Ragunda har tredje lägst lärarbehörighet i hela landet
Bland kommuerna i Jämtlands län sticker Ragunda ut med sin exceptionellt låga lärarbehörighet. Det visar ny statistik från Skolverket som Lärarförbundet i dag analyserar på kommun- och länsnivå över de senaste fem åren.
I december 2018 hade motsvarande 64 procent av lärarna1 i grundskolan i Jämtlands län lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.
– Det är förödande att andelen behöriga lärare på skolor runtom i landet skiljer sig så påtagligt åt. Det leder till en pedagogisk segregation som försämrar likvärdigheten och drabbar elevernas rätt att undervisas av utbildade, behöriga lärare, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Av de sammanlagt 1 106 heltidstjänsterna i grundskolan i Jämtlands län (motsvarande 1 332 lärare) var det 708 som hade lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.
Bland kommunerna i Jämtland har Krokom störst andel behöriga lärare (70 procent) och Ragunda lägst (42 procent). Storfors har landets högsta lärarbehörighet (89 procent) och Ljusnarsberg den lägsta (39 procent).
Andelen behöriga lärare låg på ungefär samma nivå som året innan. I hela landet ligger lärarbehörigheten på 70,5 procent, vilket är en försämring med nästan en procentenhet jämfört med året innan och en forsättning på en trend vi sett över flera år.
Lärarbehörigheten ökar i sammanlagt fem av åtta kommuner i Jämtlands län. Mest anmärkningsvärda förbättringar ser vi i Ragunda.
Tiotusentals lärare saknas
Den svenska lärarbristen är idag enorm. Idag saknas nära 65 000 utbildade lärare, förskollärare och skolledare. Till år 2035 är SCB:s prognos att det kommer saknas närmare 80 000 lärare.
– Bristen på lärare slår hårdast mot de skolor som redan har en låg andel behöriga lärare. Det är inte konstigt eftersom vi lärare vet hur avgörande vi är för varandra och för möjligheten att få göra ett bra jobb, säger Johanna Jaara Åstrand
– En skola är inte en skola bara för att det står på väggen ovanför ytterdörren. Eleverna måste få möta lärare med den utbildning och de förutsättningar som krävs för att kunna ansvara för undervisningen och ge det stöd eleverna har rätt till. Staten och huvudmännen måste göra mycket mer för att kön till lärarutbildningen ska ringla lång och kön ur läraryrket bromsas upp. Ta fram en nationell kompetensförsörjningsplan med lönesatsningar, arbetsmiljöåtgärder och rekryteringsstrategier, säger Johanna Jaara Åstrand
Allt börjar med bra lärare – Läs mer om Lärarförbundet här.
Unika rapporter för alla kommuner
För att lyfta fram de stora regionala skillnaderna i lärarbehörighet runtom i landet har Lärarförbundet sammanställt rapporter för samtliga kommuner i landet. Rapporterna innehåller inte bara analys över utvecklingen i lärarbehörighet i respektive kommun, utan också en sammanställning över samtliga skolor.
Klicka på den kommun du vill läsa mer om i tabellen nedan.
Lärarebehörighet kommunerna i Jämtlands länKommun | 2018/17 | 2017/16 | Förändring |
Bergs kommun | 61 % | 60 % | +1,4 % |
Bräcke kommun | 61 % | 60 % | +0,5 % |
Härjedalens kommun | 63 % | 58 % | +5 % |
Krokoms kommun | 70 % | 75 % | −4,1 % |
Ragunda kommun | 42 % | 37 % | +5,7 % |
Strömsunds kommun | 60 % | 62 % | −1,2 % |
Åre kommun | 64 % | 60 % | +4,8 % |
Östersunds kommun | 66 % | 67 % | −1,1 % |
Kommentarer
1 Här mäter vi antal heltidstjänster, och alltså inte antal personer. Antalet tjänster ger en mer rättvis spegling av undervisningen, men kan variera en del från antalet faktiska lärare.