Skolans chefer har de tuffaste jobben
Skolans chefer och kvinnliga chefer har de tuffaste chefsjobben. Det visar siffror som Lärarförbundet och TCO idag kan redovisa.
SCB har för TCOs räkning ställt frågor till chefer inom olika sektorer. Det visar sig att unga och kvinnliga chefer upplever sig påverkas mest negativt av jobbet. Sex av tio kvinnliga chefer och sju av tio unga chefer upplever att deras hälsa påverkas negativt av arbetsbelastningen. Högst arbetsbelastning är det för cheferna i skolan där över 80 procent ofta känner av en för hög arbetsbelastning.
- Cheferna i skolan sticker ut i undersökningen, de har den tuffaste situationen, säger Lena Orpana, utredare vid TCO.
TCOs undersökning visar vidare att skolledarna överlag har fler medarbetare och är den chefsgrupp som anser sig ha minst möjlighet att påverka den egna organisationen. Så många som tre av fyra rektorer upplever att kraven på dem som chefer har ökat väsentligt de senaste åren.
- Det är inte ovanligt att skolledare har så många som 50-60 direkt underställda medarbetare att arbetsleda, ha utvecklings- och lönesamtal med och utöva det pedagogiska ledarskapet för. Detta samtidigt som entydig ledarskapsforskning hävdar rimliga medarbetargrupper om maximalt 20 personer, säger Eva-Lis Sirén, Lärarförbundets ordförande.
Kvinnliga chefer har i genomsnitt utvecklings- och lönesamtal med 26 medarbetare medan manliga chefer samtalar med i genomsnitt 14 medarbetare. Över 70 procent av cheferna inom grund- och gymnasieskolan, där andelen kvinnliga chefer är högst, har personalgrupper med mer än 30 medarbetare.
- Dessutom säger sig nästan hälften av skolledarna i vår egen undersökning ägna 40-50 procent av arbetstiden åt administrativa uppgifter. Hos var fjärde har siffran passerat 60 procent. Det är djupt oroande, säger Eva-Lis Sirén.
Flera internationella undersökningar, bland annat från McKinsey & Company, visar att de mest framgångsrika skolnationernas rektorer ägnar uppåt 80 procent av sin tid till att besöka klassrummen, handleda och följa lärarnas arbete. En närvarande skolledning är en av framgångsfaktorerna för goda resultat. I Lärarförbundets undersökning kommer endast 5 % av svenska skolledare upp i denna nivå.
- Skolledarna är mycket viktiga för skolans och lärarnas förutsättningar att ge eleverna en chans att nå skolans kunskapsmål. Resurser har försvunnit från skolan under en längre tid och satsningar måste göras för att bryta detta mönster. Jag möter ofta skolledare som ägnar vecka ut och vecka in åt möten i den kommuncentrala administrationen istället för att vara på plats i skolan, säger Eva-Lis Sirén.
Lärarförbundet utmanar nu alla Sveriges kommuner att öronmärka pengar till skolan. I en riksomfattande kampanj – ”Låt inte barnen betala krisen” - kräver vi att kommunerna ska satsa minst hälften av de extra kommunpengarna från staten på förskolan och skolan.
Upplysningar: Claes Nyberg, presschef Lärarförbundet, 08-737 69 02.
Lena Orpana, utredare TCO, 070-481 91 07
Undersökningen gjordes av SCB under hösten 2007. 1615 chefer ur en population på 18 000 i åldern 20-64 år som jobbar inom statlig förvaltning, konsultföretag, grund- och gymnasieskolor samt bank och försäkring tillfrågades.
Lärarförbundet är Sveriges största lärarorganisation och driver frågor som utvecklar läraryrket och skolan. Lärarförbundet är ett fackligt yrkesförbund med 225 000 medlemmar. De största medlemsgrupperna utgörs av lärare i grund- och gymnasieskolan, förskollärare, fritidspedagoger, skolledare och lärare på högskolan.