315 miljoner mer till stockholmarnas vårdcentraler och fasta husläkare – pengar efter patienternas behov

Vårdcentralernas fasta ersättning för sina patienter höjs. Ålder kommer att väga lättare och patientens individuella vårdbehov tyngre när vårdens resurser fördelas. Möjlighet att välja en namngiven läkare införs. Sjuksköterskebesök och andra besök ska främjas. Det är förslag till förändringar för vårdcentraler och husläkarverksamheten när Region Stockholm satsar 315 miljoner och bygger ut primärvården.

- Vårdcentralen ska vara den trygga punkten i vården, där jag som patient kan få hjälp av min egen husläkare och teamet med sjuksköterska, psykolog med flera. Vi satsar på vårdcentralerna och hela primärvården, vi ger stockholmarna möjlighet att välja en namngiven husläkare, och vi låter de enskilda patienternas vårdbehov styra hur resurserna fördelas, säger Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdsregionråd och ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

Enligt Region Stockholms budget för 2019 förstärks husläkarverksamheten (vårdcentralerna) med 315 miljoner kronor. Den totala ökningen innebär en resursförstärkning med 6 procent. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås 19 februari besluta om hur dessa resurser ska fördelas med en del ändringar i ersättningsmodellen.

Högre fast ersättning

155 miljoner kronor av dessa används för att höja den s.k. listningsersättningen – den fasta ersättning som vårdcentralen får för varje patient som har valt att lista sig där.

Den åldersrelaterade delen av denna listningsersättning sänks med 25 %, istället höjs den del av ersättningen som utgår från individens eget vårdbehov. Vårdbehovet räknas dels utifrån diagnos, ACG, dels utifrån ett vårdbehovsindex, CNI. CNI består av sju faktorer, bland annat ålder, utbildningsnivå, arbetslöshet, och om man är född utanför EU. Förändringen innebär mer resurser till mottagningar där många patienter har en kronisk sjukdom eller svårare socioekonomiska förutsättningar.

Välja namngiven husläkare

Patienter som önskar ska kunna välja en namngiven husläkare (och inte som tidigare enbart rätt att lista sig på mottagning/vårdcentral; vissa mottagningar har redan tidigare erbjudit listning på läkare). Äldre personer med stora och sammansatta vårdbehov, personer med omfattande funktionsnedsättning samt kroniskt sjuka personer ska prioriteras.

- Som patient ska du ha tryggheten att själv kunna välja en fast husläkare som känner till dina behov. En av mina viktigaste frågor som nytt regionråd är att göra en översyn över hela vårdkedjan. Ingen ska hamna mellan stolarna i sjukvården, säger Tobias Nässén (M), vård- och valfrihetsregionråd.

Högre besöksersättning

Besöksersättningen höjs med 20 kr/besök för andra yrkesgrupper än läkare – t ex sjuksköterska, psykolog, dietist, fysioterapeut.

- Varje patient ska få vård av rätt person med rätt kompetens. En höjd ersättning skapar förutsättningar för vårdcentralens viktiga teamarbete där alla medarbetares kompetens nyttjas till fullo. Vi hoppas samtidigt att detta frigör tid för läkarbesök för de patienter som behöver det samt att alla patienter kan få en snabbare och mer tillgänglig vård, säger Christine Lorne (C) gruppledare i hälso- och sjukvårdsnämnden.

100 fler läkare att lista sig hos

Läkare med kortare kontrakt på vårdcentralen ska kunna vara husläkare, valbara med egen patientlista. Det kan t ex handla om läkare som jobbar i egen firma och inte är anställda direkt av vårdcentralen, eller läkare som fortsätter att arbeta efter pensionering. ST-läkare (blivande specialistläkare) kan också ha en egen patientlista, enligt förslaget under de två sista åren av sin utbildning. Totalt innebär ökningen ca 100 fler listningsbara läkare, en ökning med ca 10 %.

Samtidigt byggs ST-tjänsterna i allmänmedicin ut, för fler framtida husläkare. Under 2018 utbildades rekordmånga ST-läkare och under våren nås målet om 595 ST-tjänster i allmänmedicin.

- Nu utbildar vi fler ST-läkare än någonsin tidigare. På fyra år har antalet färdiga ST-läkare i allmänmedicin fördubblats i region Stockholm. Primärvårdens framtid tryggas genom att vi fortsätter att prioritera utbildning och kompetensförsörjning säger Ella Bohlin (KD), vårdutvecklingsregionråd.

Första linjens psykiatri i primärvården

Den psykiska ohälsan ökar markant i hela landet, och Region Stockholm ska nu ta ett helhetsgrepp för att säkerställa att den som mår psykiskt dåligt får hjälp i ett tidigt skede. Det ska också göras en översyn av hur vi på bästa sätt kan samverka med andra aktörer som kommuner och civilsamhälle för att skapa mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande strukturer i samhället.

- Vi vill bygga ut center med olika former av terapi och stödsamtal som det är lätt att vända sig till i hela länet. Med tidiga insatser besparar vi många våra invånare mycket onödigt lidande. Det behövs en tydlig förändring i hur vi arbetar med psykisk ohälsa. Vår ambition är att alla som är i behov av stöd i framtiden ska få god hjälp i god tid, säger Susanne Nordling (MP), gruppledare i Hälso- och sjukvårdsnämnden och ordförande i psykiatriberedningen.

Presskontakter:

Rasmus Jonlund, presschef (L), presstelefon 08-737 25 29

Ellen Nilsson, presskontakt (M), 070-737 54 99

Sofia Molin, pressekreterare (C), 070-737 41 42

Steven Crosson, presschef (KD), 070-737 43 21

Tobias Östberg, pressekreterare (MP), 070-737 45 09

Region Stockholm är landets näst största parlament med ansvar för bland annat hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken och Stockholmsregionens utveckling. Sedan hösten 2018 styrs Region Stockholm av den blågröna koalitionen som består av Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet.