Tio år med vårdval: goda resultat och fortsatt utveckling

I januari 2008 startade de första vårdvalen i Stockholms län. I en rapport sammanfattas resultaten som inneburit ökad tillgänglighet till vård och starkare ställning för patienterna. Utvecklingen av vårdval behöver bland annat sikta på kontinuitet, innovation och ökad jämlikhet.

- Stockholmarna har fått ökad makt över sin hälsa och viktiga beslut i sin vardag tack vare vårdvalen. Invånarna i Stockholms län har också fått tillgång till ett betydligt större vårdutbud och vård i tid – tillgängligheten har förbättrats avsevärt, säger Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdslandstingsråd.

I dag tar hälso- och sjukvårdsnämnden emot en rapport om Vårdval 10 år, som är en sammanställning av kunskap utifrån tidigare rapporter och studier.

- Vi har under tio år återkommande följt upp och utvecklat olika vårdval. Vi har nyligen gjort en stor förändring av ersättningarna för husläkarverksamheten för att resurserna ska utgå från vars och ens individuella vårdbehov. Nu vill vi gå vidare och göra vården ännu mer modern i att svara upp mot enskilda människors vårdbehov och utveckla nya former av både digitala kontaktmöjligheter och innovativa sätt att till exempel minska vårdrelaterade infektioner eller antibiotikaresistensen. Därför har vi tagit initiativ till en större översyn av vårdvalens utformning, berättar Anna Starbrink (L).

Vårdval 10 år – viktigaste punkterna från rapporten

Effekter av vårdvalen

En genomlysning av de studier som finns visar att vårdval ger effekt på det huvudsakliga syftet – att låta vården koncentreras utifrån patienten som individ.

Förbättrad tillgänglighet

Stärkt ställning för patienten

Exempel finns på minskade samhällskostnader och kortare operationsköer samt färre komplikationer inom t.ex. höft- och knäoperation.

Kostnadsökningen återspeglar ökad vård – och sannolikt ett eftersatt vårdbehov.

Förbättringsområden

Vårdval påverkar inte jämlikheten negativt men inte heller positivt – de positiva effekterna av vårdval kan spridas till fler. 2016 och 2017 gjordes förändringar av ersättningssystemen till primärvården, för att styra resurserna tydligare utifrån patienters individuella vårdbehov med hjälp av index (ACG och CNI), samtidigt som patienternas valfrihet värnas.

Kontinuiteten har inte påvisat förbättrats av vårdval – i de områden där det är extra viktigt är det värdefullt att se hur styrningen mot kontinuitet kan förbättras. Det gäller t ex hemsjukvård (ska överföras till kommunerna, Alliansen föreslår gemensamt vårdval för äldres vård och omsorg), ASIH, husläkarverksamheten.

Innovationsutrymmet: Det finns inom flera vårdval exempel på hur arbetet med att minska biverkningar av vården, t.ex. vårdrelaterade infektioner och blödningar efter operation stimulerats av avtalsformen. Detta behöver säkerställas inom fler områden.

Husläkarbesöken ökade mest hos dem med lägst inkomst

När vårdvalet för husläkarverksamheten har följts upp, visas att läkarbesöken har ökat mest i de områden som har lägst medelinkomst i länet. År 2008, när vårdvalet startade, var besök per invånare 1,53 och 2016 var siffran 1,62. För dem med högst medelinkomst i länet ökade läkarbesöken under samma tid från 1,45 läkarbesök per invånare till 1,46.

Rapporten om systemeffekter av den reviderade ersättningsmodellen för husläkarverksamheten med basal hemsjukvård visar också effekter av förändringar i ersättningssystemen 2016 och 2017:

• Färre läkarbesök (än tidigare år med vårdval, fortfarande fler än innan vårdval) – men längre läkarbesök. Och fler sjuksköterskebesök.
• Drygt fyra av fem vårdcentraler har startat äldremottagning. Nästan varannan har startat astma/KOL-mottagning.
• Påbörjade förändrade arbetssätt, enklare sökorsaker hanteras med exempelvis egenvårdsrådgivning.
• Ingen övervältring av besök till andra vårdformer syns.

När vårdval?

Vårdval är särskilt lämpligt när valmöjligheter för patienter är viktigt, uppdraget tjänar på flexibilitet och när konkurrens är en fördel. Fokus nu på att som beställare verka för att dels mäta, dels styra mot bättre medicinska resultat och patientupplevd kvalitet samt säkrad jämlikhet.

Rasmus Jonlund, kommunikationschef, pressansvarig Liberalerna i Stockholms läns landsting, 070-737 41 83, rasmus.jonlund@sll.se

Vi är Liberalerna i Stockholms län, och Stockholms läns landsting. För en modern hälso- och sjukvård med större frihet för patienterna. För en modern kollektivtrafik, trygg och attraktiv för fler resenärer. För en modern region för alla stockholmare, med digital tillgänglighet, möjligheter till god hälsa, arbete och ett rikt kulturliv.

För en frihet, värd att försvara.

Pressbild Anna Starbrink finns här https://liberalerna.dphoto.com/#/album/6b7a1w/photo/37691084

Följ liberala nyheter i Stockholms län:
news.cision.com/se/liberalerna-i-stockholms-lan
www.stockholmsbloggen.se
stockholm.liberalerna.se