Nyhetsbrev 2/2020

Välkommen till LO-TCO Rättsskydds nyhetsbrev! Vi planerar att komma ut med fyra nyhetsbrev om året, och du har fått det därför att du antingen är angiven som kontaktperson hos oss eller har anmält att du vill få det. Sprid det gärna vidare!

Glöm inte att du kan prenumerera på all information vi lägger ut i vårt pressrum, genom att gå in på vår hemsida och anmäla dig under fliken pressrum.

Vill du slippa fler utskick, eller har du en kollega som vill ha nyhetsbrevet, skicka ett mejl till Mattias.af.Malmborg@fackjuridik.com 

 

Utredningsförslag angående ändringar av anställningsskyddslagenDen utredning kring anställningsskyddet mm som tillsattes under våren 2019 som ett resultat av januariöverenskommelsen mellan regeringspartierna, centern och liberalerna har nu lagt fram sitt förslag, SOU 2020: 30. Utredare har varit justitierådet Gudmund Toijer.

I korthet föreslår utredaren följande.

  • Alla arbetsgivare oavsett storlek får rätt att efter egen bedömning undanta fem arbetstagare som arbetsgivaren vill ska vara kvar innan turordningen fastställs. Idag får arbetsgivare med högst 10 anställda undanta två arbetstagare. Undantaget får bara användas var tredje månad.
  • Vid lika anställningstid bestämmer arbetsgivaren vem som ska få vara kvar. Idag avgör ålder.
  • Fackets rätt att begära sammanläggning av flera driftsenheter på samma ort slopas.
  • Om arbetstagaren behöver omplaceras för att behålla jobbet ska det kunna ske utan någon upplärning och utbildning – idag får arbetsgivaren acceptera en upplärningstid på upp till cirka 6 månader.
  • Arbetsgivare blir skyldiga att erbjuda alla arbetstagare med 6 månaders anställningstid skälig kompetensutveckling. Vad som är skäligt bedöms från fall till fall och kan prövas rättsligt först när anställningen avslutats pga arbetsbrist. En arbetsgivare som brutit mot denna bestämmelse får betala två månadslöner i skadestånd eller tre månadslöner efter 5 års anställning.
  • Om en arbetstagare sägs upp och ogiltigförklarar uppsägningen upphör anställningen ändå vid uppsägningstidens utgång. Arbetstagare kan i domstol yrka att anställningen ska bestå under tvisten vilket är mycket svårt att få framgång med.
  • Om arbetsgivaren har högst 15 anställda som omfattas av Las går en uppsägning eller ett avskedande aldrig att ogiltigförklaras enligt Las. Arbetstagaren kan bara få ekonomiskt skadestånd vilket ska uppgå till minst 8 månadslöner. Det är dock möjligt att ogiltigförklara enligt andra lagar, exempelvis Diskrimineringslagen och Förtroendemannalagen.
  • De maximala skadestånden i § 39 Las höjs med två månadslöner.
  • Den som har en allmän visstidsanställning får företrädesrätt till återanställning efter 9 månaders anställning inom 3 år istället för 12 månader.
  • Efter anmälan av arbetstagaren gäller den företrädesrätten även under anställningstiden till tillsvidareanställningar och provanställningar inom kollektivavtalsområdet om arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer.
  • Om arbetsgivaren avser att inte förlänga en tidsbegränsad anställning ska arbetstagaren få besked om det efter 9 månaders anställningstid under 3 år, idag 12 månader.
  • Arbetsgivaren är skyldig att på begäran av arbetstagaren inom 1 månad lämna en skriftlig information om den kompetensutveckling som arbetstagaren fått under sin anställning.
  • De nya reglerna ska vara möjliga att avtala om genom kollektivavtal. Redan träffade kollektivavtal i dessa frågor fortsätter att gälla.
  • Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Sammanfattningsvis innebär förslaget kraftigt försämrat anställningsskydd, i många mindre företag inget skydd alls. Förbättringarna för arbetstagarna är marginella. Förslaget innebär därför att balansen mellan parterna dramatiskt förändras vilket står i strid med utredningsdirektiven.

Utredningen omfattar över 700 sidor och finns att läsa här: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2020/06/sou-202030/

 

Kollektivavtalsbrott när Coop införde ackord ensidigt

Mellan Handelsanställdas förbund och KFO gäller ett kollektivavtal för lagerarbetare. I det centrala kollektivavtalet finns en bestämmelse om att de lokala parterna kan träffa överenskommelse om ackord/premielön. På Coops lager i Västerås hade sedan flera år funnits ett lokalt kollektivavtal om ackord för expeditionsarbete. Efter att klubben sagt upp det lokala kollektivavtalet om ackord och parterna inte kunnat enas om något nytt avtal, införde arbetsgivaren ensidigt ackord på lagret. Arbetsdomstolen har i en dom som meddelades den 10 juni 2020 funnit att en arbetsgivare som ensidigt, dvs. utan att de lokala parterna träffat en överenskommelse om det, infört individuell prestationsbaserad lön, har brutit mot kollektivavtalet. På grund av kollektivavtalsbrottet ska Coop betala allmänt skadestånd till Handelsanställdas förbund med 200 000 kr.
Arbetsdomstolens dom AD 2020 nr 33.

Ombud för förbundet var förbundsjuristerna Marie Nordström och Annett Olofsson.

 

Utförlig och pedagogisk dom kring framprovocerad uppsägning

En VVS-montör som drabbats av psykisk ohälsa, kopplad till arbetsmiljön och en pågående konflikt med arbetsledningen, valde till slut att avsluta sin anställning. Frågan var om arbetsgivaren provocerat fram uppsägningen och om det i så fall funnits saklig grund för uppsägning.

VVS-montörens fackförening hade vid ett flertal tillfällen uppmanat arbetsgivaren att ta sitt arbetsmiljöansvar samt även påkallat förhandling i frågan. Arbetsgivaren agerade dock aldrig utan framförde istället skriftligt allvarliga anklagelser mot VVS-montören, som denne uppmanades att bemöta inom ett fåtal dagar. Vid aktuell tidpunkt var VVS-montören sjukskriven, och förvägrades dessutom tillgång till information som han behövde för att kunna bemöta påståendena. När VVS-montören förklarade att han inte hade någon möjlighet att bemöta det som lades honom till last, varslade arbetsgivaren honom om avskedande. Härefter valde VVS-montören att säga upp sig då han inte längre orkade med arbetsgivarens agerande.

Arbetsdomstolen fann vid sin prövning att arbetsgivaren hade förmått VVS-montören att avsluta sin anställning samt handlat i strid med god sed på arbetsmarknaden. Avslutandet av anställningen jämställdes med en uppsägning från arbetsgivarens sida. Någon saklig grund för uppsägning hade inte förelegat.

Domen ger en bra redovisning av rättsläget när det gäller s k framprovocerade uppsägningar, dvs. när arbetstagaren sagt upp sig själv, men situationen ändå rättsligt sett ska uppfattas som att det är arbetsgivaren som har sagt upp arbetstagaren.

AD 2020 nr 23. Ombud för montören och dennes fackförbund, Svenska Byggnadsarbetareförbundet, var förbundsjurist Maria Fridolin, 08-676 63 07.

 

Förlikning i Bergkvarabuss-målet

Sommaren 2017 väckte Kommunal talan i Arbetsdomstolen mot Sveriges Bussföretag och Bergkvarabuss. Förbundet yrkade lön och andra ersättningar till ett antal förare samt allmänt skadestånd till förarna och förbundet för kollektivavtalsbrott. I målet förelåg ett antal frågor om hur Bussbranschavtalet skulle tolkas, bland annat med avseende på fridag på bortaort och enmansbetjänad buss.

Parterna har nu träffat en överenskommelse i tvisten med innebörden att bestämmelserna om ob-ersättning i Bussbranschavtalet ska tolkas så att förare som sitter bredvid i bussen i väntan på att få köra bussen har rätt till ob-ersättning. Förare som endast färdas i bussen på väg till eller från destinationen har dock inte rätt till sådan ersättning. Förlikningen innebär också att bolaget betalar ut yrkad lön och andra ersättningar till berörda förare för den omtvistade perioden.

Ombud för förbundet var förbundsjuristerna Anne Alfredson, 08-676 63 25, och Annett Olofsson, 08-676 63 29.

 

Polismyndigheten struntade i regeringsformen – förtjänar allvarlig JO-kritik

Justitieombudsmannen (JO) har granskat hur Polismyndigheten hanterat två beslut från Statens Överklagandenämnd (SÖN) där nämnden undanröjt beslut som Polismyndigheten fattade i samband med två rekryteringar till Nationella operativa avdelningen år 2015. Två poliser, som sökt varsin chefstjänst, hade förbigåtts vid rekryteringen och överklagade därför besluten till SÖN som undanröjde de beslut som Polismyndigheten fattat. Polismyndigheten vägrade dock att följa SÖN:s beslut.

JO konstaterar att det är av grundläggande betydelse att en beslutsmyndighet respekterar och rättar sig efter det som en överinstans har bestämt. Det är därför oacceptabelt att Polismyndigheten inte lojalt har följt och inrättat sig efter nämndens beslut. Genom sitt agerande har Polismyndigheten satt en grundläggande förvaltningsrättslig princip ur spel och kullkastat SÖN:s kontroll av att myndigheter följer regeringsformens krav på saklighet vid statliga anställningsbeslut.

JO:s beslut dnr 4816-2018 respektive 4835-2018. Ombud för de två poliserna var förbundsjuristerna Anne Alfredson, 08–676 63 25, och Maria Fridolin, 08–676 63 07.

 

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat prövningstillstånd angående återbetalning av sjukpenning och rehabiliteringsersättning

Försäkringskassan har krävt en medlem på återbetalning av sjukpenning och rehabiliteringsersättning avseende en tidsperiod om ca två år och åtta månader. Försäkringskassan menar att medlemmen har uppvisat en arbetsförmåga på heltid på grund av att medlemmen har spelat musik i ett band ett fåtal gånger under den tvistiga perioden. Frågorna i målet som aktualiseras är bland annat vilken typ av bevisning och vilken styrka på bevisningen som ska krävas för att myndigheten ska kunna rikta återkrav mot enskilda.

Förvaltningsrätten i Stockholm biföll medlemmens överklagande av Försäkringskassans beslut om återkrav. Kammarrätten i Stockholm biföll därefter myndighetens överklagande av förvaltningsrättens dom. Kammarrätten ansåg att medlemmen hade uppvisat full arbetsförmåga under hela den tvistiga perioden baserat på musikspelandet. Det framgår inte närmare av kammarrättens dom hur bevisvärderingen gått till eller hur domstolen kommit fram till sina slutsatser.

Högsta förvaltningsdomstolen beviljade den 21 april 2020 prövningstillstånd för att pröva om Försäkringskassan haft fog för sitt beslut om återbetalning av sjukpenning enligt 108 kap. 2 § socialförsäkringsbalken.

Ombud för medlemmen är förbundsjuristen Gustav Sjöberg, 08-676 63 40.

 

Högsta domstolen ska pröva frågan om preskription av ersättning för inkomstförlust vid omprövning enligt skadeståndslagen

1988 skadades en golvläggare i en trafikolycka. Skadan medförde en medicinsk invaliditet på 40 procent. Han beviljades hel sjukersättning samt arbetsskadelivränta av Försäkringskassan. Frågan om trafikskadeersättning prövades slutligt av trafikförsäkringsbolaget 1997. Golvläggaren ansågs fullt kompenserad för sin inkomstförlust genom den ersättning han erhöll från Försäkringskassan.

2015 fick golvläggaren kännedom om de omständigheter som enligt 5 kap. 5 § skadeståndslagen kan grunda rätt till omprövning av ersättningsfrågan, nämligen att ersättningen från Försäkringskassan då kommit att understiga en nivå motsvarande 90 procent av lönen i hans tidigare yrke. Golvläggaren hänvisade till gällande praxis och yrkade att trafikförsäkringsbolaget skulle ompröva hans rätt till ersättning för inkomstförlust.

Trafikförsäkringsbolaget bestred golvläggarens begäran med hänvisning till att rätten till omprövning var preskriberad. Trafikförsäkringsbolaget fann att rätt till omprövning förelåg redan 1998. Eftersom mer än tio år hade förflutit från det att golvläggaren begärde omprövning gjorde trafikförsäkringsbolaget gällande att hela golvläggarens fordran var preskriberad.

Golvläggaren stämde trafikförsäkringsbolaget och yrkade att han hade rätt till ersättning för inkomstförlust från trafikförsäkringen från 2007 fram till den tidpunkt han gick i ålderspension, det vill säga för den inkomstförlust som uppstod från och med 10 år tillbaka i tiden från den tidpunkt han begärde omprövning. Trafikförsäkringsbolaget bestred golvläggarens yrkande.

Målet ligger i Högsta domstolen som nu har beslutat att pröva om en försäkrads fordran på ersättning för inkomstförlust preskriberas i sin helhet vid en och samma tidpunkt tio år från den tidpunkt då rätten till omprövning uppstod eller om den preskriberas successivt tio år efter att inkomstförlusten faktiskt uppstår. Högsta domstolen ska dessutom pröva huruvida flera sådana väsentliga förändringar av förhållanden som legat till grund för ersättningen kan uppstå inom ramen för en och samma löneutveckling.

Ombud för golvläggaren är förbundsjuristerna Lina Gertzell och Jimmie Söndergaard.

 

Skiljenämnden fann skäl att frångå den så kallade traumatiska principen

En man var utsatt för ett allvarligt olycksfall i samband med att den industriport han skulle reparera föll ned över honom så att han klämdes fast. Mannen drabbades av flera skador, bland annat i bröstryggen och i nacken. Han sjukskrevs efter olyckan men gick sedan tillbaka i arbete.

Mannen återkom senare eftersom han fortfarande hade besvär. AFA fann att inget samband förelåg då det förflutit för lång tid där mannen varit i arbete. Vid omprövning accepterades dock att det fanns samband mellan besvären från bröstryggen och bröstkorgen, men inte med nacken. Man hävdade att dessa inte omnämnts initialt, det vill säga att besvärsutvecklingen stred mot den traumatiska principen, och att det fanns konkurrerande orsaker till besvären i nacken i form av tidigare nackproblem. Den traumatiska principen innebär att besvären ska vara besvärligast i samband med själva olyckan för att sedan minska över tid.

LO-TCO Rättsskydd AB tog fram uppgifter som visade att nackbesvären varit omnämnda initialt, även om de inte haft en framträdande plats mot bakgrund av att mannen kommit att skada även andra delar av kroppen vid olyckan. Dessutom visade vi att de tidigare nackbesvären varit mycket lindriga och kortvariga samt förelegat mer än åtta år tillbaka i tiden.

Skiljenämnden för arbetsmarknadsförsäkringar fann skäl att frångå den traumatiska principen och att de av AFA åberopade konkurrerande tidigare nackbesvären inte var av sådan art att de kunde bryta sambandet. Medlemmen kommer därför nu att få ytterligare ersättning för kvarstående besvär/medicinsk invaliditet.

Ombud för medlemmen var förbundsjurist Lise-Lotte Sjöstedt, 08-676 63 22.

 

Arbetsskada godkänd – besvären berodde på olycksfall, inte sjukdom

En medlem i IF Metall har beviljats livränta efter en dom från förvaltningsrätten. Medlemmen råkade ut för ett olycksfall där han träffades i huvudet och på axeln av en 50 kg tung slaggsten. Medlemmen förlorade medvetandet och blev därefter sjukskriven.

Efter ansökan om livränta grundad på de besvär som medlemmen sjukrevs för bedömde Försäkringskassan inledningsvis att han inte hade rätt till livränta. Kassan ansåg att det fanns en bättre förklaring till skadan än olycksfallet. Medlemmen hade nämligen en begynnande MS-sjukdom, något som Försäkringskassan menade gav de besvär som innebar en nedsatt förmåga till förvärvsarbete.

Med Rättsskyddets hjälp begärde medlemmen omprövning av beslutet men Försäkringskassan vidhöll sin bedömning. Detta trots en komplettering av det medicinska underlaget där behandlande neurolog tydligt slog fast att de besvär som satte ned förmågan att skaffa inkomst genom arbete inte kunde kopplas till MS-sjukdomen. Det var alltså, enligt läkaren, helt och hållet olycksfallets följder som begränsade medlemmens förmåga till lönearbete. Dessutom talade kraften i olycksfallet, besvärsdebuten, kontinuiteten av besvären och det tidigare hälsotillståndet för ett samband.

Till detta kom att sakkunniga hos AFA Försäkring hade tillstyrkt samband mellan olycksfallet och besvären. Efter överklagande till förvaltningsrätten ändrade Försäkringskassan sin inställning i frågan och medgav att ett samband fanns, vilket senare också bekräftades av förvaltningsrätten.

Även om arbetsskadan till slut godtogs är det anmärkningsvärt att Försäkringskassan trots omfattande och mycket övertygande bevisning inte omvärderade sitt första ställningstagande förrän tvisten hänskjutits till domstol, något som fördröjt regleringen av skadan betydligt.

Ombud för medlemmen var förbundsjurist Styrmir Olafsson 08-676 63 13.

 

Kammarrättsdom: Försäkringskassans utredning väger inte upp Arbetsförmedlingens arbetsförmågebedömning

Mannen har tidigare arbetat med fysiskt tunga arbeten, i huvudsak som gruvarbetare. Försäkringskassan har godkänt de besvär som mannen har i nacke och axel som en arbetsskada.

Frågan i målet var om mannen efter arbetsskadorna hade någon förmåga att skaffa sig inkomst genom annat arbete eller om hans inkomst efter skadan skulle bestämmas till noll kronor. Förutom att utredningen innehöll flera läkarutlåtanden där det angavs att mannen inte klarar något arbete som förekommer på arbetsmarknaden fanns i målet även en utredning som genomförts av Arbetsförmedlingen som visade att mannen avråtts från bl.a. arbete vid dator. Försäkringskassan hade dock bedömt att mannen hade rätt till livränta med en fiktiv inkomst efter skadan utifrån att han antogs kunna klara arbeten som t.ex. receptionist, biljettförsäljare eller kundtjänstmedarbetare.

Kammarrätten finner att mannens förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete får bedömas ha varit helt nedsatt och hans inkomst efter skadan ska därför bestämmas till noll kronor. Domstolen anser att de arbeten som Försäkringskassan föreslagit med hänsyn till ovanstående inte kan anses som lämpliga. Försäkringskassan hade inte gett några ytterligare förslag på arbeten som mannen kunde utföra.

Kammarrätten framhåller att det bör ställas höga krav på utredningen när det gäller framtida alternativa arbeten och inkomster. Kammarrätten refererar till Högsta förvaltningsdomstolen som tidigare har uttalat att det är viktigt att utredningen av livränteunderlaget uppfyller höga krav eftersom ett beslut om livränta ofta har mycket stor betydelse för den försäkrade och att beslutet måste vila på ett fullgott underlag. I detta fall är slutsatsen att Försäkringskassan inte hade uppfyllt sin utredningsskyldighet avseende inkomsten efter skadan.

Kammarrätten i Sundsvalls dom i mål nr 3052-18. Ombud för medlemmen var förbundsjuristen Anne Rajmic, 08-676 63 21.

 

Missade domstolsbeslut som skickats med e-post men fick ny tid för att överklaga

En man som dömts till böter för trafikförseelse i tingsrätten överklagade domen till hovrätten. Hovrätten meddelade inte prövningstillstånd. Beslutet om att inte meddela prövningstillstånd skickades med e-post till mannen som dessförinnan inte hade fått något besked från hovrätten om när beslut i frågan om prövningstillstånd kunde komma att meddelas. Hovrättens beslut om att inte meddela prövningstillstånd överklagades inte. Så småningom fick mannen ett inbetalningskort avseende böterna. Först då fick han kännedom om hovrättens beslut att inte meddela prövningstillstånd. Han ansökte då om återställande av försutten tid, dvs. ny tid för att överklaga hovrättens beslut till Högsta domstolen.

Högsta domstolen säger att om ett mål har avgjorts utan att någon förhandling har hållits, och en part inte i förväg har underrättats om när avgörandet skulle meddelas, så bör domstolen godta ett påstående om att ett avgörande som expedierats med e-post inte har kommit fram till parten. Detta gäller om det inte finns någon annan omständighet som talar för att parten ändå har fått del av avgörandet.

Högsta domstolens beslut den 9 mars 2020 i mål Ö 2655-19.  

 

Vi söker förbundsjurist med arbetsrättslig inriktning

Vi söker en jurist med brinnande intresse för arbetsrätt och processrätt. Arbetsuppgifterna består huvudsakligen i att företräda förbund och medlemmar i domstol. Läs mer på vår hemsida: www.fackjuridik.se.

Om oss

LO-TCO Rättskydd är fackets juridiska byrå. Vi ägs av LO och TCO och är Sveriges största juridiska byrå för arbetsrätt och socialförsäkringsrätt. Sedan starten 1971 har vi haft över 70 000 ärenden. Vi driver rättsfall som exempelvis rör arbetsskador, sjukförsäkring, löner och felaktiga uppsägningar. Vi är ombud i var tredje refererad dom i Arbetsdomstolen. Våra klienter är i huvudsak enskilda fackliga medlemmar som får rättshjälp av sina respektive fackförbund och därmed möjlighet att driva sitt mål med vår hjälp. Vi är cirka 45 anställda, varav drygt 35 jurister, och det enda fackligt ägda juridiska bolaget som är specialiserat på att driva den här typen av domstolsprocesser i Sverige. Varje år får medlemmar dela på cirka 200 miljoner kr efter vunna mål och många får tillbaka jobbet eller blir frikända från anklagelser för brott.

Prenumerera