Nyhetsbrev nr 1/2015
Välkommen till LO-TCO Rättsskydds nyhetsbrev! Vi kommer ut med fyra nyhetsbrev om året, och du har fått det därför att du antingen är angiven som kontaktperson hos oss eller har anmält att du vill få det. Sprid det gärna vidare!
Glöm inte att du kan prenumerera på all information vi lägger ut i vårt pressrum, genom att gå in på vår hemsida och anmäla dig under fliken pressrum.
Vill du slippa fler utskick, eller har du en kollega som vill ha nyhetsbrevet, skicka ett mejl till
Angelin.olssondegroat@fackjuridik.com
Vårens seminarier!
Varje termin anordnar vi ett antal seminarier som är öppna för fackligt förtroendevalda på olika nivåer. De är alltid lika populära, och vi rekommenderar att man anmäler sig i tid, då platsantalet är begränsat. Kursledare är våra egna jurister, priset är 2900 kr + moms för ett endags-seminarium och vi håller till i en centralt belägen lokal i Stockholm. Här är vårens utbud:
14 april Omplacering och arbetsskyldighet
29 april Så får vi framgång i arbetsskadeärenden!
7 maj Löneindrivning och konkurs
19 maj Grundkurs i socialförsäkring
2 juni När facket bestämmer
Anmäl dig och läs mer om varje seminarium på vår hemsida www.fackjuridik.com under fliken ”Seminarier”.
Glöm inte att vi gärna kommer ut till er på arbetsplatsen eller avdelningen och håller vår uppskattade information om arbetsskadeförsäkringen. Den tar ca en timme och kostar ingenting!
AD nr 9/15
En personlig assistent blev uppsagd på grund av personliga skäl av ett assistansbolag. Motiveringen var att brukaren som assistenten arbetade hos inte längre önskade assistans av hen och att bolaget endast hade att rätta sig efter brukarens direktiv. Därutöver hävdade arbetsgivaren att den personliga assistenten varit illojal, misskött sitt arbete, agerat och uppträtt olämpligt samt haft samarbetssvårigheter. Efter att den personliga assistenten överklagat tingsrättens dom fann Arbetsdomstolen att det inte förelåg saklig grund för uppsägning och förklarade att arbetsgivaren skulle betala allmänt skadestånd till hen.
Arbetsdomstolen kom fram till att det inte var visat att den personliga assistenten agerat i strid med lojalitetsplikten på något sätt som berättigar bolaget att skilja hen från anställningen.
När det gäller påstådda samarbetssvårigheter fann Arbetsdomstolen att inte genom utredningen var styrkt att den personliga assistenten uppvisat sådana.
Bolaget gjorde gällande att brukaren inte längre önskade assistans från assistenten på grund av misskötsel.
Arbetsdomstolen prövade varje enskild påstådd händelse för sig och kom fram till att uppgifterna som lämnats avseende dessa var andrahandsuppgifter. Förhörspersonerna i målet återberättade vad brukaren ska ha sagt till dem. Arbetsdomstolen drar slutsaten att det varit möjligt att höra brukaren som vittne i målet. I de delar bolaget gjort gällande att assistenten agerat felaktigt gentemot sambon, sonen och modern har bolaget inte heller åberopat förhör med någon av dem. Att bolaget inte åberopat förhör vare sig med brukaren eller någon av de anhöriga får falla tillbaka på bolaget. På grund av det fann Arbetsdomstolen inte utrett att assistenten misskött sig i arbetet på det sätt bolaget gjort gällande eller att brukaren inte längre ville att assistenen skulle vara personlig assistent åt henne.
När det gäller anställningstryggheten för personliga assistenter klargör Arbetsdomstolen att det är av allra största vikt att vårdtagare och anhöriga kan lita på att de personer som en kommun, såväl som anställda i privat vårdföretag har anställda för att utföra vårdarbete gör det på ett godtagbart sätt. Assistansen utförs i brukarens hem och brukaren är beroende av assistansen och att den utförs på rätt sätt. Anställningen som personlig assistent ställer krav på att samarbetet och relationen mellan den personliga assistenten och brukaren fungerar. Brukarens inställning till om assistansen fungerar eller inte har därmed betydelse vid en bedömning om det föreligger saklig grund för en uppsägning av den personliga assistenten.
Arbetsdomstolen gjorde sammanfattningsvis bedömningen att den enda omständighet som bolaget styrkt och som assistenten förtjänar kritik för är att hen utan lov tagit hem pärmar med sekretesskyddat material. Då assistenten har berättat att hen bor ensam och Arbetsdomstolen gör bedömningen att risken är liten att sekretesskyddat material skulle bli röjt utgör den händelsen därmed inte ensam saklig grund för uppsägning.
Eftersom uppsägningen inte varit sakligt grundad dömde Arbetsdomstolen ut ett allmänt skadestånd om 75 000 kr.
Ombud i målet var förbundsjurist Josephine Trinder, LO-TCO Rättsskydd AB.
Bra EU-dom om utstationering
EU-domstolen meddelade nyligen en mycket viktig dom om utstationering, mål C-396/13. Målet gällde 186 polska elektriker som av sin polske arbetsgivare utstationerats till Finland för att jobba på ett kärnkraftsverksbygge. Elektrikerna var medlemmar i finska elektrikerförbundet.
Domstolen slår fast att när det gäller rätten att företräda elektrikerna inför den finska domstolen så är det domstolslandets processuella regler som gäller, dvs finsk rätt. Vilka regler som finns i polsk rätt i den frågan saknar därför betydelse.
I det allmängiltigförklarade finska kollektivavtalet fanns det ett antal ersättningar som det polska bolaget menade låg utanför utstationeringsdirektivets hårde kärna och som därför inte skulle tillämpas. Men EU-domstolen ger det finska facket rätt på samtliga punkter. Domstolen slår fast att minimilönen bestäms av reglerna i det land där arbetet utförs och kan variera om avtalet har olika lönegrupper beroende på bl a arbetstagarens kvalifikationer och erfarenhet samt arbetets art. Reglerna måste dock vara bindande och transparenta. Även olika typer av lönetillägg och semestertillägg är en del av minimilönen om de tillämpas lika för inhemska och utstationerade arbetstagare. Arbetsgivaren har inte heller rätt att räkna av kostnadsersättningar som betalats för kost och logi från minimilönen.
Domen slår fast att EU-rätten tillåter likabehandling av utstationerade och inhemska arbetstagare inom ramen för den s k hårda kärnan i utstationeringsdirektivet. Reglerna måste dock vara förutsägbara och tillgängliga för arbetsgivaren.
Vad händer med sjukförsäkringen?
På ett lunchseminarium den 12 mars 2015 på LO diskuterade socialförsäkringsministern Annika Strandhäll (s) och LO:s vice ordförande Tobias Baudin sjukförsäkringen.
Ministern angav att utförsäkringarna har absolut prioritet eftersom sådana inte leder tillbaka till arbetsmarknaden. Detta pekar både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen på och dessutom skapar den bortre tidsgränsen mycket oro.
Vidare meddelade hon att inbjudan nu kommer att skickas ut till parterna om trepartssamtal för att bl.a. se vad som behövs för att utveckla omställningsavtalen.
Man håller också på att tillsammans med utbildningsdepartementet ta fram ett paket för studenter som ska förbättra deras skydd i sjukförsäkringen. Förhoppningsvis kommer det senare i vår.
Annika Strandhäll och Tobias Baudin var eniga om att arbetsplatsen har stor betydelse för hälsan i både positiv och negativ bemärkelse. Större fokus behöver läggas på att skapa fler hälsosamma arbetsmiljöer och sätta in åtgärder där det skapas mycket ohälsa.
Arbetskläder i hemtjänsten
Sommaren 2012 inledde Kommunals skyddsombud en landsomfattande kampanj där de med stöd av arbetsmiljölagen begärde att arbetsgivaren skulle tillhandahålla arbetskläder till personalen inom hemtjänsten. I princip samtliga arbetsgivare avslog begäran och skyddsombuden vände sig då till Arbetsmiljöverket med en begäran enligt 6 kap 6 a § arbetsmiljölagen.
På de flesta håll fick personalen gehör från Arbetsmiljöverket för sin begäran om att arbetsgivaren skulle stå för tvätt av kläderna. Arbetsmiljöverket avslog dock skyddsombudens begäran om att arbetsgivaren också skulle tillhandahålla arbetskläder. Arbetsgivarna överklagade besluten om att de skulle tvätta kläderna och skyddsombuden överklagade avslagsbesluten gällande tillhandahållandet av arbetskläder. Dessa ärenden har sedan prövats av en rad förvaltningsrätter runt om i landet.
Förvaltningsrätternas domar har i de allra flesta fall överklagats till Kammarrätterna. Kammarrätten i Göteborg beviljade prövningstillstånd och prövade en rad ärenden från Skåne och fann att arbetsgivaren skulle tillhandahålla arbetskläder. Kammarrätten ansåg att det fanns stöd i förarbetena till arbetsmiljölagen och i EUs ramdirektiv om arbetsmiljö att arbetstagarna inte själva skulle betala för arbetskläder. Vad gäller övriga krav, bland annat avseende tvätt av arbetskläder, så fann Kammarrätten i Göteborg att kraven var berättigade men att Arbetsmiljöverket mer noggrant först måste utreda frågan om kommunerna upprätthåller de fastlagda hygienkraven innan kommunerna kan vitesföreläggas.
Vad avser ärendena i övriga delar av landet så har Kammarrätten i Sundsvall inte ens beviljat prövningstillstånd i frågorna. Kammarrätten i Stockholm har funnit att man inte kan ställa krav på arbetsgivaren att tvätta personalens privata kläder när dessa kläder används som arbetskläder. Då frågorna bedömts olika av Kammarrätterna runt om i landet så har i stort sett samtliga domar överklagats. Vi inväntar nu beslut från Högsta Förvaltningsdomstolen om den ska bevilja prövningstillstånd eller inte.
Varning för faktureringsbolag
Vi har noterat att vi fått in ett antal ärenden där medlemmar råkat illa ut då de sökt a-kassa och samtidigt använt sig av s.k. faktureringsbolag. Dessa bolag lockar med att de sköter administration av fakturor samtidigt som den som ansluter sig inte behöver vara registrerad näringsidkare. Detta kan vara lockande både för medlemmar i a-kassan som bedriver s.k. bisyssla och den som är s.k. uppdragstagare.
När en medlem sedan blir arbetslös så uppstår frågor kring om denne är företagare eller inte, och om verksamheten kan anses ha upphört eller ej. Kammarrätten i Stockholm har nyligen (den 6 februari 2015 med mål nr 3054-14) avgjort ett ärende där den arbetslöse ansågs vara självständig uppdragstagare och därmed jämställas med företagare, trots att medlemmen inte haft firma utan använt sig av faktureringsbolag.
Vi ber er upplysa medlemmarna om att det i liknande situationer, där man bedriver bisyssla eller åtar sig uppdrag från många olika uppdragsgivare alltid är bäst att rådfråga a-kassan, för att undvika återkrav eller att ersättning inte betalas ut alls.
Socialförsäkringsutredningen har presenterat sitt betänkande
Den parlamentariska kommitté som under fem år har utrett socialförsäkringar och arbetslöshetsförsäkringen har nu presenterat sin utredning. Man anger nästan inga ”skarpa förslag” men pekar på flera principer som bör gälla inom försäkringarna framöver.
- inga stora reformer bör göras, utan dagens försäkringsmodeller kan utvecklas
- standardtryggheten ska värnas, omkring 80 procent av de försäkrade ska få 80 procent av sin ersättningsgrundande inkomst från den allmänna försäkringen
- målet för sjukfrånvaron ska vara att den är långsiktigt stabil och låg. En bred politisk överenskommelse ska lägga fast hur målet ska preciseras och ange fasta regler vad som ska förändras om sjuktalet ökar oförklarligt
- framgångsfaktorer för återgång i arbete vid ohälsa är arbetsfokuserad hälso- och sjukvård samt ansvarstagande arbetsgivare som samarbetar med hälso- och sjukvården
- nuvarande modell för arbetslöshetsförsäkringen behålls och utvecklas så att täckningsgraden och standardtryggheten successivt förbättras
- taket i arbetslöshetsförsäkringen bör indexeras och vara detsamma som i socialförsäkringen
- storleken på avgiftsuttaget i arbetslöshetsförsäkringen bör inte förändras väsentligt i förhållande till dagens nivåer
- medlemsavgifterna till a-kassor bör inte vara beroende av arbetslösheten bland medlemmarna
Förslag som måste utredas vidare
Nytt inkomstunderlag för socialförsäkringarna och a-kassan, E-inkomst
Inkomstunderlaget ska normalt baseras på tidigare faktiska inkomster under en ramtid på 12 månader. Arbetsgivarna ska varje månad rapportera e-inkomst enligt kontantprincipen. E-inkomsten ska ersätta arbetsgivardeklaration och årlig kontrolluppgift. Den ska baseras på samma inkomster som ligger till grund för skatt och sociala avgifter. Man ska kunna ansöka om beräkning enligt nuvarande regler om inkomsten skulle vara högre.
Förbättringar i sjukförsäkringen
- Förbättringar i skyddet för studerande och företagare
- Karensdagen bör ersättas med ett karensavdrag
- Dagens fyra förmånsnivåer (en fjärdedel osv.) för sjukpenning slopas för mer flexibla nivåer
- Hälso- och sjukvården ska få ökade resurser och ta över Försäkringskassans samordningsansvar för rehabiliteringen
- Försäkringskassan ska tillsammans med Arbetsförmedlingen senast efter 15 månaders sjukskrivning initiera insatser
- När ett antal förslag för effektivare rehabilitering m.m. är på plats kan den bortre tidsgränsen avskaffas
- Bortre tidsgränsen ersätts av regelbunden kontroll med högst ett halvårs mellanrum
Arbetsskadeförsäkringen
Utredningen föreslår att det ges ett uppdrag för att ta fram ett bedömningstöd för rättvisare bedömningar av arbetssjukdomar. Osakliga skillnader i beviljandegrad mellan kvinnor och män ska förebyggas. Ett arbetsmedicinskt råd bör inrättas för att utveckla bedömningsstödet, avge yttrande till Försäkringskassan, identifiera kunskapsluckor m.m.
Man anser också att en permanent funktion för utvärdering och forskning inom arbetsmiljöområdet bör inrättas för att ge en bättre kunskapsförsörjning.
Utredningen pekar på bristerna i statistiken och anser att en myndighet ska få ansvar för en sammanhållen arbetsmiljö- och arbetsskadestatistik.
Arbetslöshetsförsäkringen
- Förvaltningslagen görs tillämplig för a-kassorna
- En myndighet ska besluta om allmänna råd eller lämna besked i tolkningsfrågor
- Begränsningen till 300 (450) ersättningsdagar kompletteras med en begränsning i kalendertid på fem år
- 100-dagarsregeln återinförs (begränsning av sökande till lämpliga arbeten inom sitt yrke och sitt geografiska närområde)
- Deltidsbegränsningen görs om. Antal dagar ersätts med en begränsning i antal veckor (60 v.)
Kommittén bedömer att förslagen kostar c:a 2 miljarder kr, men ger lägre kostnader på sikt. Bättre rehabiliteringsinsatser kan ge en sysselsättningseffekt. Förslagen gynnar framförallt kvinnor och personer med lägre ekonomisk standard. Administrationen (jfr. e-inkomst) minskar och blir effektivare