Nyhetsbrev nr 1/2021

Välkommen till LO-TCO Rättsskydds nyhetsbrev! Vi avser att komma ut med fyra nyhetsbrev om året, och du har fått det därför att du antingen är angiven som kontaktperson hos oss eller har anmält att du vill få det. Sprid det gärna vidare!

Glöm inte att du kan prenumerera på all information vi lägger ut i vårt pressrum, genom att gå in på vår hemsida och anmäla dig under fliken pressrum.

Vill du inte ha fler utskick, eller har du en kollega som vill ha nyhetsbrevet, skicka ett mejl till Mattias.af.Malmborg@fackjuridik.com 

 

Ny lag om stöd vid korttidsarbete i vissa fall samt ändringar i befintlig lag

Regeringen har remitterat ett förslag till ny tillfällig lag om stöd vid korttidsarbete i vissa fall samt varaktiga ändringar i den ordinarie lagen om stöd vid korttidsarbete. Ändringarna avses träda ikraft 15 februari 2021. De viktigaste bestämmelserna listas här nedan:

Nya stödmånader: Den nya lagen ger under perioden 1 december 2020 t o m 30 juni 2021 rätt till nytt stöd för korttidsarbete även om arbetsgivaren fått stöd tidigare och utan krav på karenstid.

Stödet trappas ned: Fram till sista mars gäller samma generösa regler för stöd som under 2020. Staten subventionerar 75 procent mot löneminskning på 4, 6 eller 7,5 procent och arbetstidsminskning med 20, 40 eller 60 procent. Från april till sista juni gäller samma nivåer för arbetstidsminskning men staten står då för 50 procent mot löneminskning på 8, 12 eller 15 procent.

Kravlättnader: Kravet på att arbetsgivarens ekonomiska svårigheter inte ska ha kunnat förutses eller undvikas tas tillfälligt bort.

Samma jämförelsemånad som under 2020: Lönesumman beräknas på samma månad som legat till grund för stöd under 2020, alternativt september 2020 om stöd inte givits tidigare.

Fortsatt stöd för familjemedlemmar och för uppsägningstid: Stöd får fortsatt lämnas för arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj. Stöd får även fortsatt lämnas för uppsägningstid utan löneminskning för uppsägningsersättning.

Krav på revisionsyttrande och stöd för administrativa kostnader: Om lönesumman är minst 400 000 kr ska skriftligt undertecknat yttrande från revisor eller revisionsbolag bifogas ansökan. Kostnader för sådana tjänster ersätts med högst 10 000 kr per arbetsgivare.

Ändrade tidsgränser: Ansökan ska ha kommit in till Tillväxtverket inom tre månader från stödmånaden (tidigare två) och avstämning sker först vid periodens slut istället för var tredje månad.

Inget stöd vid vinstutdelning eller skulder: I den ordinarie lagen införs att stöd inte får ges om utdelning sker i anslutning till stödperioden, vilket även gäller för moderföretag när arbetsgivaren ingår i en koncern. Stöd får inte heller lämnas när återkrav på tidigare stöd finns eller när arbetsgivaren är skyldig att upprätta kontrollbalansräkning eller är på obestånd.

 

Transport tar strid om uppsägningar från Gate Gourmet

Flygcateringföretaget Gate Gourmet Sweden AB primärförhandlade i somras inför driftsinskränkningar. Vid olika tillfällen under september månad sade bolaget upp 60-talet medlemmar i Svenska Transportarbetareförbundet. Förbundet påkallade tvisteförhandling om bland annat turordningsbrott. Efter tvisteförhandlingar tog bolaget tillbaka uppsägningarna. Därefter sade bolaget på nytt upp 60-talet medlemmar i förbundet i månadsskiftet oktober/november. Bolaget aviserade i samband med detta att de skulle flytta över alla anställda till Hotell- och Restaurangfackets avtalsområde, ett agerande helt i strid med LO:s organisationsplan.

Förbundet har väckt talan i Arbetsdomstolen och yrkat ogiltigförklaring av uppsägningarna och skadestånd till medlemmarna eftersom arbetsbristen inom förbundets avtalsområde inte är så stor som bolaget gör gällande. Förbundet har i andra hand yrkat skadestånd till medlemmarna för turordningsbrott. Förbundet har även väckt talan och yrkat skadestånd för turordningsbrott för den första omgången uppsägningar. De sammanlagda allmänna skadestånden uppgår till närmare 15 miljoner kronor.

Arbetsdomstolens mål nr A 126/20 och A 127/20. Ombud för förbundet är förbundsjuristen Annett Olofsson, tfn 08-676 63 29.

 

Utmattning och stroke godkänns som arbetsskador – medlem får nästan två miljoner kronor

Ärendet rör en medlem i Lärarförbundet som under hösten 2014 sjukskrevs från sitt arbete på grund av utmattningsbesvär. Efter ca. ett halvårs sjukskrivning kände sig medlemmen stressad och pressad att återgå i arbete och en återgång i arbete på 25 % planerades därför in till i maj 2015. I direkt anslutning till att medlemmen skulle återgå i arbete drabbades hon av en ischemisk stroke, varför en återgång i arbete aldrig kom till stånd.

Under hösten 2016 ansökte medlemmen om arbetsskadeersättning (livränta) från Försäkringskassan för sina besvär från utmattningssyndrom och stroke. Medlemmen menade att skadlig inverkan i hennes arbete i form av för hög arbetsbelastning, stress, höga krav och låg egen kontroll hade orsakat hennes besvär från utmattningssyndrom samt hennes insjuknande i stroke. Medlemmen menade vidare att besvären från både utmattningssyndrom och stroke gjorde att hon inte längre hade någon förvärvsförmåga.

Försäkringskassan avslog medlemmens ansökan om livränta och menade att varaktighetsrekvisitet inte var uppfyllt gällande utmattningsbesvären eftersom besvären, enligt kassans mening, till största del var utläkta i maj 2015 när medlemmen insjuknade i stroke. Försäkringskassan gjorde därför ingen prövning av om utmattningsbesvären var orsakade av arbetet, eller inte. Vad gällde medlemmens besvär från stroke menade Försäkringskassan att det saknas medicinskt stöd för att sådana faktorer som medlemmen exponerats för i arbetet kan orsaka stroke samt att medlemmens insjuknande i stroke inte kunde vara en akuteffekt av exponeringen i arbetet då medlemmen hade varit sjukskriven och inte arbetat på ca åtta månader då hon drabbades av stroke.

Medlemmen argumenterade för att båda skadorna uppfyllde varaktighetsrekvisitet och att båda skadorna skulle godkännas som arbetsskador. Ytterligare bevisning om att medlemmen alltjämt var svårt sjuk i utmattningssyndrom när hon drabbades av stroke gavs även in i processen.

Förvaltningsrätten avslog överklagandet men kammarrätten meddelade prövningstillstånd i målet och återförvisade sedan ärendet till Försäkringskassan för ny handläggning. Anledningen till återförvisningen var att Försäkringskassan endast hade prövat medlemmens rätt till livränta utifrån hennes besvär från stroke, trots att medlemmen tydligt begärt att även besvären från utmattningssyndrom skulle godkännas som arbetsskada. Försäkringskassans förfarande att endast pröva besvären från stroke, och inte besvären från utmattningssyndrom, var enligt kammarrättens mening felaktigt.

Vid förnyad prövning har Försäkringskassan nu godkänt medlemmens besvär från utmattningssyndrom och stroke som arbetsskador och beviljat henne full livränta.

Medlemmen är medlem i Lärarförbundet, som hade beviljat facklig rättshjälp. Ombud var förbundsjuristen Erika Engman Litfeldt, 08-676 63 45.

 

Otillåtet missgynnande i strid med föräldraledighetslagen att inte erbjuda provanställd föräldraledig förlängd prövotid

Försäkringskassan hade beslutat att inte låta en handläggares provanställning övergå i en tillsvidareanställning. Orsaken var att myndigheten inte kunnat bedöma mannens prestationer då han varit föräldraledig under huvuddelen av prövotiden. Ledigheten berodde främst på att mannens hustru drabbats av förlossningsdepression.

Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansåg att mannen hade utsatts för könsdiskriminering alternativt ett missgynnande i strid med föräldraledighetslagen. Arbetsdomstolen fann att beslutet hade grundat sig på mannens frånvaro och därför saknade samband med omständigheterna bakom ledigheten, dvs. hustruns
graviditetsrelaterade sjukdom. Beslutet saknade därför samband med könstillhörighet och var därmed inte könsdiskriminerande.

AD ansåg dock att arbetsgivaren hade kunnat pröva mannens prestationer genom att erbjuda förlängning av prövotiden med en period motsvarande frånvaron. Enligt lagen om anställningsskydd är avtal om längre prövotider än sex månader ogiltiga om avtalet upphäver eller inskränker arbetstagarens rättigheter. En förlängning av prövotiden i den aktuella situationen hade dock utgjort ett tillåtet avsteg från lagen.

AD tolkade 16 § föräldraledighetslagen i ljuset av EU:s föräldraledighetsdirektiv och EU-domstolens praxis. Eftersom en förlängning av prövotiden hade varit möjlig så var det missgynnande beslutet inte en nödvändig följd av föräldraledigheten. AD fann att Försäkringskassan brutit mot 16 § föräldraledighetslagen.

 

Arbetsgivarens egentillverkade munskydd av dammsugarpåsar och visir av laminatplast inte tillräckligt skydd mot Coronavirus

På ett äldreboende i norra Sverige fanns flera boende med coronavirus (covid-19) eller misstänkt sådant. Arbetet på ett äldreboende innebär ett kroppsnära vård- och omsorgsarbete. Det är inte möjligt att på avstånd handleda och hjälpa de personer som bor där eller att utföra vård- och omsorgsarbete. Arbetet innefattar klara och tydliga arbetsmoment med förhöjda risker för såväl droppsmitta som aerosolsmitta.

Den 23 april 2020 beslutade det av Kommunal utsedda huvudskyddsombudet att med stöd av 6 kap 7 § arbetsmiljölagen stoppa och avbryta allt omsorgsarbete med boenden på äldreboendet om hade misstänkt coronavirus och som även hade förkylningssymptom. Skälen för skyddsombudsstoppet var att arbetstagarna riskerade att smittas av coronaviruset genom att de exponerades för viruset vid nära arbete med boenden på äldreboendet. Huvudskyddsombudet bedömde att de kläder och utrustning som arbetsgivaren tillhandahöll inte var tillräcklig för att skydda arbetstagarna mot ohälsa, sjukdom och fara för sina liv till följd av smittriskerna. Huvudskyddsombudet krävde att arbetstagarna skulle få en viss andningsmask eller ett visst munskydd samt långärmad skyddsdräkt som skulle komplettera övrig skyddsutrustning enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer, bland annat visir, för att häva skyddsombudsstoppet.

Den utrustning som arbetstagarna hade fått av arbetsgivaren var munskydd av dammsugarpåsar och visir av laminatplast som arbetsgivaren själv hade tillverkat.

Arbetsmiljöverket hävde samma dag skyddsombudsstoppet. Skälen för detta angavs vara att det patientnära arbetet med de boende inte innefattade moment där det förelåg förhöjd risk för aerosolsmitta samt att det inte hade framkommit att arbetet med de boende innebar risk för kraftig förorening av kläder och armar. Arbetsmiljöverket ansåg även, utan att själva kontrollera skyddsutrustningen, att den var till-
räcklig för att arbetstagarna inte skulle riskera att bli smittade av coronaviruset. Utrustningen var inte CE-märkt eller godkänd men Arbetsmiljöverket godtog arbetsgivarens uppgifter att den var säker.

Huvudskyddsombudet överklagade med hjälp av LO-TCO Rättskydd Arbetsmiljöverkets beslut till förvaltningsrätten i Falun. Överklagandet prövades vid en muntlig förhandling under vilken huvudskyddsombudet beskrev arbetet på äldreboendet och den utrustning som arbetsgivaren tillhandahållit.

Förvaltningsrättens dom i mål 2597-20 ger nu huvudskyddsombudet rätt. Förvaltningsrätten bedömde att arbetet med de boende på äldreboendet innefattade arbetsmoment med förhöjda risker för såväl droppsmitta som aerosolsmitta av covid-19. På grund av risken för smitta hade arbetstagarna därmed rätt till personlig skyddsutrustning. Förvaltningsrätten tillade även att i situationer då det saknas fullständig eller tillförlitlig kunskap så ska försiktighet iakttas. Domstolen ansåg att den utrustning som arbetstagarna hade att tillgå vid tidpunkten för beslutet inte uppfyllde kraven och att den inte var godkänd. Arbetsmiljöverket borde därför ha meddelat ett förbud gentemot arbetsgivaren innebärande att de anställda vid äldreboendet inte fick utföra patientnära arbete med boende som är smittade eller misstänkt smittade med corona-
virus om inte andningsmask med filter FFP2 eller munskydd IIR, beroende på arbetsmoment, används. Enligt förvaltningsrättens bedömning förelåg vid den aktuella tidpunkten en omedelbar och allvarlig fara för liv och hälsa i den arbetsmiljö som verksamheten bedrevs. Det överklagade beslutet upphävdes därmed. 

Ombud för huvudskyddsombudet var förbundsjuristen Henric Ask.

Prenumerera