Nyhetsbrev nr 1/2024
Välkommen till Rättsskyddets nyhetsbrev! Vi ger ut fyra nyhetsbrev om året och du har fått det därför att du antingen är angiven som kontaktperson hos oss eller har anmält att du vill få det. Sprid det gärna vidare.
Du kan även prenumerera på nyheter från vår hemsida, fackjuridik.se, anmäl dig under fliken Nyhetsbrev. Du kan även gilla oss på Facebook och på så sätt få del av nyheter.
Har du en kollega som vill ha nyhetsbrevet, eller om du inte vill ha fler utskick från oss, skicka ett mejl till mattias.af.malmborg@fackjuridik.com.
____________________________________________________________________________________
Kammarrätten gav person med ME/CFS (kroniskt trötthetstillstånd) rätt till sjukpenning.
ME/CFS är en diagnos som leder till besvär med påtaglig trötthet och andra besvär som inte kan mätas objektivt. Läkaren får därför bedöma behov av sjukskrivning främst utifrån de uppgifter som patienten själv lämnar.
I detta fall hade en medlem i Kyrkans Akademikerförbund nekats sjukpenning av Försäkringskassan med motiveringen att det saknades objektiva undersökningsfynd och observationer. Förvaltningsrätten fastställde kassans beslut, men kammarrätten ändrar nu underinstansernas beslut till medlemmens fördel och hänvisar till relativt ny praxis från Högsta förvaltningsdomstolen som innebär att det inte kan krävas objektiva fynd vid bedömning av rätt till sjukpenning vid sjukdomar som grundas på symtom eller olika kriterier.
I fallet fanns beskrivning av besvären från kvinnan och hennes partner som stämde överens med det som läkaren kunnat iakttaga vid besök. Kammarrätten la också vikt vid en bedömning av en arbetsterapeut som skett först efter den aktuella sjukskrivningsperioden, då den rörde samma sjukdomsförlopp och likadana besvär.
Ombud i målet var förbundsjurist Lise-Lotte Sjöstedt, tfn. 08-6766322.
Återkrav av utbetalad livränta upphävs för medlem efter dom i kammarrätten
Försäkringskassan återkrävde en utbetalad livränta på 50 000 kr (arbetsskadeersättning) för en medlem i IF Metall och menade att medlemmen inte anmält ny inkomst och att hon borde ha insett att hennes nya lön kunde påverka livräntan. Medlemmen skadade sig i arbetet på 90-talet och beviljades då ersättning för den inkomstförlust hon gjorde i samband med ett arbetsbyte. När hon fick en mindre löneökning sommaren 2018 anmälde hon först inte ny inkomst eftersom avtalet inte var helt färdigt.
Kammarrätten har nu avgjort målet och upphäver återkravet helt. Domstolen menar att det finns skäl för eftergift för en del av perioden. Inkomstuppgifterna från arbetsgivaren var osäkra och det hade gått mycket lång tid sedan arbetsskadan godkändes och livränta beviljades. Löneökningen 2018 var inte onormalt hög och det kunde inte exakt fastställas vad hon skulle tjäna i det yrke hon lämnat sedan lång tid tillbaka. Bedömningen att det funnits en anmälningsskyldighet byggde på beräkningar som är mycket osäkra och det är fråga om små marginaler. Kammarrätten beaktade också särskilt att medlemmen så sent som 2018 fått besked om att fortsatt rätt till livränta fanns och att hon inte fått någon mer betydande löneökning efter detta.
Domen har betydelse för andra medlemmar som efter att ha haft livränta under lång tid och utifrån inkomstuppgifter som ligger långt tillbaka fått anspråk på återkrav riktade mot sig från Försäkringskassan.
Dom den 10 april 2024 från Kammarrätten i Jönköping, mål nr 2694-22. Ombud i målet var förbundsjurist Magnus Eriksson, tfn. 08-6766347.
Piloter tar strid om arbetstagarbegreppet
Pilotföreningen har väckt talan i Arbetsdomstolen mot ett flygbolag inom BRA-koncernen. Talan avser fem medlemmar i föreningen som sedan våren 2023 arbetar som piloter i bolagets verksamhet. Bolaget har drifttillstånd för flygtrafik och har ansvar för verksamheten gentemot Transportstyrelsen. Piloterna flyger de flygplan som bolaget genom leasingavtal förfogar över. Bolaget handhar arbetsledning och kontroll av piloterna. Trots detta menar bolaget att piloterna inte är arbetstagare hos bolaget utan istället anställda i ett bemanningsbolag. Enligt bolaget hyr bemanningsbolaget ut piloterna till en mellanhand som sedan, enligt ett entreprenadavtal, förser bolaget med piloter. Samtliga tre bolag ingår i BRA-koncernen.
Pilotföreningen skriver i stämningsansökan att konstruktionen innebär att olika avdelningar inom ett företag har gjorts till egna bolag samt att upplägget syftar till att kringgå regler om skydd för arbetstagare samt rätt till förhandling och inflytande för arbetstagare.
Arbetsdomstolens mål nr A 67/24. Ombud för pilotföreningen är förbundsjuristen Annett Olofsson, tfn. 08-6766329.
Skiljenämnd ger rätt till ersättning för sveda och värk trots mindre än 30 dagars sjukskrivning
En medlem i Polisförbundet råkade ut för en arbetsskada och ansökte om ersättning för sveda och värk från PSA-nämnden. Det finns en regel i PSA (Personskadeavtalet) som säger att för att få ersättning för sveda och värk måste man ha varit sjukskriven i minst 30 dagar. Dock kan detta krav frångås om det finns särskilda skäl såsom att arbetsskadan inneburit att man varit utsatt för våld eller misshandel.
Vid ett ingripande mot en narkotikapåverkad person gjorde personen motstånd genom att bl.a. kränga med kroppen, spotta på polismannen, skalla med huvudet och sparka med benen för att orsaka skada. Detta höll på hela vägen till polisstationen.
Polismannen ådrog sig en fraktur i höger hand under tiden han parerade personens utfall/krängningar vilket sedermera föranledde både operation och gips. Tillsammans med arbetsgivaren löstes situationen genom att han fick anpassade arbetsuppgifter och därigenom kunde undvika sex veckors sjukskrivning som annars hade blivit fallet.
PSA-nämnden bedömde att händelsen inte kunde klassas som våld/misshandel och att det därmed inte förelåg särskilda skäl att frångå kravet på 30-dagars sjukskrivning.
Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor gör dock en annan bedömning och konstaterar att den godkända arbetsskadan kan jämställas med ett våld och misshandelsfall. Därmed ska ersättning för sveda och värk utges.
Skiljedom meddelad 21 februari 2024 av Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor. Ombud i målet var förbundsjurist Anne Rajmic, tfn. 08-6766321.
Sakliga skäl för uppsägning trots att vidtagna rehabiliteringsåtgärder gällde olämpliga arbetsuppgifter
En polis sades upp från sin anställning 2022 på grund av att han, enligt arbetsgivaren, till följd av en stroke 2009 fått sin arbetsförmåga nedsatt i så väsentlig mån att han inte längre kunnat utföra arbete av någon betydelse. Arbetsdomstolen har funnit att uppsägningen varit sakligt grundad och att arbetsgivaren inte heller genom uppsägningen brutit mot diskrimineringslagen.
Bedömningen i målet utgick till stor del från frågan om vilket arbete medlemmen utfört och kunde utföra. Parterna var överens om hur de medicinska nedsättningarna såg ut men var inte överens när det kom till vilka arbetsuppgifter medlemmen utförde och i vilken mån sådana uppgifter fanns på arbetsplatsen. Det hade dock inte gjorts gällande från arbetsgivarens sida att det förelåg någon arbetsbrist. Sjukfallet hade inletts år 2009 och efter tre års sjukskrivning återgick medlemmen i arbete. Han arbetade därefter fram till 2019 då en nytillträdd chef inledde ett rehabiliteringsförfarande. Rehabiliteringen utmynnade i att arbetsgivaren i juni 2022 sade upp medlemmen på grund av dennes hälsotillstånd.
Bevisning togs fram gällande hur arbetet sett ut före inledandet av rehabiliteringsprocessen. Arbetsdomstolen landade dock i att medlemmen skulle bedömas mot arbetet som han haft före sjuktillfället (dvs. före år 2009) samt fann att det inte fanns tillräckligt med arbetsuppgifter som medlemmen kunnat utföra inom den ramen för att fylla hans arbetstid på arbetsplatsen. Arbetsdomstolen fann också att rehabiliteringen skulle göras mot vakanta funktioner vid myndigheten, trots att rehabiliteringsprocessen och inventeringen av arbetsuppgifter gjordes mot olämpliga uppgifter.
Den diskrimineringstalan som förts byggde på förutsättningen att uppsägningen skett utan saklig grund, antingen genom att medlemmen behandlats sämre än en person i en jämförbar situation eller genom att arbetsgivaren uppvisat bristande tillgänglighet genom bristande anpassningsåtgärder. I och med att domstolen fann att saklig grund förelegat för uppsägningen förelåg inte heller någon diskrimineringsgrund.
Arbetsdomstolens dom AD 2024 nr 12. Ombud i målet var förbundsjuristen Styrmir Olafsson, tfn. 08-6766313.
Dom i kammarrätten ger höjd livränta för fästingbiten man som förlorat arbetsförmågan
En medlem i Seko ansökte om högre livränta från och med 2019 eftersom hans besvär efter en tidigare godkänd arbetsskada hade försämrats. Mannen hade blivit biten av en fästing 2013 när han arbetade som masttekniker i skogen och hade diagnosticerats med neuroborrelios. Försäkringskassan beviljade honom livränta för inkomstförlust från och med 2014 på grund av arbetsskadan eftersom han inte kunde fortsätta arbeta som tidigare.
Senare bedömde Försäkringskassan att mannens arbetsförmåga hade försämrats bestående fr o m 2019 och han beviljades hel sjukersättning till följd bl.a. av kronisk smärta, trötthet och kognitiva besvär. Försäkringskassan bedömde dock att övervägande skäl inte talade för att mannens försämring hade med arbetsskadan att göra och förvaltningsrätten gjorde senare samma bedömning. Frågan i kammarrätten var om försämringen hade samband med mannens tidigare godkända arbetsskada.
Kammarrätten angav att en helhetsbedömning av omständigheterna måste göras och att de läkarintyg som fanns i målet var av stor betydelse. Mannen hade genomgått många undersökningar men de gav ingen alternativ förklaring till besvären och han hade inte haft några liknande besvär före fästingbettet. Det fanns också ett klart tidssamband och en kontinuitet i besvären. Kammarrätten bedömde därför att övervägande skäl talade för ett samband mellan försämringen och den tidigare arbetsskadan och mannen får nu alltså rätt till högre livränta från 2019.
Dom den 14 februari 2024 från Kammarrätten i Sundsvall, mål nr 2996-22. Ombud i målet var förbundsjurist Anne Rajmic, tfn. 08-6766321.
Byggnads får skadestånd för kollektivavtalsbrott
Under 2020 begärde en region inom Byggnads granskning av ett lettiskt bolag men fick endast en del av efterfrågat material. Som stöd för granskningen använde istället regionen olika officiella uppgifter i Lettland och i Sverige, bland annat bolagets årsredovisning och redovisning till utstationeringsregistret, vilka visade att bolaget hade brutit mot Byggavtalet på flera sätt. Bolaget hade uteslutits ur Byggföretagen men var fortfarande bundet av Byggavtalet när brotten begicks. Bundenheten upphörde dock innan lokala förhandlingar avslutades och förbundet hade inte heller några medlemmar på bolaget.
Efter lokala förhandlingar väckte förbundet talan i Arbetsdomstolen och krävde över 26 miljoner kronor i skadestånd för att bolaget hade brutit mot Byggavtalets bestämmelser om förläggning av arbetstid. Bolaget hävdade att det hade träffats skriftliga arbetstidsöverenskommelser med representanter för arbetslaget som även visades upp, sent i processen. Enligt dessa kunde arbetstiden förläggas måndag till söndag kl. 05-24 men det fanns inget schema eller liknande. Förbundet menade att överenskommelserna inte överensstämde med Byggavtalet.
Arbetsdomstolen framhöll att arbetstidsöverenskommelser måste innehålla uppgifter om schema eller motsvarande och fann att överenskommelserna inte var giltiga och att bolaget därmed hade brutit mot Byggavtalet. Domstolen konstaterade vidare att arbetstagarna hade arbetat övertid utan att det funnits särskilda skäl för det samt att de inte hade fått övertidsersättning eller korrekt helglön och ersättning för arbetstidsförkortning. Även i dessa delar hade bolaget brutit mot Byggavtalet.
Den beloppsmässigt största frågan i målet var dock om bolaget hade betalat rätt timlön till arbetstagarna. Arbetsdomstolen konstaterade att det inte utifrån bolagets årsredovisning gick att bedöma vilken timlön som hade betalats samt att underlaget inte var tillräckligt för att bevisa att bolaget hade betalat för låga löner. Förbundet hade därmed inte lyckats visa att bolaget brutit mot Byggavtalet i dessa delar. Domstolen ansåg inte heller att förbundet lyckats visa att bolaget inte hade betalat korrekt semesterersättning och ob-ersättning.
Förbundet hade begärt skadestånd i nivå med den vinst som bolaget hade gjort genom att inte följa Byggavtalets regler. Arbetsdomstolen bekräftade att det allmänna skadeståndets uppgift är att effektivt avhålla part från avsteg från lag och avtal samt att en viktig princip är att det inte i något fall ska te sig lönsamt för en arbetsgivare att åsidosätta arbetstagarnas rätt enligt lag och avtal. I målet fann dock domstolen att Byggnads inte kunnat styrka att bolaget hade gjort den vinst som förbundet gjort gällande.
Sammanfattningsvis kom Arbetsdomstolen fram till att bolaget inte hade betalat avtalsenlig övertidsersättning och helglön, underlåtit att betala ersättning för arbetstidsförkortning samt brutit mot Byggavtalets regler om övertid och arbetstidens förläggning. Vid en samlad bedömning satte domstolen skadeståndsnivån till 750 000 kr för dessa brott. Hur stor vinst bolaget hade gjort genom sina avtalsbrott ansåg dock inte domstolen att det gick att räkna ut.
Bolaget hade även yrkat att Byggnads talan skulle avvisas eftersom förhandlingsskyldigheten inte uppfyllts. Arbetsdomstolen konstaterar att förbundet inte hade varit skyldigt att genomföra central tvisteförhandling innan talan väcktes. För att en sådan förhandlingsskyldighet enligt 4 kap 7 § lagen om rättegången i arbetstvister ska föreligga så måste det finnas en förhandlingsrätt. Någon sådan fanns inte enligt vare sig MBL eller kollektivavtal, varför bolagets avvisningsyrkande avslogs.
Arbetsdomstolens dom AD 2024 nr 11. Ombud för förbundet i målet var förbundsjuristen Henric Ask, tfn. 08-6766368.
Skyddsstopp hävdes men medförde ändå en bättre arbetsmiljö
Rättsskyddet drev för Handelsanställdas förbunds räkning ett ärende gällande omedelbart stopp för arbete, meddelat av skyddsombud. Stoppet beslutades för arbete i en livsmedelsaffär mot bakgrund av en hotbild kopplad till den kriminella miljön. Butiken hade tidigare också utsatts för ett sprängdåd nattetid. Med anledning av det regionala skyddsombudets agerande inleddes även ett tillsynsärende mot arbetsplatsen. Vid denna hantering beslutade Arbetsmiljöverket om flera förelägganden för att skapa en tryggare arbetsmiljö i butiken. Arbetsmiljöverket beslutade däremot att inte förlänga skyddsstoppet.
Efter ett överklagande av beslutet till förvaltningsrätten bedömde även domstolen att någon omedelbar och överhängande risk för liv och hälsa inte fanns på arbetsplatsen. Överklagandet avslogs därför. I sin bedömning lade domstolen bl.a. vikt vid att polismyndigheten uttalat sig om risken för brott mot butiken och då angett att det inte fanns en överhängande hotbild mot butikens lokaler under öppettiderna. Oavsett detta resulterade skyddsombudets åtgärder i att flera förändringar genomfördes i arbetsmiljön för att bättre omhänderta de risker som fanns i verksamheten.
Dom från förvaltningsrätten i Karlstad, mål 4814-23. Ombud för skyddsombudet i målet var förbundsjurist Styrmir Olafsson, tfn. 08-6766313.
Den kollektivavtalade arbetstiden är styrande vid bedömning av deltids sjukersättning enligt de nya äldrereglerna
Försäkringskassan avslog en ansökan om 25 procents sjukersättning för en medlem i Sveriges Lärare som arbetade 33 timmar och 45 minuter per vecka. Kassan menade att arbetsförmågan skulle bedömas i förhållande till ett arbete med en arbetstid på 40 timmar per vecka i ett annat arbete inom kvinnans yrkesområde. Detta trots att kvinnan arbetade 75 procent i sitt ordinarie arbete där hon hade en kollektivavtalad veckoarbetstid på heltid på 45 timmar, men med en årsarbetstid som motsvarande 40 timmars arbetsvecka.
Förvaltningsrätten ändrade Försäkringskassans beslut då det inte finns något hinder att betrakta 45 timmar per vecka som heltidsarbete. Detta särskilt eftersom årsarbetstiden är densamma som den normala. Den kollektivavtalade arbetstiden om 45 timmar per vecka är att betrakta som normalarbetstid vid heltidsarbete. Kvinnans arbete på 33 timmar och 45 minuter per vecka motsvarar därför 75 procents arbete och arbetsförmågan bedöms nedsatt med 25 procent.
Dom från Förvaltningsrätten i Falun, mål nr 4915-22 och 5560-22. Ombud i målet var förbundsjurist Lena Törnros, tfn. 08-676 63 39.
Rättsskyddets remissvar på Arbetsskadeutredningens betänkande
LO-TCO Rättsskydd har yttrat sig över Arbetsskadeutredningens betänkande En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring – för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet, SOU 2023:53. Hela yttrandet finns här: lo-tco-rattsskyd.pdf (regeringen.se)
Innan regeringen tar ställning till förslagen i en utredning hämtar den in synpunkter från berörda intressenter, genom att skicka ut förslagen på remiss. LO-TCO Rättsskydd är en av de remissinstanser som yttrat sig.
Vi ställer oss huvudsakligen positiva till utredningens förslag och delar i stora delar slutsatserna. Vi ser att arbetslivet har blivit mer krävande och att arbetsskadeförsäkringen är underutnyttjad. Utredningen innehåller förslag som kan leda till en mer rättssäker, förutsägbar och rättvis prövning av arbetsskador. Här är några exempel på vad vi tycker:
LO-TCO Rättsskydd tycker att det är ett bra förslag att sänka kravet på tiden för hur länge en persons inkomstförmåga ska bedömas vara nedsatt, från dagens ett år till 180 dagar. Det blir då lättare att uppfylla kravet på en varaktig inkomstförlust och grundvillkoren i försäkringen blir mindre exkluderande för många med arbetsrelaterade skador och sjukdomar.
Vi tycker också att det är mycket bra om det införs en fast prövningstidpunkt, alltså förslaget om att Försäkringskassan ska ta initiativ till att starta en utredning kring rätten till livränta senast en viss dag i sjukperioden. Detta bland annat eftersom vi tror att kunskapen om arbetsskadeförsäkringen är relativt låg bland gemene man och att många fall “tappas bort” trots att det redan idag finns en rätt till ersättning.
Det är också positivt och behövligt med en precisering i lagtexten om vilket arbetsförmågebegrepp som ska gälla vid bedömningen av inkomst efter skada. Liksom utredningen tror vi att det leder till en tydligare tillämpning av reglerna.
Vi tycker även att det är bra med en tydligare koppling mellan ersättning för arbetsskada och inkomstutvecklingen i samhället. Utredningens förslag om att använda inkomstindex är därför bra, liksom att taket för livränta höjs.
Vi välkomnar särskilt att principen om att en försäkrad omfattas i sitt befintliga skick förtydligas, så att sjukdomar, anlag med mera inte ska kunna vägas in som konkurrerande faktorer i arbetsskadeprövningen.
Slutligen anser vi att även förslagen att ta bort de undantag för psykiska och psykosomatiska skador samt smittor som finns i arbetsskadeförsäkringen är bra. Det kommer säkerställa att det grundläggande syftet med arbetsskadeersättningen även omfattar dessa skador, som många försäkrade faktiskt drabbas av i arbetet, samt att dessa kan prövas utifrån samma premisser som vid andra skador.
SOU om arbetsrätten i krigstid, m.m.
Arbetsdomstolens chef Lars Dirke har varit särskild utredare i den offentliga utredningen Arbetsrätten under krig och krigsfara: SOU 2023:79. Utredningen inkluderar även frågan om elektronisk signering av kollektivavtal.
Som utgångspunkter har utredningen genomgående beaktat att totalförsvaret ska stärkas, att arbetsrätten därför snabbt måste kunna anpassas till krig, krigsfara och extraordinära förhållanden, samt åstadkommandet av en god arbetsrättslig beredskap genom att förslagen blir enkla att tillämpa. Utredningen har även haft i uppdrag att analysera behovet av anpassningar av arbetsmiljö- och arbetstidsreglering, med tillhörande föreskrifter, för att tillgodose totalförsvarets behov under krig, krigsfara och extraordinära förhållanden.
Vad gäller formkrav för kollektivavtal (s. 359 ff. och 424 f. i utredningen) föreslås att det, som ett nytt formkrav jämte skriftlighetskravet, införs dels en regel om att kollektivavtal ska undertecknas dels att parterna vid förhandling ska kunna välja att underteckna förhandlingsöverenskommelser och protokoll med kollektivavtals innehåll genom avancerad elektronisk underskrift (enligt definition i förordning (EU) nr 910/2014 om elektronisk identifiering, m.m.).
En rättelse
I förra nyhetsbrevet uppgavs att ett ärende där Rättsskyddet företräder Kommunal mot Göteborgs begravningssamfälligheter hade förlikts. Ärendet är dock fortfarande under handläggning i AD, mål nr A 164/23.
(Det ärende som åsyftades och vari förlikning hade träffats var Elektrikerförbundet mot Sesol AB, där arbetsgivaren hade stämts för indirekt diskriminering och brott mot det nya missgynnandeförbudet i 16 a § föräldraledighetslagen. Den högintressanta frågan i det ärendet gällde begäran om flexibla arbetsformer och -tider för en medlem som försökte kombinera sitt arbetsliv med att lämna och hämta sina minderåriga barn på förskola/skola. AD:s mål nr A 180/23.)