Nyhetsbrev nr 2/2019

Välkommen till LO-TCO Rättsskydds nyhetsbrev! Vi planerar att komma ut med fyra nyhetsbrev om året, och du har fått det därför att du antingen är angiven som kontaktperson hos oss eller har anmält att du vill få det. Sprid det gärna vidare!

Glöm inte att du kan prenumerera på all information vi lägger ut i vårt pressrum, genom att gå in på vår hemsida och anmäla dig under fliken pressrum.

Vill du slippa fler utskick, eller har du en kollega som vill ha nyhetsbrevet, skicka ett mejl till Mattias.af.Malmborg@fackjuridik.com 

 

Nya regler för äldre arbetstagare

Regeringen föreslår att reglerna i LAS för äldre arbetstagare ska ändras. Arbetstagare ska ha rätt att kvarstå i anställningen till 69 år, istället för till 67 år. Från 69 års ålder ska arbetsgivaren kunna säga upp arbetstagaren utan att det krävs saklig grund, genom ett förenklat uppsägningsförfarande. Uppsägningar och avskedanden kommer därefter inte heller att kunna ogiltigförklaras med stöd av LAS. Arbetsgivarens möjlighet att avsluta anställningen genom ett skriftligt besked när en viss ålder uppnås tas bort. Den särskilda formen för visstidsanställning av äldre arbetstagare tas också bort.

Åldern för när särskilda regler för uppsägningstid och företrädesrätt börjar gälla ska höjas till 69 år. Detsamma gäller åldersgränsen för när tidsbegränsade anställningar inte längre ska övergå till tillsvidareanställningar.

Regeringen föreslår att förändringarna ska träda i kraft i två omgångar. Den 1 januari 2020 ska åldersgränserna höjas till 68 år. Den 1 januari 2023 ska åldersgränserna höjas till 69 år.

Läs mer: prop 2018/19:91

Nya regler om stridsåtgärder

Regeringen föreslår en utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal. En stridsåtgärd mot en arbetsgivare med kollektivavtal måste nu uppfylla följande fyra villkor för att vara tillåten:

  1. Stridsåtgärden ska ha beslutats i behörig ordning av arbetstagarorganisationen.
  2. Stridsåtgärden ska syfta till att sluta kollektivavtal med arbetsgivaren.
  3. Parterna ska ha förhandlat om kraven innan åtgärden vidtas.
  4. Arbetstagarorganisationen får inte kräva att det kollektivavtal som man vill teckna ska tränga undan det kollektivavtal som arbetsgivaren redan är bunden av.

För förbund som tillhör LO, TCO eller Saco kommer dessa krav inte att innebära några förändringar mot vad som gäller idag eller den praxis som förbunden sedan lång tid tillämpar.

Det ska inte heller vara tillåtet för arbetstagare eller arbetsgivare att vidta eller delta i en stridsåtgärd för att utöva påtryckning i en rättstvist. Idag gäller ett sådant förbud för kollektivavtalsbundna parter när det gäller rättstvister om kollektivavtal eller MBL.

Genom förslaget genomförs överenskommelsen mellan LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv om förändrade konfliktregler på svensk arbetsmarknad.

De nya bestämmelserna förs in i lagen om medbestämmande i arbetslivet, MBL. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2019.

Läs mer: Proposition 2018/19: 105.

Lärare fick behålla sin legitimation

Lärarnas ansvarsnämnd beslutade att avslå Skolinspektionens yrkande om att återkalla en grundskolelärares legitimation eller meddela honom en varning. Skolinspektionen överklagade ansvarsnämndens beslut. Som skäl för att återkalla lärarens legitimation åberopade Skolinspektionen främst tre händelser där läraren hade hållit fast en elev, men också att han vid flera andra tillfällen skulle ha agerat på ett olämpligt sätt gentemot elever.

Läraren medgav att han hållit fast en elev vid tre tillfällen men att det varit försvarligt eftersom det var fråga om situationer med en mycket utåtagerande elev och att det funnits en fara att eleven skulle skada sig eller andra elever. Agerandet var därför nödvändigt och proportionerligt. I fråga om övriga händelser som Skolinspektionen la läraren till last bestreds de i huvudsak av läraren.

Förvaltningsrätten framhöll i sin dom att en återkallelse av en lärarlegitimation eller en varning är sanktioner som får konsekvenser för en lärares möjligheter att utöva sitt yrke och att bara händelser som kan slås fast på ett otvetydigt sätt får ligga till grund för en återkallelse av legitimationen. Det var därför Skolinspektionens sak att bevisa att de händelser som åberopades hade ägt rum. Förvaltningsrätten bedömde att Skolinspektionens uppgifter om de händelser som lagts läraren till last i de flesta fall inte var tillräckligt preciserade eller underbyggda för att kunna läggas till grund för disciplinära åtgärder. När det gällde fasthållandet av eleven bedömde förvaltningsrätten att lärarens agerande varit nödvändigt för komma till rätta med elevens ordningsstörande uppträdande och tillförsäkra eleven och klasskamraterna en trygg miljö. Agerandet var rimligt med hänsyn till omständigheterna och läraren bedömdes inte ha visat sig mindre lämplig eller särskilt olämplig att bedriva undervisning. Skolinspektionens överklagande avslogs.

Förvaltningsrätten i Stockholm (mål nr 24684-18). Ombud hos Rättsskyddet för läraren var förbundsjuristen Ellinor Gudmundsson, tel: 08-676 63 71.

Kravet på beskrivning enligt den s.k. DFA-kedjan nyanseras

Vid en bedömning av en försäkrads rätt till sjukpenning använder sig Försäkringskassan av den s.k. DFA-kedjan. DFA står för diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning. Allt sedan DFA-kedjan infördes av Försäkringskassan har det varit oklart hur rätten till sjukpenning ska påverkas av detta förhållande. Försäkringskassans metodstöd till handläggarna har tolkats som att handläggarna för att bevilja sjukpenning behöver en utförlig beskrivning i enlighet med DFA-kedjan. En del av DFA-kedjan är att det i stor utsträckning har krävts att läkaren uttryckligen angivit sina undersökningsfynd och observationer. Detta har varit särskilt svårt i fall avseende psykisk ohälsa.

Kammarrätten i Stockholm har i en dom meddelad den 4 juni 2019 i mål nr 9520-18 angivit att beskrivningen av funktionsnedsättningen kan grunda sig på observationer, undersökningsfynd eller andra utredningsresultat. Metoden utgör dock enbart ett av flera hjälpmedel vid bedömningen av en försäkrads rätt till sjukpenning. Kammarrätten ansåg vidare att vissa sjukdomar endast med svårighet låter sig fastställas objektivt. När det exempelvis gäller de psykiatriska diagnoserna finns sällan några objektiva undersökningsfynd. Bedömningen av funktionsnedsättningen måste i dessa fall i huvudsak grunda sig på den försäkrades egna uppgifter. Patientens berättelse om symptomen tillsammans med beskrivningen av dennes hälsotillstånd i de medicinska utlåtandena är då av särskild betydelse. Enbart den omständigheten att det saknas objektiva undersökningsfynd kan inte tillmätas en avgörande betydelse.

Försäkringskassans rättschef har nyligen i ett ärende som en av våra jurister driver närmare angivit Försäkringskassans syn på DFA-kedjan. Av yttrandet framgår att det inte finns några krav på en fullständig och logisk DFA-kedja för att ett underlag ska anses vara tillräckligt. Det handlar om individuella bedömningar i varje enskilt fall.

Sammantaget ger domen från kammarrätten och rättschefens yttrande en betydligt mer nyanserad bild av DFA-kedjan. Nu återstår att bevaka att såväl domstolar som handläggare på Försäkringskassan tillämpar DFA-kedjan på detta sätt.

Högsta förvaltningsdomstolen tolkar begreppet oskäligt inom sjukförsäkringen

Rätten till sjukpenning förutsätter efter dag 180 som huvudregel att den försäkrade inte kan utföra ett normalt förekommande arbete. Någon sådan prövning ska däremot inte ske om det bedöms oskäligt. Möjlighet finns även att på samma sätt skjuta upp prövningen efter dag 365. Högsta förvaltningsdomstolen har nu i ett avgörande, HFD 2019 ref. 14, bedömt i vilka fall regeln ska tillämpas. Målet avsåg en lastbilschaufför som efter en trafikolycka fick flera livshotande skador. Efter olyckan led chauffören av kraftig muskelatrofi i de nedre extremiteterna och han hade även problem med en krossad fot med spetsfotfelställning och sår över fotryggen som inte läkte. Av förarbetena till aktuell bestämmelse framgår att en försäkrad i samband med olyckor och vissa sjukdomar, t.ex. stroke, kan drabbas av funktionshinder med betydande konsekvenser för arbetsförmågan. Det kan t.ex. gälla omfattande brännskador, förlamningar, förlust av kroppsdel eller förmågan att se eller tala eller liknande funktionshinder. Vidare framgår att prövningen gentemot hela arbetsmarknaden i sådana fall ska skjutas upp så länge rehabilitering pågår. Högsta förvaltningsdomstolen gör i sin dom en mycket restriktiv tolkning av begreppet oskäligt. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen ska oskälighetsrekvisitet enbart tillämpas om det är fråga om en sådan skada eller funktionsnedsättning som räknas upp i förarbetena eller som till sin art och svårighetsgrad klart kan anses jämförbar med de uppräknade. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg inte att chauffören hade fått en sådan skada eller funktionsnedsättning.

Avgörandet från Högsta förvaltningsdomstolen visar att begreppet oskäligt tolkas mycket restriktivt och bestämmelsen kan därmed inte anses utgöra någon verkningsfull ventil.

En polis som har fått sin behörighet att inneha säkerhetsklassat arbete indragen har blivit uppsagd på grund av personliga skäl – fråga om saklig grund för uppsägning

I början av juni 2019 genomfördes en två dagar lång huvudförhandling i Arbetsdomstolen rörande saklig grund för uppsägning av en polisassistent.

I princip alla tjänster hos Polismyndigheten kräver behörighet att inneha säkerhetsklassat arbete. En polisassistent har en relation med en dömd man som avtjänat ett fängelsestraff om 2,5 år för fler grova brott bland annat vapenbrott, narkotikabrott och stöld. Polismyndigheten har beslutat att polisassistenten, på grund av brotten mannen dömts för, inte längre kan inneha säkerhetsklassat arbete. Omplaceringsmöjligheter saknas – eftersom alla lediga tjänster kräver behörighet att inneha säkerhetsklassat arbete – och polisassistenten har därför sagts upp på grund av personliga skäl.

Arbetsdomstolens prövning omfattar i första hand frågan om beslutet – att polisassistenten inte längre kan inneha säkerhetsklassat arbete – i sig utgör saklig grund för uppsägning samt, om frågan besvaras nekande, om de sakomständigheter som åberopats till stöd för beslutet om indragen behörighet att inneha säkerhetsklassat arbete utgör saklig grund för uppsägning.

Dom meddelas den 7 augusti 2019 kl. 11 och publiceras på Arbetsdomstolens hemsida. Ombud hos Rättsskyddet är förbundsjuristen Anne Alfredson, tel: 08 676 63 25.

Olyckshändelse under måltidsuppehåll var en arbetsskada.

AA utbildade sig till kock. Vid ett måltidsuppehåll under praktik fastnade en matbit i AAs luftstrupe vilket resulterade i att han avled. Försäkringskassan menade att händelsen inte var att betrakta som ett olycksfall i arbete varför dödsboet nekades ersättning för begravningshjälp. Beslutet överklagades till förvaltningsrätten som dock var av den uppfattningen att händelsen inte hade ett sådant samband med AAs praktik som krävs för att den ska anses utgöra ett olycksfall i arbetet. Målet prövades av kammarrätten som avslog överklagandet med motiveringen att ätandet saknade koppling till arbetsuppgifterna.

För att accepteras som ett ersättningsberättigat olycksfall krävs att händelsen har stått i visst samband med den försäkrades arbete. I äldre praxis har olycksfall på arbetsområdet under raster i allmänhet ansetts ersättningsberättigade. Olycksfall hänförliga till medförd föda eller dryck har dock undantagits från rätt till ersättning såvida inte samband med arbetsförhållandena funnits. I senare praxis har inte olycksfall som inträffat i samband med förtäring, ansetts kunna godkännas som arbetsskada om inte själva ätandet utgjort en del av den försäkrades arbetsuppgifter.

Dödsboet överklagade kammarrättens dom till Högsta förvaltningsdomstolen som konstaterade att måltidsuppehållet enligt gällande kollektivavtal var betald arbetstid. AA hade inte rätt att lämna arbetsplatsen varför det låg i arbetsgivarens intresse att han intog mat på arbetsplatsen. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg därför att det fanns ett sådant samband mellan händelsen och arbetet att den kan betraktas som ett olycksfall i arbetet.

Förhandlingsrätt förutsätter inte namngiven medlem

IF-Metall begärde förhandling med ett bolag som driver ett garage för att träffa kollektivavtal. Bolaget vägrade och hävdade dels att ingen förhandlingsskyldighet förelåg eftersom de ändå inte avsåg att ingå avtal med Förbundet, dels att Förbundet inte hade visat att det hade minst en medlem på arbetsplatsen eftersom ingen person hade namngivits.

Arbetsdomstolen fann att bolaget var skyldigt att förhandla samt att det räckte med ett intyg från Förbundets medlemsregister som visar att en medlem fanns på arbetsplatsen. Eftersom bolaget hade vägrat komma till förhandling trots upprepade framställningar dömde AD ut ett förhållandevis högt skadestånd, 50 000 kr.

AD 2019 nr 34. Ombud hos Rättsskyddet var förbundsjuristen Ullika Dalén, tel: 08-676 63 56.

Om oss

LO-TCO Rättskydd är fackets juridiska byrå. Vi ägs av LO och TCO och är Sveriges största juridiska byrå för arbetsrätt och socialförsäkringsrätt. Sedan starten 1971 har vi haft över 70 000 ärenden. Vi driver rättsfall som exempelvis rör arbetsskador, sjukförsäkring, löner och felaktiga uppsägningar. Vi är ombud i var tredje refererad dom i Arbetsdomstolen. Våra klienter är i huvudsak enskilda fackliga medlemmar som får rättshjälp av sina respektive fackförbund och därmed möjlighet att driva sitt mål med vår hjälp. Vi är cirka 45 anställda, varav drygt 35 jurister, och det enda fackligt ägda juridiska bolaget som är specialiserat på att driva den här typen av domstolsprocesser i Sverige. Varje år får medlemmar dela på cirka 200 miljoner kr efter vunna mål och många får tillbaka jobbet eller blir frikända från anklagelser för brott.

Prenumerera