Nyhetsbrev nr 3/2022
Välkommen till LO-TCO Rättsskydds nyhetsbrev! Vi ger normalt ut fyra nyhetsbrev om året och du har fått det därför att du antingen är angiven som kontaktperson hos oss eller har anmält att du vill få det. Sprid det gärna vidare!
Glöm inte att du kan prenumerera på all information vi lägger ut i vårt pressrum, genom att gå in på vår hemsida, fackjuridik.se och anmäla dig under fliken pressrum. Du kan även gilla oss på Facebook och på så sätt få del av nyheter.
Har du en kollega som vill ha nyhetsbrevet, eller om du inte vill ha fler utskick från oss, skicka ett mejl till mattias.af.malmborg@fackjuridik.com.
Hårdare regler för återbetalning till Försäkringskassan
Från den 1 september 2022 gäller nya regler för den som får ett beslut om att betala tillbaka pengar till Försäkringskassan. De nya reglerna är en följd av en lagändring som riksdagen beslutade den 21 juni.
Den som får ett beslut om att betala tillbaka ersättning till Försäkringskassan har 30 dagar på sig att göra det. Lagändringen innebär att om hen inte betalar ska Försäkringskassan lämna skulden direkt till Kronofogden för indrivning eftersom beslutet om återbetalning är en handling som blir direkt verkställbar (exekutionstitel).
Tidigare har Försäkringskassan i första hand själv drivit in pengarna och därefter ansökt om betalningsföreläggande hos Kronofogden.
Det är fortfarande möjligt att komma överens med Försäkringskassan om en avbetalningsplan om man inte kan betala hela beloppet på en gång, men hela skulden ska vara betald inom tolv månader.
Denna nyordning är synnerligen ingripande för den försäkrade och rättssäkerhetsfrågor har fått ökad aktualitet. Behovet av att den försäkrade företräds av kvalificerat ombud i domstol och att prövning sker i domstol genom muntlig förhandling har sannolikt ökat i och med denna lagändring.
Det räcker med att ha ingått anställningsavtal för att anses ha påbörjat ett arbete
Målet avser avstängning från arbetslöshetsersättningen och gäller en man som under försommaren fått anställning i bolag A med tillträde 19 augusti. Han fortsatte att söka arbete och fick en anställning i bolag B med bättre villkor, men med tillträde 28 augusti. Han blev avstängd från a-kassan den 19 augusti på grund av att han ansågs ha lämnat sitt arbete utan giltig anledning.
Frågor i målet var dels om personen ansågs ha” lämnat sitt arbete” trots att han inte påbörjat arbetet och om han i så fall hade giltig anledning till det.
Avseende frågan om det krävs att en försäkrad påbörjat sitt arbete, eller om det räcker med att anställningsavtal ingåtts, fann HFD ingen anledning att skilja de båda situationerna åt. Man fastslog att i försäkringens mening ska händelser som inträffat efter att anställningsavtalet är klart bedömas lika oavsett om arbete påbörjats eller inte, varför mannen bedömdes ha lämnat sitt arbete.
När mannen avslutade anställningen hos bolag A hade han dock redan nytt anställningsavtal med bolag B, vilket ansågs vara en giltig anledning, och frågan var då om den förlängda arbetslösheten om nio dagar kunde anses vara godtagbar. I praxis gällande avvisning av erbjudet arbete har man tidigare godtagit en längre tid som arbetslös än den som aktuell i detta mål, varför tiden i detta mål ansågs godtagbar. Det saknades därför grund för att stänga av mannen från arbetslöshetsförsäkringen.
HFD dom i mål nr 2124-21 meddelad den 12 september 2022
Målarnas veton prövas av AD
Måleriföretagen har väckt talan i Arbetsdomstolen och yrkat att Målarna ska förpliktas utge allmänt och ekonomiskt skadestånd till ett medlemsföretag med anledning av tre veton som Målareförbundet lade sommaren 2021. Vetona lades i samband med att en målerifirma i västra Sverige ville hyra in personal från två bemanningsföretag. Bemanningsföretagen var bundna av bemanningsavtalet. Vid förhandlingar enligt 38 § MBL efterfrågade Målarna om personalen som skulle hyras in var yrkeskompetenta målare enligt § 2 i måleriavtalet.
Arbetsgivarsidan menade att yrkeskompetenskravet inte gällde för den personal som skulle hyras in och presenterade inga uppgifter om vilken kompetens denna personal hade. Enligt bemanningsavtalet gäller under utbokad tid att kundens kollektivavtal ska tillämpas på uthyrd personal såvitt gäller bestämmelser om lön och allmänna anställningsvillkor. § 2 i måleriavtalet är en bestämmelse om lön och allmänna anställningsvillkor i den mening som avses i bemanningsavtalets likabehandlingsprincip.
Då målerifirmans inställning var att yrkeskompetenskravet inte gällde, och inte skulle upprätthållas, för den inhyrda personalen, lade Målarna veton och motiverade det med att det kunde antas att kollektivavtal för arbetet skulle komma att åsidosättas. Alternativt gjorde Målarna gällande att åtgärden på annat sätt skulle strida mot vad som är allmänt godtaget på parternas avtalsområde.
Ett av de omtvistade vetona har prövats interimistiskt av Arbetsdomstolen, AD 2021 nr 35, ett beslut som gick Målarnas väg.
Arbetsdomstolens mål nr A 98/22. Ombud för förbundet är Marie Nordström och Josephine Trinder, tfn nr. 08 - 676 63 46 /676 63 38
Ny förmånligare bedömningsgrund för sjukersättning fr.o.m. september 2022
Den 1 september 2022 trädde en ändring i bedömningsgrunderna för sjukersättning i kraft. Den som har fyllt 61 år ska enligt regeländringen få sin arbetsförmåga bedömd endast mot sådant normalt förekommande arbete som hen har haft erfarenhet av under de senaste 15 åren. Det innebär att den som t.ex. har haft ett tungt fysiskt arbete de senaste 15 åren inte längre kan få sin ansökan om sjukersättning nekad med motiveringen att hen kan försörja sig i ett lättare fysiskt arbete.
Arbetslös går miste om arbetslöshetsersättning på grund av åtgärd hos Arbetsförmedlingen
Högsta förvaltningsrätten har avgjort ett mål där man anser att Arbetsförmedlingens avregistrering av arbetssökande inte är överklagbart beslut, trots att detta fått till följd att den arbetslöse inte fått arbetslöshetsersättning från sin a-kassa.
Att föra register är ofta att betrakta som ett led i en myndighets faktiska verksamhet och inte ett egentligt beslut, men i detta fall var det fråga om en avregistrering på grund av att den försäkrade misskött sina kontakter med Arbetsförmedlingen och därför ansågs det vara ett förvaltningsbeslut.
Vad gäller frågan om ett förvaltningsbeslut är överklagbart är det allmänt sett avgörande vilka verkningar som detta beslut får. Det måste vid en objektiv bedömning vara en påverkan av tillräckligt kvalificerande slag.
I detta fall hade avregistreringen av den arbetslöse ingen direkt påverkan inom ramen för Arbetsförmedlingens verksamhet, utan enbart vad gäller dennes rätt till arbetslöshetsersättning.
HFD fann att man vid bedömningen av om ett beslut är överklagbart ska utgå från det uppdrag och det ansvar som den beslutande myndigheten har. Den omständigheten att Arbetsförmedlingen beslut kan få betydelse för annan myndighet eller organisation innebär inte i sig att det ska anses vara överklagbart.
HFD dom 6 juli 2022 i mål nr 1330-21
Högsta förvaltningsdomstolen meddelar prövningstillstånd i mål om arbetsskada vid hemarbete
Prövningstillstånd i HFD har meddelats i två mål gällande olycksfall (tandskador) i samband med hemarbete under pandemin. En kvinna som blev skallad av sin glada hund när hon skulle hämta mer kaffe fick inte skadan godkänd som arbetsskada, medan en man som blev skallad av sin lille son under ett skrivbord vid fixande av sladdkrångel har fått godkänt. Det avgörande i kammarrätten har varit sambandet med arbetet.
Högsta förvaltningsdomstolens protokoll i mål nr 441-22 och 3375-22
Bastubadare på Icas lager
Handelsanställdas förbund har väckt talan i Arbetsdomstolen mot Svensk Handel och Ica Sverige AB. Tvisten gäller en medlem i förbundet som är anställd hos bolaget och arbetar på ett av bolagets lager. Bolaget har, av skäl som är hänförliga till medlemmen personligen, fråntagit honom funktionen som ”koordinator utlastning”. Medlemmen gick därmed miste om ett lönetillägg. Bolaget har motiverat åtgärden med att medlemmen skulle ha uppvisat brister i sitt bemötande av andra anställda. Förbundet menar att åtgärden är en sådan särskilt ingripande omplacering av personliga skäl för vilken det krävs objektivt godtagbara skäl, det vill säga en så kallad bastubadare. Eftersom bolaget har saknat objektivt godtagbara skäl för åtgärden har bolaget gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott. Förbundet har yrkat allmänt och ekonomiskt skadestånd till medlemmen samt allmänt skadestånd till förbundet.
Arbetsdomstolens mål A 104/22. Ombud för förbundet är förbundsjuristen Annett Olofsson, tfn 08-6766329.