Nyhetsbrev nr 4/2014

Välkommen till LO-TCO Rättsskydds nyhetsbrev! Vi planerar att komma ut med fyra nyhetsbrev om året, och du har fått det därför att du antingen är angiven som kontaktperson hos oss eller har anmält att du vill få det. Sprid det gärna vidare!

Glöm inte att du kan prenumerera på all information vi lägger ut i vårt pressrum, genom att gå in på vår hemsida och anmäla dig under fliken pressrum.

Vill du slippa fler utskick, eller har du en kollega som vill ha nyhetsbrevet, skicka ett mejl till

Angelin.olssondegroat@fackjuridik.com

Hemtjänstens arbetskläder prövas i domstol

Hemtjänstpersonalens rätt till arbetskläder prövas fortfarande av domstolar runt om i landet. I Kammarrätten i Sundsvall har Arbetsmiljöverket fått delvis rätt, då Leksands kommun måste se till att hemtjänstpersonalen bär särskilda kläder som endast får användas i arbetet, att det finns ombyte att tillgå om kläderna blir smutsiga, att kläderna ska kunna tvättas i 60 grader och att det är kommunen som ansvarar för tvätten av kläderna.

Samma kammarrätt har dock nekat skyddsombuden prövningstillstånd i frågan om det är kommunens ansvar att köpa in de nödvändiga arbetskläderna. Denna fråga har skyddsombuden därför begärt att Högsta förvaltningsdomstolen beviljar prövningstillstånd i. Skyddsombuden hänvisar till EUs ramdirektiv om arbetsmiljö där det tydligt framgår att arbetsmiljöfrämjande åtgärder inte på något sätt får bekostas av personalen.

Kammarrätten i Göteborg har beviljat prövningstillstånd i samtliga de frågor som Kammarrätten i Sundsvall har prövat.

Ombud för skyddsombuden är förbundsjuristerna Anneli Ohlsson Anderbjörk och Henric Ask.

LO-TCO Rättsskydd lämnar remissvar till Arbetsmiljöverket

Arbetsmiljöverket har lämnat förslag till en ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö som behandlar ohälsosam arbetsbelastning, konflikter och kränkande behandling samt att arbetstidens förläggning m.m. inte ska leda till ohälsa.

I föreskriften anges bl.a. att arbetsgivaren ska sätta upp mål som främjar en god organisatorisk och social arbetsmiljö som ska förankras hos chefer och arbetstagare. Chefer och arbetsledare måste ha dessutom uppfylla vissa kunskapskrav inom dessa områden

I vårt remissvar är vi huvudsakligen positiva till förslagen. Vi anser det vara nödvändigt att en ny och tydligare föreskrift införs som kan ge en nystart och större medvetenhet om att dålig organisation, stress, konflikter, kränkande behandling m.m. kan leda till ohälsa. Detta leder inte bara till lidande för den drabbade, utan även kostnader för denne, för företaget och för samhället.

Vi anser även att skyddsombuden ska garanteras likvärdig kunskap och kompetens som arbetsgivaren ska ge chefer och arbetsledare. Det krävs även att dessa aktörer har grundläggande kunskap om psykisk ohälsa generellt. Chefer och arbetsledare måste ha god kunskap om arbetstagaren på individnivå t.ex. genom att hålla regelbundna personal- eller utvecklingssamtal. Vi tycker också att riskerna med ”frivilligt” gränslöst arbete, arbete mot olika tidszoner, delade turer m.m. bör uppmärksammas. Man bör även ge fler praktiska förslag på hur kränkande behandling kan hanteras.

Den som vill läsa mer om förslaget hittar information på Arbetsmiljöverkets hemsida.

http://www.av.se/dokument/afs/exremisser/remissforslag_organisatoriska.pdf

Felaktigt avskedad men sakligt uppsagd

A var anställd som bussförare och blev avskedad i juli 2013 på grund av sex åberopade händelser från arbetsgivaren.  Den utlösande händelsen till avskedandet var att han körde över en refug med skador på bussen som följd. I Arbetsdomstolen fann man att A gjort en allvarlig missbedömning men att det inte kunde anses vara styrkt att han måste ha insett att eller varit likgiltig för om bussen skulle skadas genom att han körde över refugen. Arbetsdomstolen fann det också styrkt att han i samband med att bussen stannade uppträtt kränkande mot en kvinnlig flaggvakt genom att skrika könsord till henne. Ett sådant agerande från en bussförare ansåg Arbetsdomstolen var helt oacceptabelt.

Arbetsgivaren hade också som grund för avskedandet åberopat ytterligare några händelser då man ansåg att A uppträtt hotfullt och obalanserat mot arbetsledare och chef, bl.a. vid ett läkarbesök hos företagshälsovården då A, ostridigt i målet, bett sin chef ”dra åt helvete” vid två tillfällen.

I samband med händelsen hos företagshälsovården blev A sjukskriven. Arbetsgivaren gjorde gällande att A därefter uppsåtligen lämnat oriktiga uppgifter till arbetsledningen och att han erhållit för mycket lön för januari 2013. Han fick nämligen besked från Försäkringskassan att han inte skulle erhålla någon sjukpenning och arbetsgivaren beslöt då att kompensera honom för den uteblivna sjukpenningen i januari 2013. I början av februari samma år omprövade Försäkringskassan sitt beslut och betalade ut sjukpenning för januari månad. Arbetsdomstolen kom fram till att A borde ha fattat misstankar om att han fått för mycket betalt, men det kunde inte anses visat att han varit medveten om felet. Inte heller var det visat att han vid ett senare tillfälle medvetet skulle lämnat felaktiga uppgifter till arbetsledningen i samma sak.

Arbetsdomstolen underströk att hot om våld på en arbetsplats eller i anknytning till arbetet, inte minst när anställda i arbetsledande ställning utsätts för detta från en underställd person, utgör som regel grund för avskedande. Arbetsdomstolen sammanfattade de besvärande händelserna med att A vid fyra tillfällen inom två år – varav de tre sista låg inom nio månader – uppträtt aggressivt och omdömeslöst mot arbetsledning och personer som satts att leda trafiken. Gemensamt för dessa tillfällen är att A inte kunnat kontrollera sitt humör i situationer där han fått anvisningar eller tillrättavisanden av andra. Arbetsdomstolen fann att den samlade misskötsamheten inte är av sådant art att den utgör ett sådant grovt åsidosättande av hans åligganden att bolaget haft rätt att avskeda honom. A har dock, genom sitt agerande och genom att inte efter upprepade påpekande inse allvaret i vad som lagts honom till last, visat sig klart olämplig för sitt arbete. Någon omplacering har skäligen inte kunnat krävas och saklig grund för uppsägning förelåg. Arbetsgivaren förpliktades att betala ett allmänt skadestånd till A om 50 000 kr för det felaktiga avskedandet samt semesterersättning avseende uppsägningstiden. Vardera part fick stå sin rättegångskostnad, ombud i målet var förbundsjurist Josephine Trinder. Arbetsdomstolens mål nr A 83/14.

Pappers stämmer Stora Enso Kvarnsveden AB

Pappers och avdelning 50 stämde tidigare i år Stora Enso Kvarnsveden AB till Arbetsdomstolen. Tvisten gäller ett lokalt avtal om att de som arbetar treskift utan uppehåll vid storhelger ska arbeta 32 timmar per vecka. Bolaget har beslutat att arbete inte längre ska ske i treskift under storhelger och att den tidigare avtalade arbetstiden inte gäller. Istället är arbetstiden 36 timmar per vecka, menar bolaget. Pappers har begärt allmänt skadestånd om 100 000 kr till var och en av de 300 drabbade arbetarna. Pappers hade också lagt ett tolkningsföreträde av innebörden att de 300 arbetstagarna inte var skyldiga att arbeta mer än 32 timmar per vecka.

Arbetsdomstolen har nu interimistiskt beslutat att tills tvisten är slutligt löst får arbetsgivaren ta ut 36 timmar per vecka av de treskiftsarbetande, se Arbetsdomstolens beslut nr 81/14 . Arbetsdomstolens majoritet  menar att lokalavtalets utformning ger stöd för att avtalet ger arbetsgivaren rätt att förlägga arbetstiden på två alternativa sätt och att sannolika skäl därför talar för arbetsgivarens ståndpunkt. Arbetstagarledamöterna och domstolens vice ordförande kom till en annan slutsats och går på Pappers linje. Tvisten fortsätter nu i Arbetsdomstolen. Pappers och avdelning 50 står fast vid sina yrkanden. Muntlig förberedelse i målet är utsatt till den 19 januari 2015. Arbetsdomstolens mål nr A 202/14. Ombud för Pappers och avdelning 50 är förbundsjuristerna Erik Grahn och Annett Olofsson.

Glöm inte våra kurser!

I början av varje termin lägger vi upp våra populära seminarier för förtroendevalda på hemsidan, och många blir snabbt fulltecknade. Ett heldagsseminarium kostar 2900 kr per deltagare.

För de som vill arrangera sin egen kurs eller seminarium ställer vi gärna upp med duktiga föredragshållare och anpassar innehållet efter era önskemål, pris på begäran.

Glöm inte heller våra gratiskurser, då vi kommer ut till er och håller ett tvåtimmarsföredrag om arbetskadeförsäkringen eller socialförsäkringen!

Montör sades upp utan saklig grund

En arbetsskadad montör sades upp på grund av personliga skäl med motiveringen att han inte varit aktiv i sin rehabilitering och att han haft för hög frånvaro på grund av bl.a. vård av barn. Men Arbetsdomstolen valde att gå på IF Metalls linje och ogiltigförklarade uppsägningen.

Arbetsdomstolen skriver i domskälen att bolaget under hela rehabiliteringsperioden framstått som mycket ambitiöst i sin strävan att få tillbaka arbetstagaren i arbete. Utredningen saknar dock belägg för att montören skulle ha varit oengagerad och inte ha deltagit aktivt i sin rehabilitering.

Montörens höga frånvaro leder inte heller till slutsatsen att han inte velat medverka till rehabiliteringen. Frånvaron har inte ifrågasatts förrän en dryg månad innan varslet och bolaget har inte påstått att montören inte varit sjuk eller inte haft sjuka barn. Arbetsdomstolen beaktar även att montören beviljats en längre föräldraledighet trots att bolaget kunnat avslå begäran då den var sent framställd. Under den senare delen av rehabiliteringsprocessen har montören dessutom i allt mindre utsträckning varit frånvarande på grund av egen sjukdom. Den medicinska rehabiliteringen har alltså gått framåt.

Arbetsdomstolen menar vidare att de omfattande rehabiliteringsinsatserna talar för att det var befogat att anse att rehabiliteringsfasen var avslutad. Däremot saknas stöd för slutsatsen att montörens arbetsförmåga skulle vara bestående nedsatt på grund av sjukdom. Tvärtom talar den medicinska utredningen i motsatt riktning. Det är därför inte visat att montören när han sades upp inte kunde förväntas utföra arbete av någon betydelse för bolaget. Arbetsdomstolen påpekar även att bolaget till grund för påståendet att montören inte kan utföra arbete av betydelse inte hävdat andra omständigheter, som till exempel arbetsvägran eller oskicklighet.

Eftersom uppsägningen inte varit sakligt grundad har Arbetsdomstolen bestämt ett allmänt skadestånd på 75.000 kronor.

Vad gäller sjuklönen anser Arbetsdomstolen inte att det är visat att montörens arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdom. Förbundets krav på sjuklön ogillas därför. Bolaget och arbetsgivarorganisationen fick stå för förbundets totala rättegångskostnader.

Ombud för medlemmen var förbundsjurist Olov Östensson.

http://www.arbetsdomstolen.se/pages/page.asp?lngID=4&lngNewsID=1387&lngLangID=1

Nya regler om preskription i försäkringssammanhang

Fr.o.m. den 1 januari 2015 ändras preskriptionsreglerna i bl.a. försäkringsavtalslagen, trafikskadelagen och patientskadelagen. Bakgrunden är att de nuvarande reglerna innebär att försäkringsersättning kan preskriberas redan efter tre år och att det är svårt att avgöra när preskriptionstiden börjar. Tanken är att reglerna ska vara likartade, enklare och tydligare. Skyddet för de försäkrade ska stärkas.

Preskriptionstiden kommer nu som huvudregel att vara tio år. I försäkringsavtalslagen ska man utgå från tidpunkten när det förhållande inträdde som enligt villkoren berättigar till ersättning. I trafikskadelagen utgår man från skadehändelsen och i patientskadelagen från den tidpunkt då skadan orsakades. De nya preskriptionsreglerna gäller huvudsakligen för skador som inträffar efter årsskiftet 2014/2015.

LO-TCO Rättsskydd lämnade remissvar och deltog i en hearing på justitiedepartementet i samband med beredning av de nya förslagen. Tillsammans med några andra remissinstanser fick vi gehör för synpunkten att det måste finnas en ventil för sådana skador som kan visa sig först efter mycket lång tid efter en skadehändelse eller dylikt. Det har därför införts en regel att preskriptionstiden vid trafikskador och patientskador kan förlängas efter tio år om det finns synnerliga skäl. Det kan t.ex. vara en person som drabbas av en allvarlig skada lång tid efter medicinsk behandling och skadan har klart samband med behandlingen. Eller ett trafikskadat barn som i vuxen ålder drabbas av inkomstförlust och där föräldrarna inte tagit till vara barnets intressen.

Omprövning av ersättning till följd av en trafikskada eller en patientskada kan göras om förhållandena ändras väsentligt och varaktigt. I de nya reglerna görs tydligt att en sådan omprövning ska preskriberas tidigast tre år från tidpunkten när det väsentliga ändringsförhållandet inträdde. Även här fick vi visst gehör för våra synpunkter. Vi menade att det borde gälla en tioårsfrist även för omprövning eftersom det kan vara svårt för en skadelidande att bedöma t.ex. när ett hälsotillstånd kan anses ha förändrats väsentligt och varaktigt. Socialförsäkringsprocesser kan också dra ut på tiden. Någon utökning av tiden beslöt inte regering och riksdag om, men man hänvisade i propositionen särskilt till det fall vi pekat på. När det gäller omprövning t.ex. till följd av ändring i en socialförsäkringsförmån ska därför preskriptionstiden börja löpa först när det står klart vilken förmån som ska utges. Om process pågår räknas tiden när saken har prövats i förvaltningsdomstol.  

I patientskadelagen införs också en ny bestämmelse om den skadelidande vill att Patientskadenämnden ska yttra sig över ett ärende. Det måste i så fall begäras inom ett år från det hen fick del att bolagets slutliga ställningstagande. Den tioåriga preskriptionsfristen för att väcka talan mot bolaget gäller dock ändå.

Arbetslösa slipper intyg vid studier

Arbetslösa får studera samtidigt som de får arbetslöshetsersättning under vissa villkor. Ett av de dessa villkor som finns i 15 § förordningen om arbetslöshetsförsäkring har varit att den arbetslöse måste intyga på en särskild blankett att hen är beredd att avbryta studierna om hen blir erbjuden ett arbete.

Dessutom skulle intyget lämnas till a-kassan innan studierna påbörjas, för att studierna ska bli godkända.

Från den 1 oktober 2014 behöver sådant intyg inte lämnas efter en ändring i förordningen. Ändringen saknar övergångsbestämmelse vilket betyder att den omedelbart gäller för alla som vill studera under tid de har a-kassa, men också för de som tidigare överklagat negativa beslut.

Den arbetssökande måste dock fortfarande vara beredd att anta arbete, och vara arbetssökande i huvudsak. Studierna får inte överstiga halvtid och ersättning kan bara utgå under maximalt 20 veckor under en ersättningsperiod.