Arbetsmiljöverket riktade felaktiga krav på djuruppfödare
Utan sakkunskap och tillförlitlig utredning som stöd ska inte myndigheter rikta krav mot enskilda lantbruksföretag. Inte heller får kraven vara orimliga.
Det viktiga beskedet lämnar Kammarrätten och underkänner helt de krav som Arbetsmiljöverket ställt kring hanteringen av djur på Malma Gård.
För två år sedan ledde en arbetsmiljöutredning efter en arbetsplatsolycka på Malma Gård, på Värmdö söder om Stockholm, till att Arbetsmiljöverket ställde flera olika krav på åtgärder. Dessa krav underkänns nu helt av Kammarrätten. Arbetsmiljöverket ställde krav på hur tjurarna på gården skulle hanteras, ifrågasatte personalens kunskaper och påstod att djurhållningsrutiner saknades och krävde därför att skriftliga sådana skulle tas fram.
– Tiden efter olyckan har varit jobbig på många sätt. Vår personal har tagit särskilt illa vid sig av att Arbetsmiljöverket hävdat bristande kompetens. Vi känner en stor lättnad nu när domstolen istället konstaterar att personalen har god kunskap om djuren och hur de bäst hanteras, säger Maria och Anders Wågberg som driver gården.
Enligt LRF är Malma Gård en exemplariskt skött anläggning med hög kvalitet både vad gäller stallar, personalens kompetens och arbetsledningen. LRF bedömer att om de krav som Arbetsmiljöverket ställt på Malma Gård blir generellt giltiga skulle det i princip omöjliggöra verksamhet med tjurar i Sverige.
Arbetsmiljöverkets beslut överklagades till förvaltningsrätten, som gick på myndighetens linje. LRF beslutade då att hjälpa till att driva ärendet vidare till kammarrätten som ett juridiskt principmål.
– I den här viktiga domen konstateras att man inte kan ställa krav som det inte finns något behov av. Arbetsmiljöverkets utredning innehöll en rad missuppfattningar och felaktiga påståenden om stallbyggnad och stallinredning, djurras och djurens beteende samt arbetsrutinerna på gården. Verket hade inte heller använt sig av relevant expertis på området innan man fattade beslut. Om verkets krav hade följts hade det till och med ökat riskerna för både personal och djur, säger LRFs arbetsmiljöansvarige Anders Drottja.
Kammarrättens dom klargör myndighetens skyldigheter när den handlägger arbetsmiljöärenden. Domstolen pekar också på behovet av tydlighet.
-– Det är alltid viktigt att ett krav är tydligt formulerat, särskilt när det som i det här fallet är förenat med ett högt vitesbelopp. Man måste enkelt kunna se vad man ska göra för att undvika att behöva betala vitet, vilket inte var möjligt i det här fallet enligt Kammarrätten, säger Anders Drottja.
Malma Gård har anlitat juristen Maria Hagberg Forss för att driva ärendet. Hon har lång erfarenhet av juridiken kring arbetsmiljöfrågor.
-– Kammarrätten har gått helt och hållet på vår linje och underkänner Arbetsmiljöverkets, och därmed också Förvaltningsrättens, bedömningar i alla delar. Detta gäller alltså inte bara kravet om att tjurarna inte får dela utrymme utan även kravet om kunskaper samt kravet om tydliga skriftliga rutiner. Domen har visserligen inte vunnit laga kraft ännu men jag skulle bli mycket överraskad om Arbetsmiljöverket överklagade denna välmotiverade dom. Det förefaller i alla händelser osannolikt att Högsta Förvaltningsrätten skulle ändra beslutet, om den ens skulle ge prövningstillstånd, säger Maria Hagberg Forss.
För mera information, kontakta LRF kommunikationsavdelning, 08-787 57 77
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med cirka 140 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen. LRFs medlemmar driver omkring 70 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 143 miljarder kronor, vilket är 3,6 procent av landets BNP. Källa: SCB
Taggar: