Avverkningstak för skog stoppas i EU

EU-parlamentet har idag röstat nej till kommissionens förslag om upptag och utsläpp av klimatgaser från markanvändning.  Detta är en seger för skogsägare i EU och en stor framgång framförallt för Sverige och Finland, länder som till stor del är beroende av skogsbruket.  Att avverkningstaket inte införs betyder att svenska skogsägare kan fortsätta med det hållbara brukande som innebär både skogstillväxt och att skogsråvaran används för att uppnå klimatmålen.

Efter dagens omröstning i Europaparlamentet ligger nu bollen hos EU:s regeringar som ska komma överens i ministerrådet. Även om dagens besked var bra finns flera fallgropar i de kommande förhandlingarna.

Den svenska regeringen har hittills varit alltför otydlig i frågan om skogens betydelse.

– Vi är väldigt glada över insatsen ifrån våra svenska EU-parlamentariker som arbetat hårt vilket vi ser resultat av idag. Skogen är en viktig tillgång i klimatarbetet. Det finns risk att andra intressen i Bryssel vill stoppa oss från att använda skogsråvaran i den utsträckning som behövs för att vi ska klara våra klimatmål i linje med Parisavtalet. Det är nu viktigt att den svenska regeringen agerar kraftfullt inom ministerrådet för att säkerställa möjligheten till fortsatt skogsbruk för att vi framförallt ska klara klimatutmaningen, men även säkerställa de viktiga jobben, produktionen och svenska exportinkomster, säger Palle Borgström, förbundsordförande för Lantbrukarnas riksförbund.

Skogen ger förnybara och nedbrytbara material som används i exempelvis byggindustrin men som även kan ersätta olje- och plastbaserade textilier. Skogensråvaran blir även biobränsle som kan ersätta fossila bränslen. Att kunna använda skogen är fortsatt nödvändigt för miljö, hållbarhet och svenskt välstånd.

Efter dagens omröstning i Europaparlamentet ligger nu bollen hos EU:s regeringar som ska komma överens i ministerrådet. Där företräds Sverige av klimatminister Isabella Lövin. I förhandlingarna har hon med sig ett tydligt besked från Sveriges riksdag att EU inte ska styra över Sveriges skogsbruk. Nu måste regeringen visa samma tydlighet som riksdagen i de kommande förhandlingarna.

Sveriges skogar tar upp hela 83 procent av Sveriges CO 2-utsläpp. Siffran ökar årligen, dels på grund av att utsläppen minskar men också för att skogens upptag av CO2 ökar. Detta sker eftersom skogen, genom skogsägarnas skötsel i skogsbruket, är i ständig tillväxt. Äldre träd ersätt med yngre som tar upp mer koldioxid när de växer.

Sverige avverkar årligen dessutom endast 75 procent av tillväxten. Det betyder att vi får mer skog varje år. Utvecklingen mot mer skog i landet har skett parallellt med ett aktivt svenskt skogsbruk i mer än hundra år.

Om Sveriges skogsbruk drabbas av begränsningar som gäller nivån om hur mycket som får avverkas, och dessa begränsningar dessutom baseras på siffror som är flera decennier gamla, riskerar man att lägga en hämsko över den enda bransch vars aktivitet direkt gynnar klimatet.

Sven Erik Hammar, ordförande för LRF Skogsägarna, säger att förslaget om tak för avverkningar vittnar om stor brist på kunskap om skogsbruket och skogsbruket klimatnytta.

– Brukade skogar tar upp mest koldioxid och levererar dessutom förnybara material och bränslen. Det är djupt okunnigt att vilja begränsa detta. Svenska regeringen måste ändra sitt arbetssätt och aktivt arbeta för att hävda skogsbruket i EU, säger Sven Erik Hammar, ordförande i LRF Skogsägarna.

För mer information och intervjuer, kontakta LRFs presstjänst: 08-787 57 77
Här hittar du samtliga LRFs pressmeddelanden www.lrf.se/Pressmeddelanden/

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med cirka 140 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen. LRFs medlemmar driver omkring 70 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 143 miljarder kronor, vilket är 3,6 procent av landets BNP. Källa: SCB 

Taggar: