LRFs riksförbundsstämma: Regeringen måste agera för att vilttrycket ska minska
Viltförvaltningen i Sverige klarar inte att reglera viltstammarna. Viltet tillåts i dag diktera förutsättningarna för både livsmedels- och skogsproduktion. Beroende på var i landet lantbruket är beläget, är det klövvilt och/eller fåglar som gäss och tranor som orsakar skada. Lantbrukare och skogsägare står maktlösa när viltet orsakar skador på både gröda och skog.
Områdena i skogs- och mellanbygd är särskilt utsatta och där utgör klövviltet ett reellt hot mot fortsatt produktion. Det handlar om älg, dov- och kronhjort som be-tar ner vall, gröda och förstör i skogen, och om vildsvin som bökar upp fälten. Den svenska viltstammen måste vara i balans, skadorna i dag är helt oacceptabla.
Det pågår hårt arbete för att begränsa ökningen av vildsvin samt dov- och kron-hjort i samarbete mellan jägare och lantbrukare i delar av landet. Men situationen är övermäktig, särskilt när det kommer till vildsvin som har en mycket hög reproduktionstakt och är svåra att jaga. Om utvecklingen tillåts fortgå som den har gjort kommer vi inte kunna bedriva vare sig jord- eller skogsbruk i en del områden.
Vilttrycket ser helt annorlunda ut i dag än det gjorde då jaktlagstiftningen inför-des. För att vi ska kunna nå målen i livsmedelsstrategin om ökad matproduktion, samt nå ett minskat fossilberoende, måste lagen omarbetas så att den går från att vårda och skydda till att förvalta viltet.
En skenande vildsvinsstam går inte att förena med ökad matproduktion och ett livskraftigt, hållbart jordbruk. Viltskadorna i skog hindrar korrekt ståndortsanpassning.
LRF tar härmed initiativ till en högnivågrupp med syfte, att analysera läget och ta fram en handlingsplan för en radikal minskning av antalet vildsvin. Samt att lyfta frågan om utbredningen av hjortdjur och fåglar som orsakar stor skada i jord- och skogsbruk.
LRF föreslår dessutom följande åtgärder:
• Riksdagen måste reglera utfordringen av klövvilt.
• Viltförvaltningen måste bli mer hållbar och därför måste regeringen till-sätta en ny jaktlagsutredning med målet att ta fram en ny jaktlagstiftning som är anpassad till dagens verklighet. Viltskadorna i jordbruket är på en oacceptabel nivå och hotar möjligheten att nå livsmedelsstrategins mål om en ökad matproduktion.
• Livsmedelsverket måste öka takten och presentera ett enkelt och billigt system så att jägare får sälja vildsvinskött direkt till konsument.
• Inför statliga subventioner på trikintester av vildsvinskött så att avskjutningen kan öka.
• Tillåt användning av drönare med kamera vid jakt efter vildsvin.
• Jordbruksverket behöver ta hotet med afrikansk svinpest (ASF) på allvar och upprätta en plan för avskjutning av vildsvin, om/när ASF kommer till Sverige. Förebyggande arbete i form av ökad avskjutning måste också till.
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med cirka 140 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen. LRFs medlemmar driver omkring 70 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 143 miljarder kronor, vilket är 3,6 procent av landets BNP. Källa: SCB
Taggar: