Matsvinnet ökar i Sverige: Livsmedelsbranschen vill lösa problemet
Svenska folket vill minska sitt matsvinn för klimatets skull, enligt flera undersökningar. Men i stället ökar matsvinnet i Sverige. Nu samlas livsmedelsbranschen för att försöka hitta en lösning.
Idag genomförs en workshop på Svenska Miljöinstitutet, IVL, med målet att minska matsvinnet. Det behövs, en tredjedel av all mat som produceras i världen slängs nämligen. I Sverige svarar hushållen för den absolut största delen av matsvinnet, 938 000 ton. Det motsvarar cirka 97 kilo per person och år eller ett kilo matavfall för en familj på fyra personer varje dag enligt siffror från Naturvårdsverket. Svenska hushåll häller samtidigt ut cirka 224 000 ton mat och dryck via avloppet under ett år.
I två nyligen genomförda opinionsundersökningar, av Novus samt IMA Marknadsutveckling, rankar svenska konsumenter minskat matsvinn som viktigaste åtgärd för att minska matens klimatpåverkan.
– Samtidigt visar tyvärr statistiken att matsvinnet ändå fortsätter att öka i Sverige. Det är inte hållbart, säger LRFs livsmedelsexpert Kjell Ivarsson.
Globalt står matsvinnet för hela åtta procent av växthusgaserna, till skillnad från flyget som står för 3-5 procent. Ett svenskt hushåll beräknas dessutom kunna spara 3 000-6 000 kronor årligen genom att slänga mindre mat.
Att minska matsvinnet gör alltså dubbel nytta, men trots det ökar svinnet i Sverige.
– Dels beror det på att maten är för billig i Sverige, bonden får helt enkelt inte tillräckligt betalt för sina råvaror. I dag står maten för endast 12-13 procent av hushållets inkomst, att maten är så billig gör att den helt enkelt inte värdesätts. Systemet mellan producenter och handel måste förändras och hela livsmedelskedjan ta ett gemensamt ansvar, säger Kjell Ivarsson.
Nyligen arrangerade Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket en större konferens om matsvinn, där representanter från hela livsmedelskedjan deltog. Målet: Minska matsvinnet. Idag tas frågan upp igen i en workshop.
LRFs vice ordförande Åsa Odell lyfte vikten av att motverka otillbörliga handelsmetoder, som exempelvis sena avbeställningar, där bonden får ta hela risken, som kan innebära att en stor del av de skördade grönsakerna eller växterna måste kastas. Landsbygdsminister Jennie Nilssons statssekreterare Per Callenberg poängterade också att den nationella livsmedelsstrategin har målet ökad hållbar produktion, och då är minskat matsvinn en viktig del.
Men allt matsvinn är inte dåligt. Det går också att göra affärer och klimatsmarta val på gården av det. LRFs vice ordförande Åsa Odell lyfte upp drank, en biprodukt från etanoltillverkning, som foder till grisar. Ett annat grisfoder är vassle, som nu har blivit ett uppskattat proteintillskott på landets gym. Småpotatis, som förr ansågs för små och plöjdes ner, kan säljas som delikatesspotatis.
– Löftet från de statliga myndigheterna är att de ska fortsätta med mer samverkan och frivilliga överenskommelser, säger Kjell Ivarsson.
Läs mer
https://agfo.se/2019/09/ett-brett-sortiment-gor-att-det-svinnas-mer/
För mera information, kontakta LRF pressavdelning, 010-184 40 70
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med cirka 140 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen. LRFs medlemmar driver omkring 70 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 143 miljarder kronor, vilket är 3,6 procent av landets BNP. Källa: SCB
Taggar: