Ökad framtidstro bland Sveriges bönder – men osäkerhet inför ny torka
Trots att jordbruket drabbades hårt av fjolårets torka känner två av tre bönder framtidstro. Det visar en ny Ipsos-undersökning bland 1 100 av LRFs företagarmedlemmar.
– Sveriges bönder känner allmänhetens förtroende och stöd. Det är viktigt att känna att konsumenterna fortsätter att efterfråga svenskproducerade livsmedel. Om vi även får rätt förutsättningar av politiker och myndigheter så ser vi stora möjligheter att öka den svenska livsmedelsproduktionen, säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström.
Fjolårets torka innebar försämrade skörderesultat och brist på foder, vilket har tärt på många lantbruksföretagares likviditet. Just nu finns det en oro bland de flesta lantbrukare hur sommarvädret kommer att utveckla sig. En ny torkperiod riskerar att slå ut de små och mellanstora lantbruk som redan har pressade marginaler.
– För att bibehålla optimismen behövs stöd från landets kommuner med att exempelvis garantera att lantbruksdjuren kan få vatten vid en ihållande torka, säger Palle Borgström.
Ipsos gör på LRFs uppdrag en årlig representativ undersökning bland 1 100 företagare inom det gröna näringslivet, slumpvis fördelat över hela landet. Årets resultat visar att framtidstron bland lantbrukarna, att leva och driva företag på landsbygden, till och med stigit med två procentenheter, från 62 till 64 procent, jämfört med 2018. En anledning är att viktiga jordbruksfrågor som matkvalitet, svenskproducerat, ökad inhemsk försörjningsgrad och klimatfrågor nu finns i allmänhetens medvetande.
I medlemsundersökningen uppger 68 procent (70 föregående år) att de är nöjda med medlemskapet i LRF. Mest nöjda, 74 procent, är de äldsta medlemmarna. Bland de frågor som de tillfrågade är mest nöjda med är LRFs arbete i markintrångs- och äganderättsfrågor. Många landsbygdsföretagare känner en oro för de utökade kommunala exploateringarna av jordbruksmark och uteblivna ersättningar när skogsmark drabbas av avverkningsstopp. Mer än varannan medlem, 56 procent, tycker även att LRF på ett bra sätt arbetar med frågan om att förbättra förutsättningarna för att leva och driva verksamhet på landsbygden.
Antalet företagarmedlemmar har ökat markant efter fjolårets torka.
– Det faktumet och medlemmarnas positiva bedömning av LRF som organisation ger hopp inför framtiden. LRF är en organisation där kraften kommer underifrån och medlemmarnas engagemang är avgörande för att vi ska kunna förbättra förutsättningarna för att bedriva företagsverksverksamhet på den svenska landsbygden, säger Mona Holmsten, chef för LRFs avdelning Medlem och organisation.
Andra frågor som engagerar medlemmarna är behovet av utbyggd infrastruktur, minskat regelkrångel, markskador orsakade av vildsvin, politikers bristande intresse för landsbygdsutveckling samt storstadens dominans på landsbygdens bekostnad.
– Undersökningen visar ett tydligt medlemsönskemål om att LRF ska arbeta ännu hårdare för att förbättra möjligheterna till ökad lönsamhet för företagen inom det gröna näringslivet. Det är något som vi verkligen tar fasta på, säger Palle Borgström.
Om Ipsos: Totalt 1 100 lantbruksföretagare i hela Sverige tillfrågades per brev, mejl och sms under perioden den 10 januari till 18 mars 2019. Svarsfrekvensen var 41 procent, totalt 436 medlemmar.
För mera information, kontakta LRF pressavdelning, 08-787 57 77
För mer information, kontakta LRFs presstjänst, 08-787 57 77.
Fler pressmeddelanden finns på www.lrf.se/pressmeddelanden.
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med cirka 140 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen. LRFs medlemmar driver omkring 70 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 143 miljarder kronor, vilket är 3,6 procent av landets BNP. Källa: SCB
Taggar: