Sena EU-utbetalningar blir fall för Förvaltningsrätten
Jordbruksverket avvisar en lantbrukares krav på räntekompensation för flera år försenade EU-ersättningar. Nu driver LRF ärendet vidare till Förvaltningsrätten.
– Jordbruksverket tycker att räntelagen inte är tillämplig på EU-ersättningar. Det var inte oväntat, men vi har en helt annan åsikt. Nu får frågan prövas i Förvaltningsrätten, säger LRFs näringspolitiske expert Lars Erik Lundkvist.
Knäckfrågan, som LRF driver som pilotfall tillsammans med en enskild lantbrukare, är om svenska bönder är berättigade till dröjsmålsränta för sent utbetalade EU-ersättningar. Lantbrukaren i Östergötland har fått vänta ända till i år på försenade utbetalningar på 500 000 kronor från åren 2015, 2016 och 2017.
– Krångel med sena utbetalningar av EU-ersättningar har varit en följetong under en rad av år. LRFs riksförbundsstämma har därför bestämt att vi ska driva ett pilotmål om dröjsmålsränta, säger Lars Erik Lundkvist.
I sitt kortfattade besked utvecklar inte Jordbruksverket om hanteringen av EU-utbetalningarna är förenlig med förvaltningslagens krav på skyndsam ärendehantering.
– Det behöver vi får en djupare prövning i nästa instans. Vår syn är att ett moment med dröjsmålsränta i den offentliga förvaltningen skulle kvalitetssäkra olika processer, i linje med förvaltningslagens krav, säger Lars Erik Lundkvist.
– I vår överklagan till Jordbruksverket yrkade vi att dröjsmålsränta ska utgå för de sent utbetalade beloppen från och med 31 januari året efter det aktuella produktionsåret. Alltså samma regler som gäller i sedvanliga affärsförbindelser där betalning för en utförd tjänst (i detta fall en miljöåtgärd) sker i anslutning till åtgärden, säger Lars Erik Lundkvist.
Överklagan, som nu förs vidare till Förvaltningsrätten, siktar in sig på att EUs regelverk saknar proportionalitet i fråga om dröjsmålsränta. EUs egna regler föreskriver att en stödmottagare, som inte genomfört de åtgärder denne utlovat, och som betalar tillbaka återkravet av stöd sent, då ska beläggas med dröjsmålsränta.
– Men det omvända förhållandet regleras inte av EU. I vår överklagan anser vi därför att denna brist i EU-lagstiftningen för den ersättningsberättigade ska innebära att den nationella lagstiftningen tillämpas. Det innebär att den svenska räntelagen måste gälla tillsammans med förvaltningslagens skyndsamhetskrav i fråga om myndighetshandläggning, säger Lars Erik Lundkvist.
I pilotmålets överklagan hänvisar den drabbade lantbrukaren, när det gäller den sena myndighetshandläggningen, även till JOs beslut i juni 2019 där en länsstyrelse får skarp kritik för sin hantering av en ansökan om stöd till unga lantbrukare 2015.
– Det är viktigt att vi driver en rättslig processen efter så många år. Vi hoppas att det leder till en effektivare myndighetsutövning och snabbare utbetalningar. Nu får vi se vad Förvaltningsrätten kommer fram till, säger Lars Erik Lundkvist.
För mera information, kontakta Lars Erik Lundkvist, näringspolitisk expert LRF 010-184 43 71 eller LRFs kommunikationsavdelning, 010-184 40 70
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med cirka 140 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen. LRFs medlemmar driver omkring 70 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 143 miljarder kronor, vilket är 3,6 procent av landets BNP. Källa: SCB
Taggar: