1700-talsmänniskan jagade inte lyckan

Att sträva efter lyckan, gör det oss lyckligare? Eller är lyckan en opålitlig kraft, flyktig och instabil, som obarmhärtigt styr över människornas tillvaro? På 1700-talet var lyckan inget att jaga efter. Endast Gud och den eviga saligheten var det värt att fästa blicken mot. Att fokusera på lyckan, den tillfälliga medgången, sågs som ett hinder för lycksalighet. Historikern Anna Nilsson har undersökt hur lyckobegreppet förändrats från tidigmodern till modern tid.

I centrum står ett av dåtidens främsta populärkulturella medier - skillingtrycksvisan.

I en visa heter det så här, vilket skulle kunna ses som ett typexempel på hur man resonerade under 1700-talet när det gällde lyckan:

"Ho på lyckans is-Crystal / Sina nöjen bygger / Kan för swåra olycksfall / Aldrig wara trygger / Hastigt kan den glanska isen smälta / Och så snart som grus i afgrund wälta."

Från antikens Fortunakult till dagens lyckoindustri har människor funderat och resonerat kring tillvarons förutsättningar, dess lycka och olycka. I skillingtrycken behandlades högt och lågt, andligt och världsligt, kärlek, religiositet, brännvin, brottslingar och politik. I dessa enkla visor kan man utläsa hur lyckan beskrevs i dåtidens populärkultur och hur budskapet förändrades i övergången till ett mer modernt samhälle. För under 1800-talet blir denna "negativa" bild av lyckan mindre frekvent och ersätts av ett mer positivt lyckobegrepp. (Förklarande rad till vad som händer i samhället som leder till att lyckobegreppet ändras) Nu ses istället lyckan som en subjektivt upplevd känsla, som något positivt och storslaget för den enskilde.

Avhandlingen Lyckans betydelse. Sekularisering, sensibilisering och individualisering i svenska skillingtryck 1750-1850 ger ett bidrag till förståelsen av en i svensk forskning relativt outforskad period, de hundra åren mellan 1750 och 1850. Avhandlingen ger perspektiv på hur världsbild och människosyn omvandlades och hur lyckan fick en ny betydelse. "Lyckans betydelse" aktualiserar de stora frågorna om världens ordning, människans plats och syfte i tillvaron, godhet och ondska, lycka och olycka, liv och död.

Kontaktuppgifter:

Anna Nilsson, Historiska institutionen, Lunds universitet

Mobil: 0703–72 15 07

Mejl: anna.nilsson@hist.lu.se

Taggar: