Bättre resultat till lägre kostnad med nya miljöstöd
Nya miljöstöd kan minska fosforläckaget från jordbruket till Östersjön samtidigt som lantbrukarens vinst av odlingen blir högre. Att ersätta dagens åtgärdsbaserade stöd till skyddszoner med ett resultatbaserat system ger både positiva miljöeffekter och lägre samhällskostnader enligt en ny studie från AgriFood Economics Centre i samarbete med Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet. AgriFood Economics Centre samlar forskare från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.
Fosforläckage från jordbruket bidrar till dålig vattenkvalitet och minskad biologisk mångfald genom övergödning av Östersjön. För att minska läckaget ges ersättning till lantbrukare för skapande av skyddszoner längs vattendrag och sjöar.
– Skyddszoner är remsor av åkermark som inte brukas, säger William Sidemo Holm, författaren till studien. När regnvatten rinner från åkern mot till exempel ett vattendrag silar skyddszonens växter ut jorden från regnvattnet och hindrar fosfor från att nå Östersjön.
Dagens miljöstöd till skyddszoner baseras på deras storlek och ges även om zonerna inte minskar fosforläckaget alls. Vad forskarna nu föreslår är att istället basera stödet på hur mycket skyddszonen minskar läckaget.
– Vår forskning visar att ett nytt så kallat resultatbaserat stödsystem minskar läckaget uppt till åtta gånger mer än det nuvarande åtgärdsbaserade systemet, givet att det utbetalda stödet är lika stort.
Skillnaderna mellan stödsystemen uppkommer för att dagens system inte ger ekonomiska incitament att placera skyddszonerna på ett optimalt sätt för att minska läckaget. Det föreslagna systemet belönar lantbrukaren för att anlägga skyddszoner där de har störst effekt.
– Förutom att våra föreslagna miljöstöd är mer effektiva skapar de även ett mindre produktionsbortfall, och därmed lägre kostnader för lantbrukaren, eftersom mindre mark behövs till skyddszoner när de placeras på bästa ställe.
Resultatbaserade miljöstöd ses som svåra att införa eftersom det kan vara dyrt att mäta resultaten. Att mäta fosforläckaget på varje gård skulle exempelvis bli mycket kostsamt. I det här fallet kan man dock undvika sådana kostnader då fosforläckaget kan simuleras med hjälp av datormodeller.
– Alla data som krävs för simulering på gårdsnivå är redan tillgängliga. Därför är ett resultatbaserat stödsystem fullt genomförbart. Vi hoppas att den här nya formen av miljöstöd kan bidra till att göra Östersjön renare och till att minska kostnaderna för miljöåtgärder för lantbruket.
AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.
Mer information: Frågor kan ställas till William Sidemo Holm: 046-222 86 33 eller 070-795 94 98
Här kan du läsa mer: ”Resultatbaserade ersättningar för miljöåtgärder – fallet skyddszoner”
Evelina Lindén, pressansvarig, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. 046-222 80 73, 070-481 91 21, evelina.linden@ehl.lu.se
Ekonomihögskolan vid Lunds universitet bedriver forskning och utbildning i nära samarbete med näringslivet. Vi erbjuder populära kandidat- och masterprogram inom ekonomi, informationssystem och handelsrätt och har ett av Sveriges största utbytesprogram för studier utomlands. Ekonomihögskolans partnerprogram för näringslivet minskar avståndet från studier till jobb och forskning till praktik. Ekonomihögskolan är EQUIS-ackrediterad, vilket visar att vår forskning och utbildning håller högsta internationella kvalitet. Vi vill göra en skillnad genom att lösa relevanta samhällsproblem i vår forskning och utbilda ansvarsfulla ledare med en internationell utblick.
Taggar: