Biologisk mångfald ger större skördar
En mångfald av olika pollinatörer och andra nyttoorganismer i ett odlingslandskap leder till att skörden blir större. Det visar en omfattande internationell studie där bland annat forskare från Lunds universitet medverkat.
Studien har undersökt två så kallade ekosystemtjänster som har stor betydelse för vår matproduktion. Det handlar om pollination av grödor samt om naturlig biologisk kontroll av skadegörare och hur dessa båda tjänster påverkas ifall det är en mångfald av arter som utför dem.
Resultatet, som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances, visar på tydliga samband: Åkrar med större biologisk mångfald ger en högre avkastning. Det gäller både vid förekomst av flera olika pollinatörer – vilket ger en bättre pollinering – och när det förekommer flera olika naturliga fiender till skadegörare – vilket gör att påverkan av skadegörarna blir mindre.
Att utfallet blev så kraftigt är överraskande, säger Henrik Smith, professor i zooekologi och föreståndare på Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) på Lunds universitet.
– Jag blev förvånad över att effekten av antalet olika arter var så stark. Resultaten visar på vikten av att bibehålla biologisk mångfald i jordbrukslandskapet, inte bara för arternas egen skull, utan även för att bibehålla ekosystemtjänster som är viktiga för jordbruksproduktionen.
Artikeln belyser hur omvandlingen av våra jordbrukslandskap medfört att organismers naturliga livsmiljöer försvunnit. När stora åkrar har premierats på bekostnad av exempelvis ängs- och betesmarker, har detta medfört att mångfalden av pollinatörer och nyttoorganismer minskat. Därmed har också de ekosystemtjänster de utför påverkats negativt, med reducerade skördar som resultat.
– Studien har därför en direkt betydelse för hur vi sköter våra jordbrukslandskap. Genom att gynna biologisk mångfald kan ökad pollination och naturlig skadedjursbekämpning medföra större skördar, alternativt att behovet av bekämpningsmedel minskar när vi har en större naturlig kontroll av skadegörare, säger Henrik Smith.
Han får medhåll av Georg Andersson, forskarkollega på CEC.
– De här positiva effekterna kan komma att få en än större betydelse i framtiden, när andra åtgärder för att få bättre skördar kan ha blivit dyrare eller mer svårtillgängliga. Därför måste vi tänka långsiktigt när det gäller artbevarande, säger han.
Henrik Smith efterlyser nu mer forskning som undersöker hur studiens resultat kan översättas till olika regioner och odlingssystem.
– I förlängningen hoppas vi att detta inspirerar till att den biologiska mångfalden ses som en integrerad del av ett framtida hållbart jordbruk
Sammantaget har fem forskare från CEC och Lunds universitet bidragit till studien, samt två forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.Totalt har över hundra forskare över hela världen bistått med data från cirka 1 500 jordbruksfält – allt från kaffeplantager i Indien och sädesfält i USA, till mangoplanteringar i Sydafrika och rapsfält i södra Sverige.
Fakta:
Naturens olika ekosystem består oss människor med olika tjänster och produkter som gynnar oss, så kallade ekosystemtjänster. De två ekosystemtjänster som forskarna tittat på i studien är dels insekters pollinering av grödor, dels så kallad naturlig biologisk kontroll av skadegörare, vilket i studien främst handlade om insekter och spindlar som kontrollerade skadeinsekter.
Fakta:
Bakom studien står ett internationellt forskarteam som samordnats av Würzburgs universitet i Tyskland och forskningscentret Eurac Research i Italien. Data från 89 studier och 1475 fält i 27 länder runt hela världen har ingått i underlaget. Huvudförfattare till artikeln i Science Advanced är Matteo Dainese, biolog vid Eurac Research.
I Sverige har Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) medverkat genom Riccardo Bomarcco, institutionen för ekologi, och Mattias Jonsson, också vid institutionen för ekologi samt föreståndare för Kompetenscentrum för biologisk bekämpning (CBC). Lunds universitet har medverkat genom Georg Andersson, Johan Ekroos, Lovisa Nilsson och Henrik Smith från Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC), samt Maj Rundlöf från biologiska institutionen.
Länk till artikeln i Sciences Advances
För ytterligare kommentarer, kontakta Henrik Smith, professor i zooekologi och föreståndare för Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet: henrik.smith@cec.lu.se, 070-978 20 56, eller
Mattias Jonsson, forskare vid institutionen för ekologi och föreståndare för Kompetenscentrum för biologisk bekämpning (CBC), Sveriges lantbruksuniversitet SLU): mattias.jonsson@slu.se, 018-672450
Anna Maria Erling
Kommunikationsansvarig
Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC
Lunds universitet
anna_maria.erling@cec.lu.se
0705-74 89 97
Taggar: