Brister i forskning om könens uppkomst
Det finns tydliga luckor i kunskapen om könskromosomers evolution. Bättre prioriteringar bland forskare skulle leda till en mer grundlig förståelse av hur hanar och honor skapas.
Kroppen fungerar på olika sätt hos hanar och honor, fastän de har samma arvsmassa. Ett exempel är fortplantningen. Trots mer än ett sekels studier vet forskare för lite om könskromosomernas evolution för att förstå hur honor och hanar uppkommer. Större fokus på ekologiska aspekter skulle fördjupa kunskapen enligt evolutionsbiologer vid Naturvetenskapliga fakulteten i Lund. De har gått igenom stora delar av de senaste 100 årens forskning på området.
– Det pågår en form av genetisk konflikt mellan könen, en konflikt i själva arvsmassan, som vi inte vet så mycket om, säger professor Bengt Hansson vid Lunds universitet.
Tillsammans med universitetslektor Jessica Abbott och doktoranden Anna Nordén har han läst fler än 100 vetenskapliga artiklar och uppsatser som beskriver könskromosomers och arvsmassans evolution. De identifierar två spår som var för sig väglett forskningen sedan slutet av 1800-talet: empiriska undersökningar och olika teoribyggen.
Genomgången visar att ekologins betydelse inte har uppmärksammats tillräckligt. Biologerna i Lund efterlyser därför mer forskning om hur miljön som en population lever i påverkar könskromosomernas utveckling och evolution. Det kan röra sig om faktorer som tillgång på mat, åldersvariationer i en population eller vad som händer med könskromosomerna när populationer som levt åtskilda möts och blandas.
– Fler angreppssätt inom forskningen lär leda till att vi på ett mycket mer detaljerat sätt förstår könskromosomernas utveckling och i förlängningen hur hanar och honor skapas, säger Jessica Abbott.
Den forskning som bedrivs kan leda till konkret nytta. Ett exempel är att släppa ut sterila hanar i populationer med malariamyggor. På så vis försöker man begränsa antalet malariamyggor i vissa områden.
– För att hitta fler vägar och nå ännu bättre resultat i studier måste man ha full koll på alla detaljer i den process som bestämmer könet på en individ, säger Bengt Hansson.
Mediciner som riktar sig specifikt till kvinnor eller till män är ett annat hett forskningsfält. Lundabiologerna pekar även ut det som ett område där det behövs mer kunskap om könskromosomernas evolution.
Forskningsöversikten och förslagen till omprioriteringar inom forskningen publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.
För mer information
Jessica Abbott, universitetslektor
Lunds universitet, Biologiska institutionen
+46 46 222 93 04
Bengt Hansson, professor
Lunds universitet, Biologiska institutionen
+46 46 222 49 96
+46 70 991 68 96
Bildtext:
Driften att fortplanta sig är gemensam för alla. Foto: Bengt Hansson, Qinyang Li, Lukas Schärer.
Taggar:
