Därför ser stora humlor små blommor

Forskare vid Lunds universitet är på väg att ta reda på vad bin i olika klimatzoner i skilda delar av världen ser bäst. Resultaten ökar kunskapen kring pollinering när forskarna nu lättare kan avgöra vilka blommor som olika bin har lättast att urskilja och vilka de har svårt att se. 

Sedan tidigare är det känt att stora bin ser bättre än små individer, men det har varit oklart varför.

– Vi har undersökt olika stora jordhumlors fasettögon. Vilket synfält har de och med vilken upplösning ser de? Nu vet vi hur stora blommor måste vara för att individer av olika storlek ska kunna se dem. Vi har tagit reda på varför stora humlor ser små objekt bättre, säger Pierre Tichit, doktorand vid biologiska institutionen i Lund.

Tillsammans med Emily Baird och Gavin Taylor och kollegor från Tyskland och Storbritannien har han utvecklat en ny metod. Med hjälp av skiktröntgen och mycket hög upplösning på bilderna har forskarna lyckats skapa tredimensionella bilder av humlornas fasettögon, hur de ser och vad de ser i olika delar av synfältet.

– Våra 3D-bilder blir realistiska på ett helt annat sätt än de traditionella tvådimensionella bilderna. Det är som att befinna sig inuti humlans ögon och se världen på samma sätt som den, beskriver Emily Baird.

Forskarna konstaterar att stora individer ser bättre än små i vissa delar av synfältet. Närmare bestämt framåt och uppåt. Enligt forskarna kan den extra goda synen framåt och uppåt underlätta för stora bin att upptäcka blommor på långt håll samt att hitta små blommor. Det blir också lättare för dem att se blommor som hänger och som de måste komma åt underifrån.

– Genom våra resultat kan vi bättre förstå varför pollineringen påverkas negativt om storblommiga växter försvinner i ett område som domineras av små bin. I och med att vi förstår hur det hänger ihop så går det att göra något åt det, säger Emily Baird.

Nästa steg i forskningen är att använda metoden för att jämföra synen hos olika arter av bin.

– De finns i hela världen, från regnskogen till tundran. Med vår teknik hoppas vi kunna förstå hur deras syn är anpassad till de olika miljöer som de lever i, säger Pierre Tichit.

Forskarna presenterar sina resultat i en artikel i elife.


För mer information
Emily Baird, forskare
Biologiska institutionen, Lunds universitet
046-222 96 18
072-700 55 55
emily.baird@biol.lu.se 

Pierre Tichit, doktorand
Biologiska institutionen, Lunds universitet
046-222 93 29
076-671 29 95
pierre.tichit@biol.lu.se 


Presskontakt
Jan.Olsson@biol.lu.se
046-2229479

 

Taggar:

Om oss

Lunds universitet grundades 1666. Universitetet rankas idag som ett av världens 100 bästa och är samtidigt Sveriges mest internationella lärosäte. Här finns 47 000 studenter och 7 200 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Prenumerera

Media

Media

Dokument & länkar