Ett liv utan klocka och kalender

Tänk om tid inte betydde någonting? Amondawafolket i Amazonas djupa regnskogar saknar ord för tid, veckodagar, månader, år och vad klockan är. De lever i nuet på ett sätt som västerlänningar bara kan drömma om.

­

Eftersom Amondawastammen inte har några kalenderord, så finns det inga deadlines nästa vecka eller nästa år.

– Vi kan nu med säkerhet säga att det finns åtminstone en kultur och ett språk där tiden inte är något som kan mätas, räknas eller talas om som något som är abstrakt och separat från händelser, säger professor Chris Sinha, gästprofessor i psykolingvistik vid Lunds universitet.

Professor Sinha och hans team blev mycket förvånade över resultatet när de studerade Amondawafolkets språk och fann att de inte använder rumsliga ord för att placera in en händelse på en tidslinje, som till exempel ”det långt till jul” eller ”vi har lämnat regntiden bakom oss”.

­– Amondawafolket kopplar inte ihop tid med rumsliga begrepp. De säger inte att regnsäsongen ”närmar sig” eller att den bästa tiden för jakt ”har passerat”. De kan prata om händelser i framtiden eller i det förflutna, men de placerar inte händelserna i kalendertid eller klocktid som vi gör. Det beror troligen på att tid inte existerar som abstrakt begrepp.

Trots att de inte har någon rak tidslinje att planera in framtiden efter, så organiserar ändå Amondawafolket både jakter och stora fester. Hur gör de då när de inte kan pricka in i kalendern när det är dags?

­­– De bara gör det. De är idag runt 160 personer som bor tillsammans och vill de ordna fest så sätter de igång. Nu med detsamma, eller imorgon, istället för att bestämma en dag längre fram. Deras högtider har struktur och saker händer i en viss ordning under festen, men när högtiden ska hållas har inget med tiden på året, eller tiden i veckan att göra.

Amondawa-folket upptäcktes så sent som 1986, fram till dess levde de ostörda djupt inne i regnskogen i Brasilien. Idag har stammen regelbunden kontakt med världen utanför och tillgång till både telefon och tv.

Amondawernas kultur förändras snabbt och allt fler amondawer talar portugiska, och har inga problem med att lära sig hur tiden är uppdelad i det nya språket. De saknar inte den kognitiva förmågan på något sätt, det är bara att tiden som abstrakt begrepp inte behövs i deras traditionella livsstil. Födelsedagar firas inte och ålder, i form av år, är inget som spelar roll.

–      De pratar inte om hur gamla de är genom att räkna år, men däremot byter de namn när de når olika faser och olika status i livet. Om du till exempel är minstingen i en familj så heter du ungefär ”lilla barnet Andersson”, men får du ett småsyskon så ger du ditt namn till det nya syskonet och får byta till ”större barnet Andersson”.

Är ett liv utan deadlines ett liv utan stress?

–      Amondawerna är inte stressade på det sättet som vi som lever i ett 24-timmarssamhälle är, men det är svårt att jämföra. Det är klart att de har saker som de oroar sig för som till exempel skövling av regnskogen, att förlora marken de lever på och illegal gruvdrift, men de är inte stressade av att hinna med på det sättet som vi är.

Mellan den 12 och den 16 december, finns förutom professor Sinha, ytterligare två forskare från teamet på plats i Lund. Dessa två har bott hos Amondawafolket under längre tid.

Kontaktuppgifter:

Chris Sinha, gästprofessor vid Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet

Mobil: 0764171850

Telefon:  046 222 32 11

Mejl: chris.sinha@ling.lu.se

Taggar: