Fåglar blir immuna mot influensa
En studie på gräsänder visar att om de smittas av influensa fungerar det som ett relativt bra skydd mot andra varianter av influensavirus. Ett slags naturlig vaccination.
Sjöfåglar, särskilt gräsänder bär ofta på lågpatogent influensa A-virus. Tidigare trodde forskare att fåglar som infekterats av en variant av viruset inte kunnat dra fördel av det genom att bygga upp ett skydd mot andra virusvarianter. Men i en ny forskningsstudie konstateras att gräsänder som infekterats med en lågpatogen virusvariant bygger upp signifikativ immunitet och resistens mot varianter av samma virus.
- Man har trott att fåglarna inte har varit särskilt bra på att skydda sig mot senare infektioner, men faktum är att de klarar det bra, säger Neus Latorre-Margalef, biolog vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund.
Studien som hon gjort tillsammans med kollegor vid University of Georgia i USA visar att änder efter en infektion blir delvis immuna och resistenta mot senare influensainfektioner som de utsätts för. Hur hög resistensen blir beror dels på vilket virus det handlar om, dels hur genetisk lika de är.
- För framtida infektioner är det alltså viktigt vilka infektioner fåglarna har haft tidigare. Fåglar som haft influensa kan få ett partiellt skydd mot elaka varianter, exempelvis H5N1 eller H5N8, säger Neus Latorre-Margalef.
H5N1 och H5N8 är högpatogena och de varianter som oftast förknippats med fågelinfluensa. För drygt tio sedan spreds H5N1 över världen från kycklingbesättningar i Sydostasien. Både vilda fågelpopulationer och tamfågelbesättningar drabbades hårt. Även människor insjuknade, i vissa fall med dödlig utgång.
Det är oklart varför det finns fler varianter av influensa A bland fåglar än hos människor och andra däggdjur. En förklaring kan vara det som Neus Latorre-Margalef och hennes kollegor visar i sin studie; att olika virusvarianter konkurrerar med varandra när fåglar bygger upp immunitet och infektionstiden blir kort. Viruset får då chansen att mutera och förändras.
- Vi behöver förstå mer om hur olika virus och varianter av samma virus interagerar, exempelvis när en individ blir infekterad flera gånger. Mer kunskap gör att det blir lättare att ta fram nya strategier för att utveckla effektivare vaccin, säger Neus Latorre-Margalef.
Resultaten publiceras i dagarna i en artikel i tidskriften PLoS Pathogens.
För mer information
Neus Latorre-Margalef, postdoc
Lunds universitet, biologiska institutionen
076-822 44 26
neus.latorre-margalef@biol.lu.se
Presskontakt
Jan.Olsson@biol.lu.se
046-2229479
Lunds universitet rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 42 000 studenter och 7 400 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Nu firar vi vårt 350-årsjubileum med ett späckat program. Läs mer på lu.se/350
Taggar:
