Falken ser bytet i över 350 km/h
Hög synskärpa, men också förmåga att snabbt kunna uppfatta olika synintryck. De två faktorerna är avgörande när pilgrimsfalken störtar ner på sitt byte i hastigheter som lätt matchar en Formel 1-bil.
Rovfåglars synskärpa är väl undersökt och visar att en del stora örnar och gamar har dubbelt så skarp syn som människor. Däremot har forskare fram tills nu aldrig studerat synsinnets hastighet hos rovfåglar, det vill säga hur snabbt de uppfattar synintryck.
– Det här är första gången. Jag och min kollega Simon Potier har i vår studie undersökt pilgrimsfalk, tatarfalk och kaktusvråk och mätt hur pass snabbt ljus kan blinka för att de här arterna fortfarande ska kunna uppfatta blinkningarna, berättar Almut Kelber, professor vid biologiska institutionen, Lunds universitet.
Resultaten visar att pilgrimsfalken ser snabbast och kan uppfatta 129 Hz (blinkningar per sekund) förutsatt att ljusintensiteten är hög. Under samma förhållanden kan tatarfalken se 102 Hz och kaktusvråken 77 Hz. Som jämförelse kan nämnas att människor ser maximalt 50–60 Hz. På bio räcker det med 25 bilder per sekund för att vi ska uppfatta det som film och inte som en serie stillbilder.
Hur snabbt de olika rovfåglarna uppfattar synintryck stämmer överens med det behov de har när de jagar: Pilgrimsfalken jagar snabbt flygande fåglar medan kaktusvråken jagar små, långsammare däggdjur på marken.
Även om rovfåglars synhastighet aldrig mätts förrän nu så finns det studier på hur pass snabbt små insektsätande fåglar som flugsnappare och blåmes uppfattar synintryck.
– De har också snabb syn. Därför drar vi slutsatsen att fågelarter som jagar byten som flyger fort har snabbast syn. Evolutionen har försett dem med den förmågan eftersom de behöver den, säger Almut Kelber.
– Det är lite av en tävling. En fluga flyger ganska snabbt och kan se snabbt och därför måste flugsnapparen se flugan snabbt för att kunna fånga den. Samma sak med falken, för att kunna fånga flugsnapparen måste den hinna upptäcka sitt byte tillräckligt tidigt för att hinna reagera, säger Simon Potier.
Den nya kunskapen kan förhoppningsvis bidra till bättre förhållanden för fåglar som hålls i fångenskap.
– De som håller fåglar i bur måste vara noga med belysningen och använda burbelysning som inte flimrar, fladdrar och blinkar, för då mår fåglarna inte bra, säger Almut Kelber.
Studien har sponsrats av Stiftelsen MB. Resultaten publiceras i en artikel i tidskriften Journal of Experimental Biology.
Mer information
Almut Kelber, professor
Biologiska institutionen, Lunds universitet
046 222 34 54
072 502 60 04
almut.kelber@biol.lu.se
Simon Potier, postdoktor (engelsktalande)
Biologiska institutionen, Lunds universitet
+33 611 31 67 16
simon.potier@biol.lu.se
Presskontakt
Jan.Olsson@biol.lu.se
046-2229479
Taggar:
