Familjemiddagen – en levande tradition som skapar huvudbry
Familjemåltiden är något som barnfamiljer tar på största allvar. Målet är att familjen ska samlas kring vällagad mat under trevliga former. Att misslyckas kan vara förknippat med ångest och skuld, framför allt hos mammor. Det hävdar sociologen Terese Anving vid Lunds universitet som nyligen skrivit en avhandling om hur barnfamiljer äter.
Den som hävdar att den samlade familjemåltiden är på väg att förpassas till historien har fel.
Terese Anving har djupintervjuat barnfamiljer om deras måltidsvanor och förvånats över att det finns så starka normer om hur man som förälder bör bete sig och vad man bör servera och inte servera sitt barn.
- Oavsett vilken samhällsklass man tillhör fästs stor vikt vid att man äter näringsriktig mat under trevliga samlade former, säger Terese Anving.
Vissa klasskillnader har hon dock kunnat se, men det handlar mest om vilken mat man har råd att unna sig. Det finns till exempel en föreställning om att maten förutom att vara näringsriktig också ska vara rolig och spännande. Det är kanske inte det första man tänker på om kassan är skral, menar Terese Anving.
En annan klasskillnad när det gäller måltider är hur man uppfattas om man gör avsteg från det optimala näringsintaget. Exempelvis uppfattas inte en ung outbildad mamma likadant som en äldre högutbildad mamma om hon berättar att hon ska ta sina barn till Mac Donalds.
- Alla förutsätter att den högutbildade mamman har kunskap om vad som är lämpligt, och att hon inte slaviskt följer kostdoktorns rekommendationer uppfattas bara som sympatiskt, säger Terese Anving. Ingen vill ju vara alltför präktig heller.
Att som outbildad arbetarklassmamma däremot berätta om sitt barns konsumtion av O’boy, kalaspuffar och hamburgare kan däremot innebära att man riskerar att stigmatiseras av omgivningen. Relationen mellan mat och föreställningen om vad som är en bra förälder går hand i hand.
Terese Anving har också observerat att det fortfarande finns stora könskillnader när det gäller måltiden. Visserligen lägger män ner allt mer tid på matlagning men när det gäller omsorgs- och tankearbete kring att få till en bra måltid i vardagen med allt vad det innebär så är det fortfarande kvinnan som drar största lasset.
Terese Anving disputerade den 2 mars med avhandlingen Måltidens paradoxer. Om klass och kön i måltidens familjepraktiker
Hon nås på terese.anving@soc.lu.se eller 070-2511 829
Ulrika Oredsson Pressansvarig, Lunds universitet 046-222 70 28 0701-47 27 40
Taggar:
