Fetmaforskning ger Fernströmpris

Fernströmstiftelsens Nordiska pris, som har en prissumma på hela en miljon kr, går i år till fettvävsforskaren professor Peter Arner från Karolinska Institutet. Hans grupp har bl.a. varit först med att visa att fettceller bildas hela livet, inte bara i barndomen. Han har också funnit vissa gener som ger ett skydd mot fettcellernas negativa effekter, samt visat hur fettceller påverkas av bukfetma, som är mer riskabel än fett på andra delar av kroppen.

Skeppsredare Eric K. Fernströms stiftelse har sin bas vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Stiftelsen delar varje år ut dels ett stort nordiskt pris, dels lokala priser på 100 000 kr till yngre forskare vid Sveriges sex medicinska fakulteter.

Det nordiska priset har en prissumma på en miljon kr. I motiveringen till årets pris nämns bl.a. Peter Arners insatser för att "öka förståelsen för den mänskliga fettvävens funktion och reglering och dess stora betydelse för hälsa och sjukdom".

Den gamla uppfattningen i forskarvärlden var att människans kropp slutade bilda fettceller i tonåren. Nu däremot vet man, genom Peter Arners och andras arbeten, att ungefär en tiondel av alla fettceller nybildas varje år. Även fettet inuti fettcellerna byts ut flera gånger under cellernas livstid. Omsättningen av både fettcellerna och fettinnehållet kan förändras vid vissa vanliga sjukdomstillstånd.

– Med en så snabb omsättning borde man kunna påverka fettcellerna för att öka eller minska fettproduktionen, säger Peter Arner.

Ett fettcellsdämpande medel vore en given megahit på bantningsmarknaden. Peter Arner är dock inte så intresserad av de kosmetiska möjligheterna.

– Fetma i sig är oftast ingen medfödd sjukdom utan ett tillstånd som bäst motverkas med motion och rätt kost! framhåller han.

Som läkare vill han inrikta sig på de fettrelaterade sjukdomarna, till exempel motsatsen till fetma: sjuklig avmagring, så kallad kakexi. Det är ett tillstånd som vissa cancerpatienter råkar ut för och som kan leda till döden. Ett annat farligt tillstånd är en ärftlig blodfettsrubbning som ger patienterna kraftigt förhöjda blodfettsvärden utan att de är feta. Och så finns ju följdsjukdomarna till fetma, som högt blodtryck och diabetes.

En tredjedel av alla feta personer visar sig dock, intressant nog, ha helt normalt blodtryck och ingen insulinresistens (ett förstadium till diabetes). För dem är fetman framför allt ett hälsoproblem om deras tyngd ger dem ledbesvär.

Varför klarar sig då en tredjedel av de feta personerna så pass bra? Det är en fråga som Peter Arners grupp nu ska ta sig an. Kanske bär de på skyddande gener. En sådan, kallad cidea, upptäcktes av hans forskargrupp för snart tio år sedan. Denna gen gör att fettet inte bildar några slaggprodukter som kan skada andra celler.

Slaggprodukter från fettet kring våra inälvor är ett tänkbart skäl till att bukfetma är värre för hälsan än fetma på t ex lår och bakdel, vilket Peter Arner och hans grupp kunnat visa. Ett annat skäl är att fettsyror från det centrala fettet kan vandra direkt in i levern och påverka blodfetterna och sockeromsättningen.

Midjemåttet har faktiskt större samband med insulinkänsligheten än både blodfetter, blodtryck och kroppsvikt, vilket Peter Arner visat i en annan studie. Ett midjemått under 100 cm innebär nästan noll risk för insulinresistens, medan risken ökar starkt med ökat midjemått dvs. större bukfetma.

– Människor som har en liten kula på magen men är smala i övrigt har ett särskilt problem. De kan ju inte banta, för då blir de alldeles för tunna. Här skulle vi behöva något sätt att påverka enbart det centrala fettet, säger Peter Arner.

Han har gott hopp om att detta kan bli möjligt i framtiden. Gruppen publicerar snart nya arbeten om var fettcellerna bildas samt om de gener och proteiner som påverkar omsättningen av fettceller och deras fettinnehåll. Det senare är ett område man kommer att fortsätta arbeta med, och där det lär finnas gott om uppslag till möjliga behandlingar.

Peter Arner nås på tel 08-58 58 2342, 070-57 98 121 och peter.arner@ki.se.

För pressbilder på Peter Arner hänvisar vi till Karolinska Institutets pressbilder:

http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=26591&a=106786&l=sv

Eric K. Fernströms Nordiska pris delas ut vid det populärvetenskapliga arrangemanget Forskningens dag den 7 november i Lund. Då delas även de lokala priserna till yngre forskare ut. Journalister som så önskar kommer att ges möjlighet att träffa pristagarna samma dag.

Eric K. Fernströms stiftelse: http://www.med.lu.se/fernstrom

Johanna Sandahl
Medicinska fakulteten
Lunds universitet
johanna.sandahl@med.lu.se
046-222 31 78, 0709-94 34 79
www.med.lu.se

Taggar: