Forskare sågar EU:s nya jordbrukspolitik – ”inte hållbar för framtiden”

EU:s förslag till ny jordbrukspolitik håller inte måttet. Det menar en internationell forskargrupp som granskat reformförslaget. Varken miljöskydd eller klimatmål förbättras, snarare tvärtom, säger Dagmar Clough, ekolog vid Lunds universitet och en av dem som står bakom studien.

I höst börjar den sista förhandlingsrundan om den jordbrukspolitik som ska gälla i EU efter 2020. Inför överläggningarna har en internationell forskargrupp granskat det förslag som EU-kommissionen lagt fram. Tre frågor har varit i fokus: Är reformförslaget förenligt med FN:s globala hållbarmål, återspeglar det medborgarnas önskemål om ett hållbart jordbruk och erbjuder det en tydlig förbättring för klimat och miljö jämfört med den nuvarande jordbrukspolitiken? 

Svaret på de tre frågorna är dessvärre ”nej”, konstaterar forskarna, och ger reformförslaget svidande kritik i en artikel i den vetenskapliga tidskiften Science. Det liggande förslaget kommer inte att förbättra miljöskyddet – snarare innebär det ett steg bakåt, slår forskarna fast. 

 – Jordbruksstödet är föråldrat och handlar till stor del fortfarande om att stötta produktionen av livsmedel och säkra lantbrukarnas inkomster på bekostnad av att skydda klimat och miljö, säger Dagmar Clough, ekolog som deltog i granskningen under sin tid vid Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC, vid Lunds universitet. 

EU, och därmed också Sverige, har genom olika internationella avtal åtagit sig att arbeta för ett hållbart jordbruk, för att skydda den biologiska mångfalden och för att bekämpa klimatförändringarna. Men det är mest tomma ord, menar forskargruppen.

 – Den gemensamma jordbrukspolitiken har potential att stödja minst nio av FN:s sjutton globala hållbarhetsmål, men för närvarande bidrar den bara till att uppnå två av dem, de som rör hunger och fattigdom, säger Dagmar Clough.  

Jordbrukspolitiken ett viktigt verktyg

Omkring 40 procent av den sammanlagda landarealen inom EU utgörs av jordbruksmark. Det handlar alltså om enorma ytor – 174 miljoner hektar – vars skötsel påverkar såväl klimat som miljö. Intensivt jordbrukande pekades i våras ut som en av de främsta orsakerna till förlust av biologisk mångfald i den internationella IBPES-rapporten. EU:s gemensamma jordbrukspolitik är alltså av stor betydelse när det gäller hållbarhet.Jordbruksstödet omfattar dessutom nära 40 procent av EU:s totala budget. Det gör det till ett kraftfullt verktyg för att leva upp till de egna hållbarhetslöftena, menar forskargruppen – om man använder det rätt.

 – Att ta hållbarhetsmålen på allvar skulle kräva en reform som går på djupet, med bättre anpassade och delvis nya stödformer och med vetenskapligt belagda och mätbara mål, säger Dagmar Clough. 

Forskarna kritiserar särskilt att EU vill behålla stödformer som de menar visat sig vara ineffektiva, skadliga för miljön och socialt orättvisa. Som exempel nämner de direktstödet, eller gårdsstödet som det kallas i Sverige, som innebär att 40 miljarder euro (cirka 70 procent av EU:s totala jordbruksstöd) årligen betalas ut till jordbrukare enbart baserat på hur stora arealer de odlar. Detta leder till en ojämn fördelning, menar forskarna, som påpekar att 32 procent av pengarna hamnar hos 1,8 procent av de sökande och att miljönyttan av stödet är marginell.

 – Det borde vara i EU-kommissionens kärnintresse att använda skattebetalarnas pengar mer effektivt för att stödja samhälleliga mål såsom upprätthållande av biologisk mångfald eller hållbart jordbruk i största allmänhet, säger Dagmar Clough. 

Forskarna anser att stödet till landsbygdsutveckling, där lantbrukare till exempel kan få ersättning för inkomstbortfall om de använder hållbara metoder, är ett mycket bättre verktyg för att främja biologisk mångfald och motverka klimatförändringarna. Men i reformförslaget minskas det kraftigt, med 28 procent.

En annan reformprocess krävs

Att en politik för ett hållbart jordbruk fortfarande inte blivit verklighet inom EU menar forskarna beror på kraftfulla lobbyorganisationer som skyddar särintressen, samt på en beslutsprocess där mycket är bestämt redan från början och där insynen är liten.

 – Om vi ska få en bättre jordbrukspolitik måste beslutsprocessen förändras. Den måste bli mer transparent och den vetenskapliga förankringen måste bli mycket starkare, säger Dagmar Clough. 

Artikeln i Science:
A greener path for the EU Common Agricultural Policy

Fakta:
Bakom studien står forskare från Tyskland, Portugal, Sverige, Frankrike, Österrike, Grekland och Slovakien. Gruppen har letts av Guy Pe'er, Centre for Integrative Biodiversity research/Helmholtz Center for Environmental Research, Leipzig, och Sebastian Lakner, University of Göttingen.

Kontakt Dagmar Clough:
dagmar.clough@biol.lu.se

Kontakt kommunikatör Anna Maria Erling:
anna_maria.erling@cec.lu.se 
0705-74 89 97

Anna Maria Erling

Kommunikatör

Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC
Lunds universitet

anna_maria.erling@cec.lu.se

0705-74 89 97

Taggar:

Om oss

Lunds universitet grundades 1666. Universitetet rankas idag som ett av världens 100 bästa och är samtidigt Sveriges mest internationella lärosäte. Här finns 47 000 studenter och 7 200 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.