Första globala kartläggningen av marina konfliktzoner

I en ny internationell studie identifierar forskare kritiska marina områden på jorden. Det är första gången som forskarvärlden tar ett globalt grepp på marina konfliktzoner där mänsklig verksamhet påverkar valar, havssköldpaddor, fiskar och fåglar som lever till havs.

– Vi vill att studien ska bidra till en global policy för hur vi använder våra hav. Vi har tagit fram ett instrument för att hjälpa beslutsfattare att skapa en sådan policy, säger Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet. 

Tidigare undersökningar har granskat marina konfliktområden lokalt och regionalt och oftast behandlat en enda art. Det här är första gången det görs en global studie som inkluderar olika djurarter. Eftersom nästan två tredjedelar, 64 procent, av världshaven inte lyder under ett enskilt lands jurisdiktion är det viktigt att det finns en global policy för hur mycket mänskliga aktiviteter ska tillåtas påverka livet i haven, anser forskarna från de 14 länder som har bidragit till studien. Susanne Åkesson är den enda som är verksam vid ett svenskt universitet.

– Tyvärr blir konfliktzonerna mellan djur och människor fler, inte färre. Vi pekar på områden och korridorerna mellan dessa områden som är livsviktiga för det marina livet, men där mänskliga aktiviteter påverkar djurens habitat. Ett exempel är kalvningsområden för valar.

Susanne Åkessons bidrag till studien handlar om havssköldpaddor som lever i ett bälte i Sydatlanten mellan Brasilien och sydöstra Afrika. På ön Ascension har hon och hennes medarbetare försett sköldpaddor med sändare som registrerat hur de rört sig och var de befunnit sig olika tider på året.

Marina konfliktzoner är inte statiska utan skiftar beroende på säsong. Det innebär att ett område kan vara en sådan zon en del av året men inte en annan. En anledning är att djuren rör sig över stora områden. De kan befinna sig på en plats när ungarna föds för att sedan flytta hundratals mil till områden mer rika på föda.

Nya konfliktzoner kan även uppkomma då mänsklig aktivitet påverkar områden som tidigare varit orörda. Det kan handla om nya farleder för transportfartyg, industriellt fiske, oljeutvinning och nya färjeleder.

– Det drabbar inte bara djuren i haven, människor som i generationer hämtat mat och sin utkomst ur havet påverkas också, säger Susanne Åkesson 

Studien publiceras i tidskriften Proceedings of the Royal Society B.    

För mer information 
Susanne Åkesson, professor zooekologi
Lunds universitet, biologiska institutionen
+46 46 222 37 05
+46 70 245 04 23
susanne.akesson@biol.lu.se 

Presskontakt
Jan.Olsson@biol.lu.se
046-2229479
 

Lunds universitet rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 40 000 studenter och 7 600 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Prenumera gärna på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av universitetets 5000 forskare kommenterar aktuella samhällshändelser samt belyser viktiga, och ibland bortglömda, frågor.

Taggar: