Fostran är överreklamerat!
I vissa skolor använder man sig idag av skolk-sms och kameraövervakning av sina elever. Men skolan står för jämlikhet och ska utbilda elever till att bli kritiskt tänkande och fria individer. Problematiskt, säger Karin Nordström som på fredag försvarar sin avhandling i etik om fostran och autonomi vid Lunds universitet.
- Om målet är självständighet hos den som fostras bör självständighet finnas med i själva den pedagogiska situationen. Att uppnå autonomi genom att starkt begränsa densamma är klart tveksamt, enligt Nordström. Det senare brukar kallas för den pedagogiska paradoxen. Hur kan vi genom att begränsa frihet främja frihet? Sedan 1700-talet har självständighet/frihet varit en av målsättningarna för fostran. Karin Nordströms avhandling undersöker just hur vi kan förstå vad det innebär att fostra till självständighet, vad vi menar med det och hur vi motiverar det ur ett etiskt perspektiv. Hon kommer också fram till att fostran är överreklamerat. Man kan påverka barn och unga i en önskad riktning, men bara i en viss omfattning. Barn och unga påverkas från många olika håll. Effekten av olika pedagogiska grepp kan bli en annan än den avsedda eller helt utebli. - Fostran är inte en kontinuerlig process som går att kontrollera. Fostran är snarare en massa löst sammanhängande situationer där den som fostrar och den som ska fostras samverkar och är beroende av varandra. Det handlar om att sluta se det som fostran till självständighet och istället se det som fostran i självständighet. Kontakt: karin.nordstrom@teol.lu.se, 0707-658 458 Karin Nordström disputerar i etik (Centrum för Teologi och Religionsvetenskap) fredagen den 25 september kl. 10.15 i Kulturens auditorium i Lund med sin avhandling "Autonomie und Erziehung. Eine ethische Studie". En sammanfattning av avhandlingen finns tillgänglig på http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=1466054
Taggar:
