Framtidens sjukvård under omdaning: LU-professor leder Lancet-kommission om precisionsmedicin
En Lancet-kommission för precisionshälsa lanseras nu i veckan för att utveckla ett heltäckande ramverk för hur precisionsbaserade metoder kan integreras i hälso- och sjukvårdssystemen. Kommissionen leds av professor Paul Franks vid Lunds universitet och kommer att undersöka hur precisionsmetoder kan förbättra vårdens effektivitet, jämlikhet och skalbarhet i olika resursmiljöer och regioner världen över.
Kortfattat:
- Hälso- och sjukvårdssystemen står under ökande tryck till följd av en åldrande befolkning och kroniska sjukdomar.
- En ny Lancetkommission ska undersöka hur precisionshälsa kan förbättra vården och minska resursslöseri.
- Målet är en mer effektiv, rättvis och hållbar hälso- och sjukvård globalt.
Hälso- och sjukvårdssystemen världen över utsätts för ett allt större tryck, framför allt på grund av kroniska sjukdomar som kräver långsiktig vård och betydande resurser. Kommissionen kommer därför att ta itu med det akuta behovet av innovation inom hälso- och sjukvårdssystemen.
– I takt med att befolkningen världen över blir allt äldre lever människor längre med kroniska sjukdomar, vilket innebär en enorm belastning för hälso- och sjukvårdssystemen, säger professor Paul Franks.
Dagens sjukvård bygger på att man ordinerar behandlingar utifrån vad man vet om deras genomsnittliga effekter. Många läkemedel är generellt effektiva, men de fungerar inte lika bra för alla. Det leder till resursslöseri. Utmaningen är att utforma hälso- och sjukvårdssystem som fungerar för alla, även för människor som inte passar in i genomsnittsmodellen.
Precisionshälsa syftar till att gå bortom ”one-size-fits-all”-modell. I stället för att betrakta variationer i behandlingssvar som statistiskt brus, vill man identifiera kliniskt betydelsefulla skillnader mellan individer och omsätta denna information till praktiskt användbart och individanpassat beslutsstöd.
Professor Paul Franks menar att kommissionen också kommer att utmana den rådande uppfattningen att precisionsvård i sig är kostsam och endast relevant i höginkomstländer.
– Det finns en missuppfattning om att precisionsmedicin är mycket kostsam och bara lämpar sig i hälso- och sjukvårdsmiljöer i höginkomstländer. Det stämmer om man har en mycket snäv definition och ser det genom linsen av hur vården idag bedrivs i västerländska sjukvårdssystem.
Kommissionen kommer att undersöka hur stratifierade arbetssätt kan förbättra kostnadseffektiviteten, även i låg- och medelinkomstländer, genom att rikta insatser till de personer som har störst sannolik nytta av dem.
Fem arbetsgrupper
Initiativet samlar internationella experter inom klinisk medicin, hälsoekonomi, biostatistik, etik, prioriteringsarbete och implementeringsvetenskap. Bland ledamöterna finns även ledare för stora nationella initiativ inom precisionshälsa samt experter på samhällsengagemang och jämlikhetsfrågor.
- Utvärdering av det aktuella läget inom precisionshälsa i praktiken
- Undersökning av beprövade och nya metoder för klinisk implementering inom precisionshälsa
- Forskningsinfrastruktur, dataanalysmetoder och design av kliniska studier
- Regulatoriska förväntningar och krav
- Hälsoekonomi och prioriteringsarbete för att bedöma kostnaden av handling respektive passivitet
Arbete med kommissionen inleddes i januari 2026. En serie internationella möten ska mynna ut i en slutrapport som publiceras i The Lancet.
– Vi förväntar oss med att kommissionens rekommendationer kommer att bidra till att stärka dagens hälso- och sjukvårdssystem, samtidigt som de hjälper oss att omforma hur sjukvård fungerar för att säkerställa en mer hållbar, rättvis och effektiv hälso- och sjukvård i framtiden, säger professor Paul Franks.
Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Anna Hellgren, 076-831 8923, anna.hellgren@med.lu.se
Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens främsta lärosäten. Här finns cirka 47 000 studenter och drygt 8 800 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Prenumera på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av våra drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella händelser: https://www.lu.se/kategori/nyhetsbrevet-apropa
Taggar:
