Gigantisk asteroidkollision skapade ökad biologisk mångfald på jorden
En internationell studie ledd av forskare vid Lunds universitet visar att en kollision i asteroidbältet för 470 miljoner år sedan radikalt förändrade livet på jorden. Solsystemet fylldes med enorma mängder damm varpå en unik istid, följd av en ökad biologisk mångfald, uppstod. Den nya upptäckten kan också bidra till förståelsen för hur vi kan tackla den pågående globala uppvärmningen på jorden om vi inte får stopp på koldioxidutsläppen.
De senaste decennierna har forskare börjat förstå att livets utveckling på jorden även påverkats av händelser i rymden. Ett exempel är den tio kilometer stora himlakroppen som för 66 miljoner år sedan slog ner och utplånade dinosaurierna. Nu kan forskare för första gången presentera ytterligare en utomjordisk händelse som varit avgörande för livets utveckling på jorden. Det rör sig om en 150 kilometer stor asteroid som för 470 miljoner år sedan krossades mellan Mars och Jupiter och spred rymddamm i solsystemet. Eftersom solens strålar fick svårare att tränga fram till jorden uppstod en säregen istid. Från att tidigare haft en jämnvarm jord där samma djurarter kunde leva överallt utvecklades flera olika klimatzoner, från arktiska förhållanden vid polerna till tropiska vid ekvatorn.
– Den höga biologiska mångfalden bland jordens ryggradslösa djur uppstod som en anpassning till istiden som började efter att dammet spreds från den enorma asteroiden som exploderat. Det var som att stå mitt i vardagsrummet och slå sönder en dammsugarpåse, men i extremt mycket större skala, säger Birger Schmitz, geologiprofessor vid Lunds universitet och den som lett studien.
För att komma fram till upptäckten använde forskargruppen bland annat mätningar av utomjordisk heliumgas i förstenade havsbottensediment från Kinnekulle. På sin väg mot jorden hade dammpartiklarna tagit upp helium från solvinden.
– Vi var totalt oförberedda på detta resultat och har under 25 år arbetat med helt andra hypoteser om vad som kan ha hänt. Det var först när vi fick resultaten från de sista heliummätningarna som det plötsligt sa klick. Alla bitar föll på plats, säger Birger Schmitz.
Den globala uppvärmningen på jorden fortsätter som en följd av koldioxidutsläppen. Temperaturerna stiger främst vid de höga latituderna. Enligt FN:s klimatpanel är vi på väg mot en situation som påminner om hur det var på jorden innan asteroidkollisionen för 470 miljoner år sedan. De senaste åren har forskare diskuterat olika metoder för hur man artificiellt skulle kunna kyla ner jorden som en sista utväg inför en annalkande klimatkatastrof. Modelleringar har visat att det skulle gå att placera asteroider, likt satelliter, i rymden runt jorden på ett sådant sätt att de kontinuerligt kan avge finkornigt damm som skuggar jorden från solens värmande strålar.
– Våra resultat visar för första gången att sådant damm i det inre solsystemet tidvis har kylt ner jorden dramatiskt. Våra studier kan ge en mer detaljerad empiriskt baserad förståelse av hur detta fungerar och kan användas för att avgöra om modellsimuleringar är realistiska, säger Birger Schmitz.
Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer deltagit i arbetet: California Institute of Technology, Vrije Universiteit Brussel, The Field Museum of Natural History, University of Chicago, The Ohio State University, Université Libre de Bruxelles, Russian Academy of Sciences, Federal University Kazan, Royal Belgian Institute of Natural Sciences, Durham University, Chinese Academy of Sciences, Center for Excellence in Comparative Planetology China, ETH Zürich, Naturmuseum St. Gallen Switzerland, Woods Hole Oceanographic Institution.
Studien presenteras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.
För mer information, kontakta:
Birger Schmitz, professor i geologi
Fysiska institutionen, Lunds universitet
076-856 01 40
birger.schmitz@nuclear.lu.se
Presskontakt:
johan.joelsson@science.lu.se
0730-27 58 90
Bildtext 1: Konstnärlig tolkning av en asteroidkollision. Illustration: Don Davis
Bildtext 2: Birger Schmitz, geologiprofessor vid Lunds universitet, har lett den internationella studien. Foto: Johan Joelsson
Bildtext 3: Birger Schmitz. Foto: Joakim Schmitz
Taggar:
