Historieämnet i ett mångkulturellt samhälle
I ett klassrum med elever med olika etnisk bakgrund och i en värld som blir alltmer globaliserad fungerar inte alltid den traditionella historieundervisningen, där Västeuropa står i centrum. I en ny avhandling i historia vid Lunds universitet granskas historieämnets syfte i skolan. Samtidigt diskuteras etnisk identitet. När blir man till exempel svensk?
– Lärarna måste ha kunskap om elevernas skiftande erfarenheter och behov för att kunna bedriva en undervisning som känns relevant för eleverna, säger Vanja Lozic, som skrivit avhandlingen.
Han menar att det är viktigt att inte ta för givet att eleverna tar efter föräldrarnas invandraridentitet. En elev som är född i Sverige känner sig kanske i första hand som svensk.
Vanja Lozic, som själv kom till Sverige från Bosnien-Hercegovina som artonåring, har i sin avhandling intervjuat elever, lärare och läroboksförfattare. Han tycker att det är viktigt att eleverna får komma till tals och att deras erfarenheter räknas. Studien visar att eleverna ofta är kritiska till den eurocentriska historieförmedlingen.
– Det beror förstås på att många har band till andra länder. Men det handlar också om globaliseringen. Folk reser mer idag. En intressant sak är att eleverna ofta efterfrågar mer kunskap om Indiens och Kinas historia, säger Vanja Lozic.
Men hur ska historieundervisningen anpassas till de nya förutsättningarna? Kan det inte vara svårt att få in mer på historietimmarna, som redan blivit färre?
– Jag tror i alla fall inte på att dela upp eleverna i grupper efter etnisk bakgrund, just för att föräldrarnas bakgrund inte säger så mycket om hur eleverna identifierar sig. Sedan är förstås en del avsnitt, som till exempel antiken, svåra att ta bort, eftersom de har en stark ställning som allmänbildning. I slutet av varje kurs kan det vara bra med ett individuellt avsnitt, där man kan få fördjupa sig i valfritt ämne, säger Vanja Lozic.
Han menar också att det handlar om ett nytt sätt skildra historien.
– Om man tar bort fokus från personer och istället utgår från ett och samma historiska skeende och beskriver hur det påverkade olika områden, får man en mer neutral skildring.
Vanja Lozic fördjupar sig också i hur invandringen skildras i läroböckerna, i jämförelse med skildringen av den stora utvandringen från Sverige på 1800-talet och början av 1900-talet.
– Fortfarande beskriver de flesta läroböcker invandrare som ett problem. Det är ”vi och dom”. Invandrare är problem som förknippas med arbetslöshet, språksvårigheter och hedersvåld.
En annan sak som även eleverna framhåller som viktigt är att historieämnet ska utveckla elevernas demokratiska tänkande.
– Det handlar förstås om att förhindra att förintelsen och andra liknade händelser upprepas. Men det handlar också om att alla har rätt till kunskap. En del lär sig mycket hemma, men andra måste lära sig det i skolan, säger Vanja Lozic.
Vanja Lozic disputerade den 4 juni 2010 med sin avhandling ” I historiekanons skugga. Historieämne och identifikationsformering i 2000-talets mångkulturella samhälle”.
Avhandlingen har genomförts vid Malmö högskola inom ramen för Forskarskolan i historia.
Författaren nås på telefon 0736-173094 eller mejl vanja.lozic@mah.se
Taggar:
