Hög förskrivning av opioider vid artros

Var fjärde artrospatient i Skåne fick receptförskrivna opioider någon gång mellan november 2014 och oktober 2015. I resten av befolkningen i samma region var siffrorna betydligt lägre, där fick var tionde person opioider förskrivet under samma period. – Resultaten visar på en alarmerande hög förskrivning av opioider för artrospatienter, säger Martin Englund, professor vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus som lett studien, i vilken även forskare från Danmark och Storbritannien medverkat.

Kortfakta om studien
Ämne: Artros och opioider. Studiedesign: kvantitativ, forskarinitierad, registerbaserad studie. Observationsstudie: longitudinell, kohortstudie. Patientgrupp/er, diagnos: artrospatienter jämfört med bakgrundsbefolkningen
-----------------------------------

Forskarna utgick från register över personer i Skåne som fyllt minst 35 år (totalt 751 579 personer) och som fått diagnosen knä- eller höftledsartros någon gång under 1998-2015 (totalt 82 379 personer). Med hjälp av data från svenska Läkemedelsregistret kunde forskarna sedan se hur många av dessa personer som fått något opioidpreparat förskrivet mellan den 1 november 2014 och till den 31 oktober 2015. Det visade sig att vara nästan var fjärde artrospatient (24 procent).

Studien visade också att minst 12 procent av all ny opioidförskrivning görs till patienter med artros. Det var framför allt förskrivning av kodein, tramodol, oxikodon och morfinpreparat.

– Resultatet är anmärkningsvärt. Opioider är beroendeframkallande preparat och finns inte med på listan över rekommenderade behandlingar vid artros, annat än i extremfall eller i samband med kirurgisk behandling. Men även då vi räknade bort förskrivningar av opioider i samband med operation, påverkades inte resultatet nämnvärt, säger Martin Englund.

Martin Englund menar att resultaten pekar på en stor utmaning inom artrosfältet: det finns bra grundbehandling för den som drabbas – artrosskolan – men många artrospatienter nyttjar inte denna grundbehandling. Därefter, och om man inte förbättras tillräckligt av grundbehandlingen, saknas det till stor del bra medicinska icke-kirurgiska behandlingsalternativ att erbjuda patienten, annat än viss symtomlindring.

– Om personen har utvecklat svår artros, och andra behandlingar inte ger tillräcklig symtomlindring, kan man erbjuda protesoperation. Det är dock en omfattande och kostsam kirurgisk behandling, och den bör bara ges till patienter som verkligen behöver operationen. Däremellan saknar vården idag dessvärre läkemedelsbehandling som kan minska smärta och modifiera själva sjukdomsförloppet, det vill säga påverka den själva biologiska processen. Här behövs mer forskning, säger Martin Englund.

Publikation:
“Opioid use in knee or hip osteoarthritis: a region-wide population-based cohort study”
Osteoarthritis Cartilage Volume 27, Issue 6, Juni 2019, Pages 871-877. DOI: https://doi.org/10.1016/j.joca.2019.01.005 

För mer information om studien kontakta:  Martin Englund, professor i medicinsk forskning med särskild inriktning mot epidemiologi och ortopedi vid Lunds universitet och leg. läkare vid SUS, 0722-335614, martin.englund@med.lu.se

Studien har finansierats genom Vetenskapsrådet, Reumatikerförbundet, Alfred Österlunds stiftelse, Greta och Johan Kocks Stiftelser, ALF-medel.

-----------------
Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet
: Katrin Ståhl, 046-222 01 31, 0725-27 97 97, katrin.stahl@med.lu.se

Taggar:

Om oss

Lunds universitet grundades 1666. Universitetet rankas idag som ett av världens 100 bästa och är samtidigt Sveriges mest internationella lärosäte. Här finns 47 000 studenter och 7 200 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Prenumerera

Media

Media