Infektionssjukdomar ökar på svenska sjukhus

Mellan 1998 och 2019 ökade andelen vårddygn med infektionsdiagnos i Sverige från 11 till 21 procent. Ökningen har skett i alla åldersgrupper, men är störst hos personer över 80 år. Det visar en studie från Lunds universitet som publicerats i tidskriften The Lancet Regional Public Health.

Infektionssjukdomar är en bred sjukdomsgrupp som inkluderar bland annat sepsis, lunginflammation och urinvägsinfektion.

– Inom WHO’s internationella klassifikationssystem – ICD - är sjukdomar indelade i olika kapitel, ett för tumörer, ett för hjärt-kärlsjukdom osv. Infektionsdiagnoserna är dock utspridda över flera olika kapitel beroende på var i kroppen infektionen finns. Vi behövde därför klassa om diagnoserna för att kunna få en överblick över hela spektret av infektionssjukdomar, säger säger Gustav Torisson, forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet och infektionsläkare, Skånes universitetssjukhus.

Därefter analyserade forskarna data från Socialstyrelsens patientregister, för att se hur många vuxna som vårdats på Sveriges sjukhus med infektionsdiagnoser. De fann både att sjukhusinläggningarna ökade och att vårdtiden var längre för patienter med infektionsdiagnos, än för patienter med andra diagnoser. Sammantaget ökade andelen vårddygn där en infektionsdiagnos ansågs ha orsakat sjukhusinläggningen från 11 procent 1998 till 21 procent 2019, som var sista året innan Covid-pandemin. Ökningen sågs i alla åldersgrupper men var störst bland de allra äldsta.

– En osäkerhetsfaktor är att vissa infektionsdiagnoser kan vara svåra att ställa. Ökad användning av diagnostiska metoder kan även ha påverkat resultaten till viss del säger Fredrik Resman, även han forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet och specialistläkare i infektionssjukdomar vid Skånes universitetssjukhus

Trots det pekar forskarnas resultat på en allt större andel patienter med infektion som huvudsaklig orsak till sjukhusvård. Med tanke på de befolkningsprognoser som finns, med en ökande andel äldre, är det sannolikt att antalet patienter på sjukhus med infektionsdiagnos kommer fortsätta vara högt. Antalet slutenvårdsplatser har samtidigt minskat i Sverige under de senaste 20 åren.

– Detta är något som sjukvården kommer behöva förhålla sig till. Man behöver långsiktigt upprätthålla och stärka kompetensen kring infektionssjukdomar och deras behandling på sjukhus, men även tänka strategiskt när man designar sjukhus, för att på ett smittsäkert sätt kunna vårda dessa patienter, avslutar Gustav Torisson

Kontakt:
Gustav Torisson, forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet och infektionsläkare, Skånes universitetssjukhus, 040-337785, gustav.torisson@med.lu.se
Fredrik Resman, , forskare och docent i klinisk infektionsmedicin vid Lunds universitet. specialistläkare infektionssjukdomar, Skånes universitetssjukhus, Malmö, 040-337758, fredrik.resman@med.lu.se

Publikation
Hospitalisations with infectious disease diagnoses in somatic healthcare between 1998 and 2019: A nationwide, register-based study in Swedish adults The Lancet Regional Public Health, maj 2022.

-----------------
Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Katrin Ståhl, 046-222 01 31, 0725-27 97 97, katrin.stahl@med.lu.se

Taggar: