Innovationsfrågan fick statsmakterna att släppa loss
När innovation blev en stor politisk fråga för snart tio år sedan fick även den statliga sektorn möjlighet att experimentera med sitt kommunikationsarbete.
– Till en början genomfördes PR-kampanjer utan motstycke och innovation blev i många fall en politisk ”hype”, säger Jacob Stenberg som nyligen lagt fram avhandlingen ”The Communicative State” vid Lunds universitet.
Det var kring 2008, efter finanskrisen, som innovation dök upp som en politisk fråga på många myndigheters agendor. För att få olika perspektiv på myndigheters kommunikationsarbete valde Jacob Stenberg att undersöka hur två vitt skilda myndigheter, Näringsdepartementet och Svenska Institutet, tog emot den nya möjligheten att arbeta med politisk public relations kring innovationsstrategier och utländska kampanjer där innovationsfrågor var centrala.
När det gäller Näringsdepartementet så byggde de sin innovationsstrategi på informella personliga nätverk.
- Intressant är att arbetet med att bedriva public relations verkar viktigare än implementeringen av själva innovationspolitiken. Här är det mötena och skapandet av nätverken som tycks ha den mest centrala rollen, vilket öppnar upp för möjligheten att utnyttja kommunikation på, säger Jacob Stenberg.
Den andra myndigheten, Svenska Institutet, kom att utveckla stora kampanjer utomlands utifrån innovationsfrågorna. De arbetar med upplevelser kring sin kommunikation, som utställningar och annat som kan attrahera utländsk media.
- Detta görs på ett genomtänkt sätt genom att till exempel bjuda in utländsk media till Sverige och samarbeta med stora svenska företag utomlands.
Jacob Stenberg visar med sin forskning att offentliga myndigheter i allt högre grad arbetar med att skapa informella nätverk som består av individer och organisationer.
- Jag tror att det är ganska nytt och att det finns en uppfattning om att det är enklare att bedriva politiska frågor genom nätverk, säger han. Det kan få konsekvenser. Dels att politiskt ansvar sprids ut på en mängd olika aktörer, men även att politiska frågor där givna nätverk finns blir mer centrala, till skillnad från mer komplexa politiska frågor som kanske är svårare att ta i.
Det som förvånat Jacob Stenberg mest i avhandlingsarbete är hur lättsinnigt politiska projekt och strategier som det satsats mycket resurser på plötsligt ratas och slängs i papperskorgen.
- Det är förstås särskilt tydligt vid regeringsskiften – gammal politik ut och ny politik in, säger Jacob Stenberg som menar att det blir ett svinn av idéer och projekt som hade kunnat vara intressanta att undersöka noggrannare.
På frågan om själva ”hypen” kring innovation är död nu och om den ersatts av något annat, svarar Jacob Stenberg både ja och nej.
- Trender inom politiken pågår hela tiden så jag tror inte att det handlar om ersättningar snarare om transformationer av politiska idéer. Men att en kraftsamling uppstår, där små kommuner eller hela regioner utvecklar till exempel helt nya innovationsstrategier tror jag inte är möjligt just nu. Men kanske får vi se likadana projekt om några år då trender ofta kommer tillbaka.
FAKTA: Jacob Stenberg disputerade den 17 juni vid Institutionen för strategisk kommunikation vid Campus Helsingborg och hans avhandling finns tillgänglig här: http://lup.lub.lu.se/record/23dc5452-9ec7-436f-a477-dea9be4c5de1
Han nås på telefon 0708-283533 eller via mail jacob.stenberg@isk.lu.se
Taggar:
