Kartlagd flughjärna hjälper myggbekämpare
Forskare i Lund kan nu för första gången visa hur flugor och andra insekter känner av förändringar i såväl temperatur som luftfuktighet. Resultaten ökar förståelsen för hur insekternas hjärnor fungerar; vad de reagerar på och hur de reagerar. Forskningen kan bidra till förbättrad insektsbekämpning.
Tidigare har forskarna hittat de nervceller som insekterna använder för att detektera minskad luftfuktighet. Nu har de upptäckt nervcellerna som känner av ökad luftfuktighet. Dessutom kan forskarna nu beskriva hur insekterna kombinerar information om temperatur och luftfuktighet i hjärnan och hur de reagerar på informationen.
– Man kan beskriva det som ett sjätte sinne eller att insekterna har en karta i hjärnan som läser av både temperatur och luftfuktighet. När det blir riktigt varmt och torrt försöker de ta sig någon annanstans. Hög temperatur och torka är mycket farligare för insekter än fukt och lite lägre temperatur, säger Marcus Stensmyr, universitetslektor vid biologiska institutionen, Lunds universitet.
Han och kollegan Anders Enjin, båda biologer vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund, har studerat nervceller hos bananflugor. Tillsammans med en forskargrupp vid Northwestern University i USA har de kartlagt cellerna på flugornas antenn och hur information om temperatur och luftfuktighet förs vidare till hjärnan där den bearbetas.
Studierna har gjorts i laboratoriemiljö med kontrollerad temperatur och luftfuktighet. Genom att använda fluorescerande molekyler kunde forskarna i mikroskop se vilka nervceller i bananflugans hjärna som reagerade på värme, kyla, fuktighet och torka. Genom att inaktivera de nervceller som reagerade på torr luft upptäckte forskarna att flugorna förlorade förmågan att inse det kombinerade av torka och hög temperatur. Resultatet blev att bananflugorna inte längre märkte skillnad på torr och fuktig värme.
Bananflugan är en av de mest använda modellorganismerna inom biologisk forskning. Enligt forskarna är resultaten generella och kan appliceras på andra insekter också. Exempelvis myggor.
– Kan vi slå ut vissa nervceller i deras hjärnor så öppnar det nya dörrar för myggbekämpningen. Om bekämpningen blir effektivare går det att komma tillrätta med insektsburna sjukdomar på ett helt annat sätt än i dag, säger Marcus Stensmyr.
Resultaten som nyligen publicerades online finns med i augusti månads första nummer av Current Biology.
För mer information
Marcus Stensmyr, universitetslektor
Lunds universitet, biologiska institutionen
+46-46-222 37 87
+46-70-365 74 44
marcus.stensmyr@biol.lu.se
Anders Enjin, postdoktor
Lunds universitet, biologiska institutionen
+46 46-222 47 82
anders.enjin@biol.lu.se
Presskontakt
Jan.Olsson@biol.lu.se
046-2229479
Lunds universitet rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 42 000 studenter och 7 400 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Nu firar vi vårt 350-årsjubileum med ett späckat program. Läs mer på lu.se/350
Taggar:
