Kroppsmålning skyddar mot blodsugande insekter
I en studie konstaterar forskare från Sverige och Ungern att ljusa, målade ränder på kroppen skyddar naken hud mot insektsbett. Det är första gången som forskare lyckas bevisa att kroppsmålning har denna effekt. Att måla kroppen ger således ett skydd mot insektsburna sjukdomar.
Kroppsmålning förekommer bland exempelvis vissa ursprungsbefolkningar. Majoriteten av dessa lever i områden där det är gott om blodsugande bromsar, myggor eller tsetseflugor. När insekterna biter finns risk att de överför bakterier, parasiter och andra sjukdomsframkallande patogener.
I studien visar det svensk-ungerska forskarlaget att kroppsmålning ger ett skydd mot insekterna. En brun plastmodell av en människa attraherar tio gånger så många bromsar jämfört med en mörk modell som målas med ljusa ränder. Forskarna konstaterar också att en beigefärgad plastdocka som de använt som kontrollmodell attraherar dubbelt så många blodsugare som den randiga modellen.
Enligt Susanne Åkesson, professor vid biologiska institutionen vid Lunds universitet, är det första gången som forskare finner experimentellt stöd för att kroppsmålning minskar risken för insektsangrepp.
Traditionen med kroppsmålning kan ha utvecklats parallellt på olika kontinenter. När det började är oklart.
– Men det skydd som det innebär att måla kroppen har varit möjligt långt innan människor började använda kläder. I vetenskapliga rapporter om arkeologiska fynd framgår exempelvis att man har hittat märken på väggarna i grottor där neanderthalare levt. Märkena antyder att de varit kroppsmålade med jordfärger som ockrapigment, säger Susanne Åkesson.
Forskarlaget har tidigare konstaterat att zebrans ränder fungerar som ett skydd mot hästflugor. Även helt ljus päls, exempelvis på hästar, innebär ett skydd jämfört med mörk päls. Upptäckten belönades 2016 med IgNobel Prize. I den nya studien har de gått ett steg till och undersökt plastmodeller lika stora som vuxna människor.
Experimenten genomfördes i Ungern. Forskarna målade tre plastmodeller: en mörk, en mörk med ljusa ränder och en beige. Sedan försågs de tre modellerna med varsitt lager insektslim. Resultatet visar att den helt mörka modellen attraherar tio gånger fler bromsar än den randiga. Den beige attraherar dubbelt så många som den randiga.
Forskarna har också jämfört om attraktionskraften på bromsarna skiljer sig åt beroende på om modellerna ligger ner eller står upp. Resultaten visar att enbart honor attraheras av stående modeller, medan både hanar och honor dras till liggande modeller.
– Resultaten är i linje med tidigare experiment där vi har visat att hanar söker sig till vatten för att dricka och landar på ytor som reflekterar horisontellt linjärt polariserat ljus, som signalen från en vattenyta. Honorna som biter och suger blod från värddjur reagerar på samma signaler som hanarna men också på ljussignaler från vertikala plan, som exempelvis de stående modellerna, säger Susanne Åkesson.
Resultaten publiceras i en artikel i Royal Society Open Science.
För mer information:
Susanne Åkesson, professor i zooekologi
Biologiska institutionen, Lunds universitet
046-222 37 05
070-245 04 23
susanne.akesson@biol.lu.se
Presskontakt
Jan.Olsson@biol.lu.se
046-2229479
Taggar:
