Lukter går att uttrycka språkligt, så länge du talar rätt språk

Det antas allmänt att människan är dålig på att sätta ord på lukter. Detta har fått forskare att föreslå att luktrepresentationer helt enkelt inte är tillgängliga för hjärnans språkcentra. Men är det verkligen på det viset? Psykologen Asifa Majid från Radboud-universitetet i Nijmegen och lingvisten Niclas Burenhult från Lunds universitet har funnit bevis för luktspråk på Malackahalvön.

Forskningsresultaten publicerades online i tidskriften Cognition den 23:e december.

Talare av engelska och andra kända språk har problem med att namnge lukter. Det finns ord som blå och lila för att beskriva färger, men inget likartat finns för att beskriva lukter. Även när det gäller välkända vardagliga dofter som kaffe, banan och choklad så är endast 50% av svaren korrekta hos engelsktalande. Av detta har man dragit slutsatsen att lukter är en stor utmaning för språket. Majid och Burenhult för fram nya bevis för att detta inte gäller för alla språk.

Jahai

Majid och Burenhult undersökte jahai, ett språk som talas av en grupp jägare-samlare på Malackahalvön i Sydöstasien. Jahai-språket har omkring ett dussin olika ord för att beskriva olika luktegenskaper. Exempelvis används ordet ltpɨt för att beskriva lukten av flera olika sorters blommor och mogna frukter, durian, parfym, tvål, sandelträ, binturong (en art av sibetdjur) etc. Cŋɛs, ett annat luktord, används för bensin, rök, fladdermusspillning, vissa arter av tusenfoting, rötter av vissa vilda ingefärsarter etc. Dessa ord syftar på olika luktegenskaper och är abstrakta, på samma sätt som blå och lila är abstrakta.

Lukter och färger

Är jahai-talare bättre på att namnge lukter? För att undersöka detta genomförde Majid och Burenhult ett experiment där de lät jahai-talare och en motsvarande grupp talare av engelska namnge samma uppsättning färger och lukter. Varje deltagare fick helt enkelt frågan ”Vilken färg är detta?” eller ”Vilken lukt är detta?”. Svaren jämfördes därefter på olika sätt, däribland hur långt svaret var, vilken typ av svar och hur samstämmiga talarna var i sin beskrivning. Majid och Burenhult fann att jahai-talarna kunde namnge lukter med samma korthet och samstämmighet som färger, medan de engelsktalande hade problem med att namnge lukterna. Jahai-talarna använde helt övervägande abstrakta luktord för att beskriva lukterna, medan de engelsktalande mest använde källbaserade beskrivningar (”som banan”) eller värderande beskrivningar (”vad äckligt”).

Letar efter ord

Talare av engelska brottas med att beskriva lukter. Deras svar för lukter var 5 gånger längre än deras svar för färger. Detta trots det faktum att lukterna som användes i experimentet var välbekanta för dem men inte nödvändigtvis för jahaierna. Talare av engelska som försökte beskriva lukten av kanel sade exempelvis att den var spicy, sweet, bayberry, candy, Red Hot, smoky, edible, wine, potpourri etc.

Studera andra kulturer

Resultaten ifrågasätter uppfattningen att vi har biologiska begränsningar i vår förmåga att namnge lukter. Jahai-talarna har ett välutbyggt ordförråd för lukter som de använder med lätthet. Detta betyder att oförmågan att namnge lukter är en produkt av vår kultur, inte vår biologi. "Odors are expressible in language, as long as you speak the right language".

Länk till artikel i Cognition

Språkprojektet LACOLA

Niclas Burenhult leder det stora språkprojektet LACOLA som sträcker sig över alla kontinenter, från Amazonas regnskogar till Älvdalen och Öst-Timor. Lingvister idag kämpar mot klockan eftersom som hälften av världens språk kommer vara borta om 100 år. Niclas Burenhults forskarteam undersöker och samlar in fakta från små utrotningshotade språk, innan de försvinner. Artikel om projekt LACOLA 

Kontakt:
Niclas Burenhult (åker långt ut i fält nästa torsdag, svårnådd efter det)
mobil : 0709-146514
mejl: niclas.burenhult@ling.lu.se 
Asifa Majid
mobil: +31 6 44 17 88 96
mejl: asifa.majid@let.ru.nl

Asifa Majid (1,3) & Niclas Burenhult (2,3)
1 Centre for Language Studies and Donders Institute for Brain, Cognition and Behavior, Radboud University Nijmegen
2 Lund University, Lund, Sweden 
3 Max Planck Institute for Psycholinguistics,

Taggar: