Lundabiolog får Ig Nobel Prize

Report this content

Susanne Åkesson, professor i zooekologi vid Lunds universitet tilldelas den prestigefulla utmärkelsen Ig Nobel Prize. Priset, som hon delar med sex forskare från Ungern och Spanien, får de för upptäckten att vita hästar inte besväras särskilt mycket av blodsugande bromsar. Anledningen? De är vita.

Natten till fredagen svensk tid delades Ig Nobel Prize ut i samband med en ceremoni vid Harvard University i Boston. Susanne Åkesson, verksam vid naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet, var på plats för att ta emot utmärkelsen som består av diplom, en statyett – och inte minst äran.

Långt ifrån all forskning kan komma i fråga för Ig Nobel Prize. För att bli nominerad krävs att det rör sig om osannolika forskningsresultat där allvaret går hand i hand med skrattet, resultat som underhåller samtidigt som de får människor att tänka efter. Att utmärkelsen väger tungt internationellt märks inte minst genom att diplomet som en vinnare får är signerat av tio Nobelpristagare.

Den forskning som Susanne Åkesson och hennes kollegor i Ungern och Spanien nu prisas för presenterades för sex år sedan i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B. Artikeln avslöjar att vita hästar inte besväras av blodsugande bromsar på samma sätt som sina mörkare artfränder.

När solen lyser på en mörk, svart eller brun päls så reflekteras ett polariserat ljus. Den signalen är densamma som då solljus reflekteras mot en vattenyta. Signalen kan upptäckas av hästbromsar (Tabanider) som letar efter vatten där de kan lägga ägg på vattenväxter och i buskage nära vatten. Men det polariserade ljuset som reflekteras från en mörk päls ger också signalen till honorna att här kan det finnas blod att suga sig mätt på.

Vita hästar däremot reflekterar ett opolariserat ljus som bromsarna har mycket svårt att upptäcka.  

I senare studier har Susanne Åkesson och hennes kollegor forskat vidare inom området och kommit fram till att det är ännu bättre att vara randig än vit om man vill undvika att bli biten av blodsugande bromsar. Den dominerande teorin sedan Darwin har varit att zebror blivit randiga för att undvika rovdjursattacker. Men med sina resultat i bagaget argumenterar forskarna för att zebror har utvecklat sin randiga päls för att skydda sig mot blodsugande bromsar.

Ett resultat av Susanne Åkessons forskning är att det numera finns zebrarandiga hästtäcken.

Forskare vid Lunds universitet har belönats med Ig Nobel Prize en gång tidigare, 2013. Även då var det forskare vid biologiska institutionen som fick priset. Marie Dacke, Eric Warrant och Emily Baird mottog utmärkelsen för upptäckten att dyngbaggar använder sig av Vintergatan när de navigerar över savannen.

Vid ett föredrag den 20 oktober berättar Susanne Åkesson mer om den forskning som ligger bakom att hon tilldelats Ig Nobel Prize. Det halvtimmeslånga föredraget börjar klockan 12.15. Plats: Lundmarksalen, Astronomihuset, Sölvegatan 27. Media och allmänhet är välkomna!   



För mer information
Susanne Åkesson, professor zooekologi
Lunds universitet, biologiska institutionen
+46-46-222 37 05
+46-46-70 245 04 23
susanne.akesson@biol.lu.se

Presskontakt
Jan.olsson@science.lu.se
046-2227186

 

Taggar:

Prenumerera

Media

Media

Dokument & länkar