Lunds nationalekonomer – 350 år av vilja att förändra samhället
En gruvarbetarson från Grängesberg. En samhällsvisionär som konstruerade vårt moderna studiemedelssystem. En religionskritiker och preventivmedelsförespråkare som hamnade i fängelse för att ha hädat. Nationalekonomerna i Lund har alltid varit en färgstark skara. Fredagen den 6 oktober presenteras ett axplock av dem under ett halvdagssymposium.
Vad har 1600-talets Samuel von Pufendorf gemensamt med den alldeles nyligen bortgångne Bo Södersten? Jo, de hör till de nationalekonomer som vi kan få höra mer om på symposiet ”Nationalekonomer i Lund under 350 år” som ger en historisk exposé över vilket inflytande de har haft genom åren på vetenskap, debatt och politik.
– De var alla intresserade av att förstå hur samhället fungerade – och föreslå politik som kunde bygga och förbättra det. De var samhällsekonomer som var ute i debatten, i politiken, djupt intresserade av sin tid, säger Lars Jonung, professor emeritus i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitetet.
”Inga diktaturens representanter”
– Det är oerhört viktigt att vi har en livlig debatt, för det är den som lägger grunden till ett bättre samhälle. Här har lundaekonomerna har varit med och lämnat stora bidrag, säger Lars Jonung.
Dessutom, berättar han, har de i mycket hög utsträckning representerat en mycket demokratisk syn på samhället.
– Jag har inte hittat någon nationalekonom som varit marxist, fascist eller nazist. Varför det är så får kanske hellre psykologiämnet svara på. Men tittar man på ämnets främsta företrädare: Adam Smith, John Stuart Mill, John Maynard Keynes med flera – alla har de som regel varit liberala i någon schattering från radikal till konservativ liberalism. Men inga diktaturens förespråkare. Inte alls.
Själv ska Lars Jonung bland annat tala om Knut Wicksell, som var verksam decennierna kring förra sekelskiftet:
– Knut Wicksell kombinerade ett starkt socialt engagemang, i synnerhet i kvinnofrågan, med att vara en framstående teoretiker och en briljant nationalekonom. Han drev på för jämställd familjebildning, rösträtt för kvinnor, att gifta kvinnor skulle få förbli myndiga, för rätten till preventivmedel. Han retade upp hela det konservativa Lund inklusive biskopen och fick löneavdrag och till och med fängelse för hädelse sedan han hade ifrågasatt jungfrufödseln av Jesus. Han höll föreläsningar runt om i Skåne på söndagarna, hade många radikala vänner.
Konstruerade studiemedelssystemet
Ytterligare en av nationalekonomerna som porträtteras av Lars Jonung är Ingemar Ståhl, som gick bort för tre år sedan.
– Han rörde sig på så många områden. Han var pionjär inom ämnet hälsoekonomi, var en lysande föreläsare, deltog i den allmänna debatten redan från 1960-talet då det fanns en tro på den starka staten. Att som han, i det läget, vara tidigt ute med liberala tolkningar och att föreslå marknadslösningar uppfattades som otroligt provocerande och avvikande.
Ingemar Ståhl var den som lade fram skissen för det som blev det svenska studiemedelssystemet. Lars Jonung beskriver honom som snabbtänkt, analytisk och träffsäker.
– När jag hör på nyheterna tänker jag ofta: hur skulle Ingemar ha kommenterat detta? Vad skulle han ha gjort för analys?
Fredrik Sjöholm, också han professor i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, ska berätta mer om Bo Södersten, som gick bort i början av september:
– Man kan säga att hans liv speglar Sveriges utveckling: han föddes i gruvorten Grängesberg som yngst av åtta syskon. Han visade sig vara studiebegåvad, fick ta studenten i Ludvika, läsa i Uppsala, kom vidare till Stockholm, blev ett namn inom internationell ekonomi men även utvecklingsekonomi. Hans största bidrag enligt mig var som samhällsdebattör. Många minns än idag debatter han var med i för 25 år sedan eller mer och han var känd för sina skarpa formuleringar, till exempel ”närande och tärande sektor” – där den offentliga sektorn var tärande, eller varför inte ”Kapitalismen byggde landet”.
Genuint intresse för de stora samhällsfrågorna
– Han var alltid ute i debatten och älskade den arenan. Provokativ så in i bomben. Han satte ett värde i att ifrågasätta etablerade sanningar. Han kritiserade den chilenske presidenten Allende på 1970-talet, skrev om invandringens kostnader redan för femton, tjugo år sedan.
– Jag kommer att sakna hans färgstarka personlighet. Han var levande och intressant, hade ett stort kulturellt intresse för litteratur, musik, jazz, han hade träffat människor i olika sammanhang som han gärna berättade om: politiker, nobelpristagare i ekonomi. Han var beläst, berest, bildad. Och bred! Och framför allt hade han ett genuint intresse för de stora samhällsfrågorna, säger Fredrik Sjöholm.
Evenemanget arrangeras av Ekonomihögskolan med stöd av Arne Rydes stiftelse, är en del i Lunds universitets 350-årsjubileum och är öppet för alla intresserade. Porträtteras gör Samuel von Pufendorf, Carl Adolph Agardh, Knut Wicksell, Emil Sommarin, Johan Åkerman, Guy Arvidsson, Ingemar Ståhl, Bengt Höglund och Bo Södersten.
Media välkomnas varmt!
Tid: kl 9:00–12:30 fredagen den 6 oktober
Plats: Crafoordsalen på Ekonomihögskolan, Tycho Brahes väg 1, Lund
Kontakt: Lars Jonung, 070-274 02 73, lars.jonung@nek.lu.se
Evelina Lindén, pressansvarig, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. 046-222 80 73, 070-481 91 21, evelina.linden@ehl.lu.se
Ekonomihögskolan vid Lunds universitet bedriver forskning och utbildning i nära samarbete med näringslivet. Vi erbjuder populära kandidat- och masterprogram inom ekonomi, informatik och handelsrätt och har ett av Sveriges största utbytesprogram för studier utomlands. Ekonomihögskolans partnerprogram för näringslivet minskar avståndet från studier till arbete och forskning till praktik. Ekonomihögskolan är EQUIS-ackrediterad, vilket visar att vår forskning och utbildning håller högsta internationella kvalitet. Vi vill göra skillnad genom att fördjupa oss i relevanta samhällsproblem i vår forskning och utbilda ansvarsfulla ledare med en internationell utblick.
Taggar: