Lyhörd låda ska ge färre strömavbrott
Nätbolaget Eon Elnät testar en ny mätutrustning som kan upptäcka strömavbrott - långt innan de inträffat. Förhoppningen är att den ska göra elavbrott till en sällsynt företeelse i framtiden. Tekniken har utvecklats av studenter och forskare vid Lunds Tekniska Högskola.
– Den här mätutrustningen kan fånga upp oerhört korta elektriska störningar i kabelnätet. Men den största finessen är nog att två examensarbetare har lyckats koppla ihop den med det mobila 3G-nätet. Med det fasta telefonnätet hade det här upplägget inte fungerat. När en störning registreras skickas en trådlös signal till en server som för närvarande finns här på LTH, berättar Magnus Akke, docent i industriell elektroteknik vid Lunds Tekniska Högskola.
Enligt Tomas Johannesson, operativ chef vid Eon Elnät, har lundaforskarnas teknik mycket bättre prestanda än nuvarande kommersiellt tillgängliga teknik.
– Vi har länge önskat oss ett sådant här system. Idag har elbolagen trubbiga verktyg som gör att vi många gånger reagerar först när skadan har skett, säger Tomas Johannesson.
Än så länge kan mätutrustningen inte avslöja vad som ligger bakom störningen, men den kan ge information om inom vilket område den uppstått, något som inte är möjligt idag. Om störningen är återkommande är tanken att en reparatör åker dit och med hjälp av befintliga metoder lokaliserar och löser problemet.
Oftast handlar det om att stenar skavt hål på kabeln eller att isoleringen runt kopplingspunkterna släppt igenom fukt. Det är just sådana små skador som längre fram kan leda till avbrott i elnätet om de inte åtgärdas i tid. På sikt hoppas forskarna att tekniken också ska kunna avslöja orsaken och mer exakt kunna lokalisera störningskällan.
Sedan augusti förra året finns en prototyp av den nya mätutrustningen installerad i en transformatorstation i Svalöv. Under halvåret som gått har den registrerat knappt 500 störningar, varav 77 var lite kraftigare. Snart installeras ytterligare en i Vellinge. Både Svalöv och Vellinge är områden som historiskt har dragits med många, ofta korta, elavbrott. Överlag blir det de boenden på landsbygden som kan få glädje av den nya tekniken eftersom elavbrotten är vanligast där.
Samarbetet mellan Lunds Tekniska Högskola och Eon Elnät kom igång efter stormen Gudrun som förstörde stora delar av elnätet i södra Sverige. Eon beslutade sig för att gräva ner många av de luftburna ledningarna i Skåne, Blekinge, Halland och Småland. Frågan kom då upp på vilket sätt ett kabelnät på landsbygden skiljer sig åt jämfört med ett nät uppbyggt av luftburna ledningar.
– Att spårningsmetoden överhuvudtaget kom till var mest en lycklig slump. Vår uppgift var egentligen bara att utforska hur kabelnätet fungerar. Utrustningen blev en spinoff som visade sig bli riktigt användbar, konstaterar Magnus Akke.
Han berömmer studenterna som han menar har gjort ett kanonjobb. Den egna insatsen beskriver han som en kombination av grundforskning och tillämpad forskning: att både observera nya, tidigare okända, fenomen och bidra till att göra elsystemet säkrare och effektivare. I sommar publicerar han och hans kollegor en artikel inför den vetenskapliga konferensen PAC World Conference 2011 i Dublin på Irland. På LTH finns ett forskningslaboratorium som efterliknar det verkliga elnätet, men med lägre och mindre farlig spänning.
Avbrottsfakta
Medelavbrottstid per kund (så kallad SAID) för Eon Elnät (Syd) var för 2009 totalt 114 minuter. Fördelningen var 86 min oaviserat, 22 minuter aviserat samt 6 minuter beroende på störningar i överliggande nät. Andel avbrott och avbrottslängd varierar mycket mellan stad och landsbygd.
För mer information, kontakta Magnus Akke, docent i industriell elektroteknik vid LTH, 046-222 74 99, 0703-80 32 80, 046-142 114 Magnus.Akke@iea.lth.se Tomas Johannesson, Chef Selektivplaner, 070-535 53 41 tomas.johannesson@eon.se eller de tidigare studenterna Christoffer Örndal, 0702-39 53 84, christoffer@orndal.se och Andreas Jönsson 0739-67 48 41 andreas-jonsson@live.se . Högupplöst bild på Christoffer Örndal (tv) och Magnus Akke (th) bifogas. Fotograf: Gunnar Menander.
Taggar:
