Mer vallodling ökar inte pollineringen

Det räcker inte med att bara öka andelen odlad vall i landskapet för att gynna pollinerande insekter. Fler blommor i vallodlingarna skulle behövas för att öka möjligheterna till pollinering.

I en ny studie från Lunds universitet har forskare undersökt hur ekologisk odling samt andelen vall i landskapet påverkar pollineringen av en viktig fodergröda, åkerbönan. Forskarna konstaterar att det är viktigt att förbättra både hur man brukar marken och att bevara livsmiljöer för pollinerande insekter i odlingslandskapet, exempelvis betesmarker. För att gynna pollinerande insekter och pollinering av grödor borde man också låta mer blommor växa i vallodlingen.

– Vår studie visar att det inte räcker att inkludera vallar i landskapet för att gynna pollineringen i jordbruket. Vallar är viktiga för markorganismer och kolinlagring, och vi utesluter inte att de skulle kunna ha en positiv inverkan även på pollinerande insekter. Men då behöver man förmodligen tillåta mer blomresurser i dem, säger Georg Andersson, doktor i miljövetenskap vid Lunds universitet.

Vallar är således positivt för jordens struktur och markorganismerna, men de konventionellt brukade vallarna verkar inte vara en lika effektiv åtgärd som ekologiskt jordbruk för att öka pollineringen av vissa grödor. Det kan bero på den intensiva användningen av vallarna, vilket minskar mängden blomresurser i vallen. Intensivt vallbruk har tidigare visat sig ha negativa konsekvenser för vissa fågelarter som häckar i vallar, påpekar Georg Andersson.

I den aktuella studien från Lunds universitet visar forskarna också att ekologiska gårdar ökar pollineringspotentialen ju mer betesmark och kantzoner som finns i landskapet, men effekten var inte densamma på konventionella gårdar. Det kan enligt Georg Andersson bero på det finns mer resurser ute i kantzoner på ekologiska gårdar, vilket gör att pollinerande insekter oftare söker sig utanför betesmarkerna för att leta efter föda.

– Det kan leda till att de också besöker, och pollinerar, grödor på gården, säger Georg Andersson.

Studien genomfördes i Skåne på ett 40-tal gårdar, i landskap med varierande komplexitet. Där studerade forskarna pollineringen av foderväxten åkerböna, som pollineras av framförallt humlor. På hälften av gårdarna undersökte man effekten på pollinering vid olika mängd vall i landskapet, och på hälften av gårdarna jämfördes effekten på pollinering vid ekologisk respektive konventionell odling.

EU inför ett nytt jordbruksstöd 2015 där lantbrukare bland annat kan få stöd för att bevara betesmark och vall som legat i minst fem år. Den som odlar ekologiskt behöver dock inte ha dessa krav uppfyllda för att få stöd. Slättbygder ska också avsätta fem procent av marken till ekologiska fokusområden.

För mer information, kontakta:
Georg Andersson, doktor i miljövetenskap
Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet
Tel 046-222 92 93, georg.andersson@biol.lu.se

(nås säkrast via mail)

Taggar:

Om oss

Lunds universitet grundades 1666. Universitetet rankas idag som ett av världens 100 bästa och är samtidigt Sveriges mest internationella lärosäte. Här finns 47 000 studenter och 7 200 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Prenumerera

Media

Media