Metformin för diabetespatienter eller ej? Nu vet forskare svaret
Metformin är ett läkemedel som ska sänka blodsockret vid typ 2-diabetes. En tredjedel av patienterna svarar inte på behandlingen och en tredjedel upplever allvarliga biverkningar, varför många väljer att sluta medicinera. Nu har forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum utvecklat, och sökt patent på, en markör som genom ett enkelt blodprov i förväg visar hur patienten kommer att svara på behandlingen.
– Vår studie utgör ett viktigt steg mot målet med individanpassad vård vid diabetes eftersom den kan bidra till att rätt person får rätt vård redan vid diagnostillfället, säger Charlotte Ling, professor i epigenetik vid Lunds universitets Diabetescentrum som lett studien.
När inte bättre kost och motion är tillräckligt för att reglera blodsockret är metformin det första läkemedlet som sätts in för att behandla typ 2-diabetes, enligt internationella riktlinjer. Om det inte ger avsedd effekt i form av sänkt blodsocker, eller om patienten får svåra biverkningar, går man vidare och prövar med andra läkemedel.
– Om det tar lång tid innan patienten får rätt behandling ökar risken för komplikationer till följd av det höga blodsockret. Cirka 30 procent av alla med typ 2-diabetes svarar inte på metformin och bör få en annan medicin redan från start. Därför är det viktigt att kunna identifiera dem direkt vid diagnostisering, säger Charlotte Ling.
En tredjedel upplever biverkningar i form av magtarmbesvär såsom illamående, ont i magen och diarré. Fem procent slutar med medicinen på grund av biverkningarna.
Det har i tidigare studier gjorts försök att hitta genetiska förklaringar till varför en del inte svarar på eller tål metformin. Även om forskare identifierat vissa genvarianter som varit associerade med tolerans och respons på metformin har de inte kunnat förutspå hur väl patienten svarar på behandlingen.
Farmakoepigenetik vid diabetes
Studien är den första inom farmakoepigenetik vid diabetes, dvs att man studerat hur epigenetiska faktorer, såsom DNA-metylering (se faktaruta), förutspår effekten av ett läkemedel.
– Farmakoepigenetik har till viss del använts inom cancervården för att förutspå hur en person ska svara på en behandling, men det har aldrig förr gjorts inom diabetesvården, säger Charlotte Ling.
I studien har forskarna studerat epigenetiska förändringar, sk DNA-metyleringar, i blodet från individer som insjuknat i diabetes, innan de börjat ta metformin. Vid en uppföljning ett år senare kunde forskarna se vilka patienter som haft nytta av behandlingen (med sänkt blodsocker som följd) och om de fått biverkningar eller inte.
– Genom att kombinera svaren har vi utvecklat en biomarkör som kan förutse vem som kommer att ha nytta av och tåla metformin, säger studiens försteförfattare Sonia García-Calzón forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum..
Klinisk studie med 1000 patienter
Studierna har gjorts på sammanlagt 363 deltagare från tre olika patientkohorter (Alla Nya Diabetiker i Skåne, Alla Nya Diabetiker i Uppsala och Optimed från Lettland). I nästa steg planerar forskarna en klinisk studie där de ska upprepa studien i en betydligt större patientgrupp – 1000 patienter ska bjudas in från hela världen.
För mer information om studien kontakta:
Charlotte Ling, professor i epigenetik vid Lunds universitets Diabetescentrum: e-post: charlotte.ling@med.lu.se, telefon: 0706-145146
Publikation:
“Epigenetic markers associated with metformin response and intolerance in drug-naïve type 2 diabetes patients”
Science Translational Medicine 16 september 2020, https://doi.org/10.1126/scitranslmed.aaz1803
Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 40 000 studenter och mer än 8 000 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.
Prenumera gärna på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av universitetets 5000 forskare kommenterar aktuella samhällshändelser samt belyser viktiga, och ibland bortglömda, frågor.
Taggar:
