Miljonsatsning på underjordisk nedbrytning
Naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet har fått 4,5 miljoner kronor från Crafoordska stiftelsen för att inrätta en ny professur i molekylär geokemi. Professor Per Persson, tidigare Umeå universitet, har nu kallats till professuren. Han kommer i den nya forskningssatsningen att ta hjälp av MAX IV-laboratoriet för att på molekylnivå studera hur markens mikroorganismer bryter ner kol och kväve, en nedbrytning som har stor betydelse för hur mycket växthusgaser som hamnar i atmosfären.
Omsättningen av kol och andra näringsämnen i marken har en avgörande inverkan på koncentrationen av växthusgaser i luften, det vill säga koldioxid, metan och kväveoxider. Därmed har omsättningen också betydelse för det framtida klimatet. Idag bedrivs internationellt ledande forskning med koppling till kolets och kvävets kretslopp vid flera institutioner inom Lunds universitet. Men även om forskningen kring dessa så kallade biogeokemiska cykler är omfattande vid den Naturvetenskapliga fakulteten i Lund, så saknas forskning kring de molekylära förlopp som påverkar kolets, kvävets och andra näringsämnens omsättning. Därför har nu Lunds universitet fått möjlighet, tack vare 4,5 miljoner kronor från Crafoordska stiftelsen, att rekrytera en toppforskare inom just detta ämnesområde, professor Per Persson från Umeå universitet.
– Målet är att bygga upp en tvärvetenskaplig verksamhet i gränslandet mellan miljövetenskap och synkrotronljusforskning för att fördjupa kunskapen om de kemiska och biologiska processer som påverkar vår miljö, säger Per Persson, nyanställd vid Centrum för miljö- och klimatforskning samt Biologiska institutionen i Lund.
I marken är kol och kväve bundet till dött organiskt material, som bildar partiklar med olika mineraler. Kunskapen om hur den kemiska och fysikaliska strukturen hos dessa partiklar påverkar mikroorganismernas nedbrytning och omsättning av kol och kväve är mycket begränsad. Detta beror främst på att det har saknats metoder för att följa förändringar i såväl det organiska materialet som i mikroorganismernas aktivitet. Här kommer inte minst MAX IV-laboratoriet i Lund att erbjuda unika möjligheter.
Forskningsanläggningen MAX IV kan, genom sitt synkrotronljus, hjälpa forskarna att på ett helt nytt sätt studera de processer som påverkar sammansättningen av mark, luft och vatten, vilket därigenom även kan ge svar på centrala och globala frågor som berör exempelvis klimatförändringar och markanvändning. De senaste 10-15 åren har användningen av synkrotronljusteknik inom geo- och miljövetenskap ökat kraftigt vid andra forskningsanläggningar i världen.
Lunds universitet siktar på att bygga upp en kompetens kring denna verksamhet för att driva utvecklingen av de geo- och miljövetenskapliga områdena vid MAX IV. En sådan utveckling kommer att leda till nya experimentella möjligheter inom forskningsområdena, vilket i sin tur också kommer att höja den internationella attraktionskraften hos MAX IV för inresande forskare.
– Rekryteringen av Per Persson kommer inte bara att stärka forskningen kring organiskt kol i marken utan får också stor betydelse för att knyta miljövetenskaplig forskning i bred mening till MAX IV, säger professor Henrik Smith, föreståndare för Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet.
För mer information, kontakta:
Professor Per Persson, Lunds universitet
per.persson@cec.lu.se
Professor Henrik Smith, Lunds universitet
Henrik.Smith@cec.lu.se
Fotnot. Vid Biologiska institutionen i Lund studerar forskarna exempelvis mikroorganismers roll i nedbrytningen och omsättningen av kol och kväve. Vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap i Lund pågår forskning kring växthusgaser från tundrans ekosystem i norr, och man gör även ekosystemmodeller i datorn. Vid Geologiska institutionen i Lund undersöks historiska förändringar i ekosystemens förmåga att lagra kol. Studier av biogeokemiska kretslopp är också en väsentlig del av det strategiska forskningsområdet BECC, Biodiversity and Ecosystems Services in a Changing Climate, och inom Linnéprogrammet LUCCI, Centrum för studier av växelverkan mellan kolets kretslopp och klimatet.
Taggar:
