När dyngbaggar dansar fotograferar de himlavalvet

Upptäckten att dyngbaggar använder Vintergatans ljus för att orientera sig i världen har prisats. Nu tar forskare vid Lunds universitet ett nytt steg i förståelsen av de unika skalbaggarnas tillvaro: När baggarna dansar ovanpå en boll av dynga tar de samtidigt ett ”fotografi”, en ögonblicksbild av hur himlakropparna är positionerade. Därefter vet de vart de ska och de rullar iväg med sin bajsboll i en rak linje över savannen.

- Andra djur och insekter använder också himlakropparnas placering för att navigera, men dyngbaggarna är unika; det är bara de som tar den här ögonblicksbilden då de hämtar in hur olika himlakroppar som solen, månen och stjärnor är positionerade, säger Basil el Jundi, forskare vid Lunds universitet.

Undersökningen har han gjort tillsammans med kollegorna Marie Dacke, Emily Baird, James J. Foster och Lana Khaldy, samtliga verksamma inom den världsledande Syngruppen vid Lunds universitet. Forskare från Sydafrika har också deltagit.

Att använda strategin med ögonblicksbilder för att orientera sig i världen innebär enligt Basil el Jundi att dyngbaggarna utnyttjar sina förutsättningar fullt ut. De använder sig inte av långa processer när de hämtar in information, ett enda ”snapshot” räcker för att navigera helt rätt.

- Vi är de första som har visat att dyngbaggar tar sådana ögonblicksbilder. Vi är också först med att visa hur de lagrar och använder bilderna i sina små hjärnor, säger han.

Först tas ögonblicksbilden när baggen dansar och bilden lagras i hjärnan. När baggen sedan börjar rulla sin dyngboll lyckas den navigera rakt fram genom att matcha den lagrade ögonblicksbilden av himlavalvet med rådande omgivning.

Försöken har gjorts i Sydafrika vid en anläggning där dyngbaggarna bara haft tillgång till ett konstgjort himlavalv för att orientera sig. I och med att himlavalvet var konstgjort kunde forskarna stänga av och sätta på ljus samt flytta på himlakroppar. På så vis kunde de, förenklat uttryckt, jämföra hur baggarna ändrade riktning beroende på exempelvis den konstgjorda solens eller månens placering.

Ögonblicksbilden av himlavalvet är således unik för dyngbaggarna. Myror tar också ögonblicksfoton, men inte av himlen utan av omgivningen på jorden. Det som dyngbaggarna inte är ensamma om är dansen, att snurra runt innan de ger sig iväg. Myror roterar och bin och getingar tar en rundtur vid boet. Ännu vet ingen varför.

- Kanske är det så att de också hämtar in information samtidigt som de roterar eller tar ett varv i luften, men det vet vi inte, säger Basil el Jundi.

Enligt honom kan resultaten om hur dyngbaggar tar sig fram i världen få betydelse för utvecklingen av navigationssystem i förarlösa fordon.

Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

Prisad forskning
Medlemmar i Syngruppen vid Lunds universitet har tidigare prisats för sin forskning. För några år sedan tilldelades Marie Dacke, Eric Warrant och Emily Baird det så kallade IG Nobel Prize. Utmärkelsen fick de för upptäckten att dyngbaggar använder Vintergatans ljus när de orienterar sig i världen. Endast forskningsresultat där allvaret går hand i hand med skrattet, resultat som underhåller samtidigt som de får människor att tänka efter, kommer ifråga för IG Nobel Prize.

För mer information
Basil El Jundi, forskare (engelskspråkig)
Lunds universitet, biologiska institutionen
+46-46-222 95 78
+46-72-548 77 50
basil.el_jundi@biol.lu.se

Presskontakt
Jan.olsson@science.lu.se
046-2227186
 

Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande bland ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 41 000 studenter och 7 500 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Taggar: