Nattflyn med inre kompass känner av turbulens också

När nattflyet gammafly förflyttar sig använder den sig av sin inre kompass. Nu har forskare från bland annat Lunds universitet visat att gammaflyn även kan känna av vindturbulensen och dess riktning, vilket hjälper dem att hålla rätt kurs.

Alla djur som flyger genom luften eller simmar i strömt vatten måste kunna avgöra hur strömmarna påverkar deras förflyttning. Detta kan jämföras med att sitta på en båt ute på öppet hav - om man inte ser någon fast referenspunkt, som kusten, kan man inte avgöra hur man förflyttas av strömmarna.

Flyttande sångfåglar och nattflyn ställs till stor del inför samma problem under flyttningen, som exempelvis hur de ska handskas med vindavdrift. Cecilia Nilsson, doktorerad vid Lunds universitet och en av huvudförfattarna till den nya studien, har tillsammans med kollegor från Storbritannien och Sverige jämfört flyttande sångfåglar och nattflyn för att se om de använder sig av samma lösningar på dessa problem eller inte.

– Vi var förvånade över att se att flyttfåglar och gammaflyn i fallet med vindavdrift inte ser ut att använda sig av samma lösningar. Det verkar istället vara så att gammaflyn faktiskt kan använda turbulenssignaler i själva vinden för att avgöra hur det blåser. Fåglar verkar inte göra detta, de använder sig förmodligen istället av visuella signaler, som landmärken, för att se hur de förflyttas av vinden, säger Cecilia Nilsson, doktorerad vid Lunds universitet.

Studien visar att evolutionen har löst samma problem, vindavdrift vid förflyttning, på två olika sätt hos fåglar och insekter. Mekanismerna som insekterna använder för att kontrollera sin flygning kan i förlängningen användas vid utveckling av automatiska flygande farkoster, exempelvis drönare.

– Detta är en första indikation av hur insekter kan känna av vindavdrift, som förhoppningsvis kan bana väg för nya studier av de inblandade mekanismerna, säger Cecilia Nilsson.

Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Current Biology.

För mer information kontakta:

Cecilia Nilsson
Lunds universitet, Biologiska institutionen
0707 36 39 16
cecilia.nilsson@biol.lu.se

Jason Chapman
Rothamsted Research
jason.chapman@rothamsted.ac.uk

Presskontakt: Dragana Trivic. 046-222 09 04, dragana.trivic@science.lu.se

Lunds universitet grundades 1666. Universitetet rankas idag som ett av världens 100 bästa och är samtidigt Sveriges mest internationella lärosäte. Här finns 47 000 studenter och 7 200 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Taggar: