Ny blodmarkör minskar risken för felaktig Alzheimerdiagnos

De nya blodproven för att diagnostisera Alzheimers sjukdom ger allt bättre möjligheter till tidig diagnos, men en utmaning är att markörerna som mäts förändras långt innan symtom utvecklas. Forskning ledd från Lunds universitet visar nu att en tidigare inte använd blodmarkör kan, när den kombineras med dagens blodmarkörer, betydligt minska risken för att personer får missvisande besked om sjukdom. 

Kortfakta om studien: Alzheimers sjukdom // klinisk, prospektiv studie // longitudinell // kohortstudie // peer-review // in vivo // Studien publiceras i Lancet Neurologi

Alzheimers sjukdom kännetecknas av ansamling av två proteiner i hjärnan: amyloid-beta och tau. Tau stabiliserar normalt nervcellernas struktur, men vid sjukdomen förändras proteinet kemiskt och börjar klumpa ihop sig i nervcellerna. En sådan förändrad form kallas p-tau217 och den kan mätas i blodet. 

Men sjukdomen utvecklar långsamt under många år och Alzheimerförändringar i hjärnan kan spåras i blodet upp till 20 år innan symtomen märks. En utmaning med de nya blodproven är att därmed avgöra om de mätbara biologiska förändringarna verkligen är orsaken till personens symtom – eller om dessa beror på något annat.

​– De nya blodproven som börjat användas är bra på att upptäcka Alzheimerförändringar tidigt – ibland nästan för tidigt eftersom sjukdomen inte har brutit ut och symtomen kan därmed bero på annan sjukdom. Mer än 30 procent av den äldre befolkningen har alzheimerförändringar i någon grad. Vi har därför undersökt en markör som i stället är kopplad till ett senare skede av sjukdomen, säger Niklas Mattsson-Carlgren.

Han är forskare vid Lunds universitet och verksam som specialistläkare vid Minnesmottagningen vid Skånes universitetssjukhus, och har lett forskningen.

I studien ingick 572 personer som sökt vård på grund av kognitiv svikt och som inkluderats i den så kallade BioFinder2-studien. 

Forskarna mätte nivåerna av proteinet p-tau217 på dessa med avancerade mätmetoder.  Av de 350 personer som hade höga nivåer av p-tau217 hade 341 (97%) också amyloid i hjärnan. Resultatet visar att höga nivåer av P-tau217 är ett mycket starkt tecken på att Alzheimerförändringar finns i hjärnan, något även tidigare studier visat.

Men däremot kan blodprovet inte ensamt avgöra hur långt framskriden sjukdomen är. Bara 199 av de 350 patienterna hade redan utvecklad Alzheimers sjukdom. 

– En blodmarkör kan ibland ge utslag hos personer som ännu inte uppfyller kriterierna för sjukdom, så kallat falska positiva resultat. Så var fallet hos 43 procent av dem som hade högt p-tau217 – de hade förändringarna, men uppfyllde inte alla kriterier för sjukdom, säger Niklas Mattsson-Carlgren. ​

Forskarna analyserade också en annan tau-markör i blodet, eMTBR-tau243. Då blev bilden tydligare: av de patienter som var positiva för p-tau217 hade 194 personer (55 procent) också förhöjda nivåer av denna markör. När forskarna kombinerade båda markörerna gick det att identifiera personer med etablerad Alzheimers sjukdom med omkring 80 procents träffsäkerhet. Samtidigt minskade andelen falska positiva testresultat från 43 procent till 16 procent.

Resultaten validerades i ytterligare en amerikansk grupp personer med liknande kognitiva besvär.

– Genom att kombinera blodmarkörer kan vi bättre se vilka människor som har Alzheimer sjukdom och vilka som har sjukdomen i ett så pass avancerat stadium att det leder till symtom.

Personer som hade båda biomarkörerna i blodet försämrades dessutom snabbare kognitivt över tid och hade en ökande ansamling av tau-protein i hjärnan.  

– Den nya markören kräver fortfarande analys med avancerade metoder som masspektrometri. Nästa steg är att undersöka om testet kan förenklas, och om det kan användas bredare – till exempel inom primärvården, säger Niklas Mattsson-Carlgren. 

Publikation
Studien publiceras i Lancet Neurology och är ett samarbete mellan forskare vid Lunds universitet och Washington University. 
Integration of plasma eMTBR-tau243 and p-tau217 in the diagnosis and stratification of Alzheimer’s disease: a prospective cohort study

DOI:10.1016/S1474-4422(26)00029-3

Kontakt
Niklas Mattsson-Carlgren, forskare och lektor i klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus, 072-5759329, niklas.mattsson-carlgren@med.lu.se

Finansiering
Forskningen är genomförd med medel från bland andra Alzheimer Association, Vetenskapsrådet, Alzheimerfonden, Hjärnfonden, ALF-medel, Rönnströms stiftelse

Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Anna Hellgren, 076-831 8923, anna.hellgren@med.lu.se

Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens främsta lärosäten. Här finns cirka 47 000 studenter och drygt 8 800 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Prenumera på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av våra drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella händelser: https://www.lu.se/kategori/nyhetsbrevet-apropa

Taggar: