Ny forskning ger dyster prognos för demokrati efter diktatorns fall
Diktatorer som arrangerar skenval för att legitimera sin makt riskerar att falla på eget grepp. Om oppositionen samordnar sig har den nämligen goda chanser att få bort diktatorn – även om valet är uppgjort på förhand. Detta visar statsvetaren Michael Wahman i en ny avhandling från Lunds universitet. Men därmed inte sagt att landet utvecklas mot demokrati.
Hur bidrar val i auktoritära regimer till demokratisering? Ger en samordnad opposition skjuts åt demokratin, och främjar regeringsskiften demokratisering på längre sikt? Detta är några av de frågor som Michael Wahman har studerat. Han har kommit fram till att en enig opposition ökar sannolikheten för regeringsskifte.
– Problemet är att den nytillträdda regeringen ofta väljer att bevara ett politiskt system som gynnar den sittande regimen och avstår från att genomföra demokratiska reformer, säger Michael Wahman. Han menar att det till och med finns tecken på att bejublade oppositionskoalitioner, som fått diktatorer på fall, har fått negativa konsekvenser för demokratiseringen på längre sikt.
Koalitionerna är ofta instabila och består många gånger av väldigt olika partier och grupper som saknar långsiktiga gemensamma intressen. För att hantera den här typen av osäkerhet är det inte ovanligt att den nytillträdda regeringen använder icke-demokratiska medel för att säkra sina chanser till omval.
Sedan mitten av 1970-talet har världen sett en lavinartad ökning i antalet demokratier. I Asien och Latinamerika arrangerades val i land efter land under 80-talet och efter Berlinmurens fall 1989 ansågs demokratin seger vara ett faktum.
Men nu tycks utvecklingen ha avstannat. Många av de länder som börjat arrangera val har inte utvecklats till fullständiga demokratier. Istället förenar de val med auktoritärt styre. Genom att manipulera de val som hålls kan auktoritära regimer minimera risken att bli utröstade, samtidigt som de ger sken av att vara legitima, både inför den egna befolkningen och inför omvärlden. Dessa så kallade ”elektorala autokratier” var ovanliga tidigare. Idag är de den vanligaste formen av icke-demokratiskt styre.
I normalfallet lyckas den sittande regeringen, genom diverse manipulationsmedel, vinna den här typen av val. Men inte alltid. Gemensamt för många av de länder där diktatorn har fallit på eget grepp är en enad och samordnad opposition. Detta hände i Senegal 2000, Kenya 2002 och Ukraina 2004.
Vilket är det bästa sättet att stötta ett lands utveckling mot demokrati?
- Idag är det vanligt att man ger stöd för att ena oppositionen i diktaturer. Min forskning visar att detta kan ge skadliga effekter på demokratin på längre sikt. Istället bör biståndet fokusera på att bygga stabila och varaktiga institutioner i de nya demokratierna.
Michael Wahman disputerade med avhandlingen Uniting against Autocrats – Opposition Coordination, Turnovers and democratization by Elections
Plats: Edens hörsal, Paradisgatan 5 H
Kontaktuppgifter: 070-8605564/046-222 45 54, michael.wahman@svet.lu.se
Taggar: