Ökad cancerrisk kopplad till manlig infertilitet

Män med kraftigt nedsatt fertilitet, löper större risk att utveckla andra sjukdomar i livet. Nu visar ett forskarteam från Lunds universitet att dessa män även oftare drabbas av tjock- och ändtarmscancer samt sköldkörtelcancer.

Kortfakta om studien: Epidemiologisk forskning//Peer review-granskad publikation//Registerbaserad studie//Observationsstudie//Longitudinell//Kohortstudie//

Ett relativt nytt forskningsområde inom reproduktiv hälsa, är sambandet mellan manlig infertilitet och ökad risk för sjukdom. Tidigare studier har visat att det finns en tydlig koppling mellan lägre manlig fertilitet och risken att drabbas av diabetes, hjärtkärlsjukdom och metabolisk ohälsa, cancer i reproduktionsorganen och förkortad livslängd. Män som helt saknar spermier i sädesvätskan tillhör den grupp som är mest utsatta för flera allvarliga sjukdomar, medan män med god spermiekvalitet i genomsnitt lever längre. Detta har lett till att forskare allt oftare diskuterar om manlig fertilitet kan fungera som en tidig varningssignal – en biologisk markör – för den allmänna hälsan.

– Den reproduktiva förmågan hänger ihop med människans genetiska uppsättning. En teori kan vara att om något går fel på genetisk nivå – vilket kan visa sig som nedsatt spermakvalitet – kan även andra system i kroppen påverkas och öka risken för sjukdom, säger Angel Elenkov, docent och forskare vid Lunds universitet samt överläkare vid Reproduktionsmedicinskt centrum, Region Skåne. 

Även epigenetiska mekanismer – alltså hur gener regleras och påverkas av till exempel miljö och livsstil utan att arvsmassan ändras – samt livsstilsfaktorer som övervikt, rökning, alkohol och fysisk inaktivitet är kopplade till sämre spermakvalitet.

– Det har tidigare framkommit att män med kraftigt nedsatt fertilitet har en ökad risk att drabbas av testikel- och prostatacancer. Därför ville vi i vår studie undersöka om det även finns en koppling till andra cancerformer, säger Michael Kitlinski, läkarstuderande och forskare vid Lunds universitet.

Genom registerdata kunde forskarna analysera data från över 1,1 miljon svenska män som fick sitt första barn mellan 1994 och 2014. Av dessa blev 14 540 pappor med hjälp av ICSI* - en assisterad befruktningsmetod som används vid svår manlig infertilitet. Alla män samkördes därefter mot det nationella cancerregistret som då visade att en signifikant ökad risk för tjock- och ändtarmscancer samt sköldkörtelcancer för de män som blivit fäder med hjälp av ICSI. 

– De visade sig ha nästan dubbelt så hög risk att drabbas av tjock och ändtarmscancer och en tredubblad risk för sköldkörtelcancer, jämfört med de män som uppnår faderskap naturligt, fortsätter Michael Kitlinski.

Men även om den relativa risken är högre hos personer som genomgått ICSI-behandling, är den på befolkningsnivå låg och cancer är ovanligt i de här åldrarna. Forskarna understryker också att det inte är fertilitetsbehandlingen i sig som orsakar cancer.

– De flesta män som gör en fertilitetsutredning är mellan 30 och 35 år. Syftet är att hjälpa dem att bli pappor och efter det görs ingen uppföljning av deras hälsa. Med tanke på att speciellt tjock- och ändtarmscancer men även skölkkörtelcancer är sjukdomar som ökar bland yngre, är fynden viktiga ur ett folkhälsoperspektiv eftersom de skulle kunna förhindras genom tidig screening, säger Angel Elenkov.

Nästa steg för forskarna är därför genom samarbete med andra mottagningar i skandinavien, ytterligare precisera riskgrupperna genom identifiering av biomarkörer, genetiska mutationer, epigenetik och miljöfaktorer. Det pågående svenskt-danskt initiativet RUBIC (ReproUnion Biobank and Infertility Cohort) som syftar att skapa världens största forskningsdatabas och biobank gällande par som drabbas av ofrivillig barnlöshet, kommer vara en viktig resurs för att besvara dessa frågeställningar. På så sätt hoppas man bättre kunna förstå vilka grupper som skulle ha nytta av förebyggande hälsokontroller.

Kontakt
Angel Elenkov, docent och forskare vid Lunds universitet samt överläkare vid Reproduktionsmedicinskt center, Malmö. Angel.elenkov@med.lu.se Tel: + 46 40 332164

Michael Kitlinski, läkarstuderande vid Medicinska universitet i Gdansk och forskare vid Lunds universitet. Michael.kitlinski@med.lu.se Tel: + 46 722 41 48 41

Publikation
Risk of non-reproductive cancer in men from couples conceiving through assisted reproduction: a Swedish nation-based register study, European Journal of Epidemiology

DOI:10.1007/s10654-026-01368-4

Om studien
Antal grupper i studien: Grupperat baserat på metod vars faderskap uppnådes genom (via ICSI 14 540, via standard IVF 20 142, och 1 103 147 genom den naturliga vägen). Antal patienter i studien: 1 137 829

Finansiering
Publikationskostnaderna för att publicera Open Acess täcktes av Lunds universitet. Övriga forskningsmedel bidrogs av Interreg (ww.reprounion.eu), Skåne Universitetsjukhus (SUS fonden), regionala ALF medel, och svenska cancerfonden.

ICSI
ICSI* (intracytoplasmatisk spermieinjektion) är en variant av IVF där en enskild spermie injiceras direkt in i ägget. Metoden används vid svår manlig infertilitet, till exempel vid mycket lågt spermieantal eller nedsatt spermierörlighet.

IVF (in vitrofertilisering) är en assisterad befruktningsmetod där ägg tas ut från kvinnans äggstockar och blandas med spermier i ett laboratorium. Spermierna måste själva ta sig in i och befrukta ägget.

Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Anna Hellgren, 076-831 8923, anna.hellgren@med.lu.se

Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens främsta lärosäten. Här finns cirka 47 000 studenter och drygt 8 800 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Prenumera på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av våra drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella händelser: https://www.lu.se/kategori/nyhetsbrevet-apropa

Taggar: